Ingen demokratiskillnad i skolan

Ingen skillnad får råda om demokratiuppdragets innehåll skolan har. Både skollagen och läroplanen är tydlig på form och innehåll.

Oavsett ståndpunkt har skolan ett tydligt uppdrag att fostra kommande generationen som demokratiska medborgare. Detta sätts på sin spets med nyanlända och de utanförskapsområden som finns i det svenska samhället. För att integrationen ska fungera gäller det att ständigt impregnera utlandsfödda vad som gäller i Sverige både ur ett demokratiskt perspektiv och jämställdhet.

Eftersom skolan är en del av samhället gäller det för skolor som finns i områden med stort utanförskap att fokusera på skolans uppdrag. Skollagens 1 kap 4 § lägger grunden:

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

När Hanna Gadban skriver sin ledare i SvD om att värna skolans demokratiideal öppnar hon  med:

Hennes röst fyllde hela skolkorridoren. En förargad röst med en ledsen underton: Sluta säga haram till mig, jag är inte ens muslim, utbrast hon och sprang ner för trapporna. Pojken stod kvar utan att förstå den linneklädda klasskamratens ilska. Inte heller efter det långa samtalet med rektorn kunde han förstå vad felet med hans anmärkning bestod i.

Denna öppning får mig att tänka på det mångdimensionella i demokrati, kultur, religion och jämställdhet. Utan känsla och konkretisering hjälper inte endast ord i kommunikationen. Demokrati och värdegrunder är en materia som ständigt måste diskuteras och praktiseras för att bilda kunskap kring. Här har skolan en stor uppgift. Man undrar hur skolor som har stort inslag av trosgrund än den kristna ska lyckas med uppdraget. Lika mycket som skolor i stadsdelar som Tensta, Akalla, Rinkeby, Herrgården, Rosengård, Ronna, m fl kan klar att omvandla barnen med annan bakgrund än den svenska till demokratiska svenska medborgare.

Grundskolans läroplan Lgr11 konkretiserar skollagens lagrum på följande vis:

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (s 7)

Vidare skriver läroplanen vilken etik skolan ska vila på:

I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (s 7)

Man ställer sig frågan: Hur lyckas skolan med detta sitt uppdrag?, när skoldebatten allt för ensidigt fokuserar kunskapsresultat som det enda problemet. Det är lika stort problem med demokrati och jämställdhet. Två delar i huvudmomentet Normer och värden. Här har skolan övergripande mål och riktlinjer att följa. Hur omvandlas dess i undervisningen? Hur får eleverna lära sig detta? Hur mycket involveras föräldrarna i barnens tillblivelse till svenska demokratiska samhällsmedborgare. Detta är det stora integrationsarbetet.

Alla i skolan har ett demokratiuppdraget att:

medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, (s 12)

Lärarna har särskilt i demokratiuppdraget att:

klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, (s 12)

öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, (s 13)

Tydligen finns en missriktad handling från skolorna i stadsdelar med stor andel utrikesfödda. Hanna Gadban skriver:

Dessvärre gör många skolor avsteg från jämställdhetsprinciper med hänvisning till elevernas olikartade kulturer.

Elevers kulturella bakgrund ska aldrig hindra från att uppfostra dem i den svenska kulturen. Även om de är gäster för en stund eller tänkt sig stanna i Sverige har skolan uppdraget att integrera dem i samhället och dess värderingar. Skolan kan inte frångå sitt tjänstereglementen i form av läroplanen. Skolhuvudmännen i de kommuner som har stora områden och stadsdelar med stor andel utrikesfödda måste skapa förutsättningar för att skolan fullföljer sitt demokratiska uppdrag. Då inte bara i form utav pengar utan lika mycket hur skolorna aktivt arbetar med Normer och värden.

Huvudmännen borde då stötta initiativ som beskrivs av Hanna Gadban:

Arrangera workshops med jämställdhet som tema och bjuda in föräldrarna. Planera föreläsningar som efterföljs av rollspel som förtydligar vad denna värdegrund bör innefatta. Anordna föräldrautbildning, tillhandahålla kontaktpersoner och föregå med gott exempel.

Detta gäller även sådan saker som svensk kultur och demokrati.

Media: SvD
Källor:
Skollagen (2010:800)
Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 - Lgr11