Skolan en organism i ett system

Skolans problem kan diskuteras ur många synvinklar. Speciellt som skolväsendet är en av de samhällsbärande institutionerna.

Frågan är bara om de problem vi ser i skolan går att lösas med principen one size fits all. Nej, skulle jag säga. Problemet uppstår när det politiska systemet ska visa sig duktigt genom att ge sig in och reglera varje detalj i ett system. Jan Löwstedt tar upp detta i en debattartikel om förstelärare i skolan. Han jämför med en annan väl genomreglerad verksamhet som revisorer. Han skriver:

Antalet rektorer i Sverige är ungefär lika många som antalet revisorer verksamma i företag av olika storlek och inriktning. Hur troligt är det att problem i denna typ av verksamhet skulle mötas av liknande förslag på lösningar där ledningsuppgifter och utvecklingsroller skulle utformas enligt ”one size fits all”.

Givet detta så vet alla att kunskapsorganisationer inte fungerar som en enhet i en hela bransch eller samhällssystem och gör saker lika. Den där förkättrade verkligheten ställer till det. Han skriver också något störande för skoldebattörer, skolpolitiker och skolfolk:

Skolor är i allt högre grad organisationer som andra och bör därför förstås som sådana. De verkar visserligen i en av stat och myndigheter reglerad omgivning men samtidigt utifrån mycket olika ­lokala och regionala förutsättningar.

Att förstå detta fundamentet är avgörande. De cirka 6000 skolor vi har i Sverige fungerar på 6000 olika sätt och har olika behov. Varje skola har sina utmaningar som inte går att lösa med en universalmetod.

Skolkommissionen har i sina förslag till att lösa skolans problem kanske inte varit fullt ut inne på att varje skola är sin egen utvecklare. Förtjänstfullt har de dock förslagit att staten inte ska ägna sig åt one size fits all utan en statlig målsättningsstyrning. Upplägget beskriver jag i ett tidigare upplägg, se länk nedan. För att upprätthålla en skolsystems likvärdighet måste en konsekvent mål- och resultatstyrning tillämpas. Där likvärdigheten i skolan bygger på att ge förutsättningarna att nå fastställda nationella mål (Skollagen 1 kap 9 §). HUR och VARFÖR är professionens arbete eftersom varje skola har sina lokala möjligheter och problem. Därför förvånar det att skolan inte fullt ut ser sig som en organisation bestående av pedagogiska system och dess människor i uppgift att ständigt undervisa utifrån sina förutsättningar.

Rektorer och lärarna har fått mandatet för sin undervisning i skollagen 1 kap 3 § (undervisningen) och 2 kap 10 § (rektorers ansvar för skolans inre organisation). När får vi se att den politiska sfären slutar att lägga sig i skolans vardagsarbetet. Det politiska systemet har som sin uppgift att skapa ramar och styrning som inte i detalj styr organisationen på ett sätt utan utvecklas utifrån varje skolas enskilda behov. Rektorer och lärare ska forma sin verksamhet utifrån kunnande och kompetens för att skapa kvalitet i undervisningen.

Media SvD
Wikipedia: Institution
Pluraword: Drivlinan i statlig styrning