Debatten om betyg rasar vidare. Senast önskar sig en lärare tillbaka till de kvantitativa måtten så de kan sätta betyg. Synen innebär att man flyttar betygskriterierna från elevens kunskapsmål till lärarens makt att sätta betyg som är normalfördelade. Olyckligt.
Att högskoleprovet skulle vara ett under av kunskapsbevis sätts på sin orimlighet. Kunskaper in kunskaper ut är fortfarande faktarapande och säger ingenting om kunskaper.
När ska vi få en lärarkår som lär sig sätta kvalitativa betyg?
Media SvD
Hej!
SvaraRaderaJag förstår inte vad du menar.
"När ska vi få en lärarkår som lär sig sätta kvantitativa betyg?"
Vad beträffar målrelaterade betyg så är de ju fina i teorin. Men vad händer i praktiken? Lärarens incitament - från skolledning, från elever, från föräldrar - gör ju att betygen blir högre än vad det är tänkt. Där har vi ju gott om fakta som underlag.
Och de målrelaterade betygen som finns säger ju ingenting om kunskaperna.
Vad är det för fel med kvanititativa inslag i dagens kunskapskrav?
Eller i dagens skola för den delen, lärarledda timmar, antal lärare per elev osv?
Tack för påpekandet. En felskrivning. Menar givetvis kvalitativa betyg.
RaderaVad är anledningen till att betygen blir högre. Har ni inte några gemensam bedömningsnormer. Har ni informerat elever och föräldrar vad som krävs? Ni har ju enligt skollagens 3 kap 15 § informationskravet på hur ni sätter betyg.
Om målrelaterade betygskrav: Centralt innehåll i förhållande till betygskraven för E,C och A.