Tillståndet i skolvärlden

Skolinspektionen har kommit med sin rapport. Mycket är sig likt. Undra när huvudmän börjar aktivt jobba med kvalitet.

Temperatur är både iskall och varm i Skolinspektionens rapport. Det som värmer är att många skolor har ett tydligt och aktivt lärarstöd. En pedagogisk som möter elevernas olika behov och ett innehåll som tar upp alla delarna i kursplanen. Skolinspektionen skriver om huvudmannanivån på följande vis:

På huvudmannanivå finns exempel på kvalitetsarbete med en tydlig styrning och fokus på nationella mål och en öppen och återkommande dialog mellan rektor och huvudman. (s 4)

Sorgligt nog finns det även fläckar på klädnaden. Sex av tio huvudmän, som hade tillsyn, har bristande ansvarstagande för grundskolan. Främst då bristen på att ge resurser efter skolornas behov och ansvaret för att utveckla skolorna.

Speciellt illa är det att fyra av tio grundskolor inte ger elever tillgång till extra anpassningar och särskilt stöd. Bristerna rör framförallt skolans ansvar att skyndsamt utreda och tillhandahålla det särskilda stöd eleven behöver. Detta kan även belysas av egna efterforskningar kring kommunala huvudmäns hanterande av elever som missköter skolplikten. Rektorer och nämnder hotar vårdnadshavare med vite om inte eleverna tar sig till skolan. En ytterst bedrövlig arrogans mot vårdnadshavare som många gånger är svaga. Var finns skolans kompensatoriska uppdrag?

Skolinspektionen skriver även om det här med hämnade av elevers möjlighet att nå målen:

I en tredjedel av de prioriterade grundskolorna har Skolinspektionen sett brister som på olika sätt hämmar elevernas möjlighet att inom den ordinarie undervisningen nå de nationella målen och kunskapskraven. I många av dessa skolor ser vi att lärarna har svårt att möta elevernas behov. Det handlar till exempel om att eleverna får otillräcklig vägledning och att innehållet inte sätts in i ett för eleverna relevant sammanhang. När det ser ut så är det också tydligt att rektor behöver vara mer aktiv i sitt pedagogiska ledarskap. (s 4)

Ett ytterligare tydligt tecken på att den statliga målsättningsstyrningen av skolan bör utformas enligt Skolkommissionens förslag om ansvarsfördelning och målstyrning behövs.

Fyra andra områden som Skolinspektionen pekar ut att första är: Undervisningen ligger för mycket på medelnivån. Därmed saknas stöd för elever som har svårt att nå målen och för lite eller ingen stimulans för elever som kommit längre.

Andra området är: trygghet och studiero. Hela en tredjedel av prioriterade skolor har bister med detta. Den tredje är att värdegrundsarbetet blir punktinsatser. Skolinspektionen skriver:

Skolenkäten menar nio av tio lärare vid prioriterade skolor att skolan bedriver ett målinriktat arbete mot kränkande behandling, något som endast sex av tio elever i årskurs 9 håller med om. (s 5)

Slutligen den fjärde området är: Elevernas tillgång till elevhälsa. Elevhälsan är bristfällig när det gäller tillräcklig tillgång av den samt förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Över alltihopa lyser frånvaron av ett systematiskt och vardagligt kvalitetsarbete byggt på fakta från individ till process och struktur.

Källa:
Ökat fokus på skolor med stort behov. Skolinspektionens erfarenheter och resultat 2015.