Förskolan en politiskt styrd verksamhet

Förskolan är en av tre skolformer i Sverige. De övriga är grundskolan och gymnasiet. Två av dem är frivilliga. Under en Facebook grupp om förskolan kom en livlig debatt igång om förskolan. Jag citerar delar av inlägget från Martina Lundström:

Väljer man att arbeta i förskolan måste man verkställa politikernas beslut och göra det bästa av det, även om man själv anser att beslutet är fel. Tycker man politikerna har fattat fel beslut finns inget utrymme för att göra motstånd mot det i sitt uppdrag som pedagog.

Det kan kännas starkt och känslorna svallade högt och lågt kring detta. Låt mig därför, eftersom jag deltog i debatten, klarlägga några saker kring förskolan.

För det första är inte förskolan en serviceinrättning åt föräldrar om någon hade trott det. Förskolan är till för barn och deras utveckling och lärande. Att Birgitta Dahl drev jämställdheten för kvinnors rätt till arbetet och att samhället skulle inrätta en barnomsorg medan föräldrarna arbetade var en sak. I slutet av 60-talet tillsattes en Barnstugeutredning med Ingvar Carlsson som ordförande. Redan i den utredningen slogs fast att pedagogik var en viktig del av daghemmen som det hette på den tiden. Tyresö var föregångare. Bilden ovan var den förskola som byggdes inte allt för långt från där Ingvar Carlsson bodde i Bollmora. Hans båda döttrar han aldrig gå där för de var redan uppe i skolålder när förskolan var färdig.

Daghemmen kom att politiskt hamna under socialdepartementet fram till 1997. Då den övergick till utbildningsdepartementet. Ylva Johansson, då skolminister, fick i uppdrag att ta fram en läroplan för förskolan. Den kom 1998. Nu var det pedagogiska uppdraget fastlagt. Staten hade tagit ett politiskt grepp att barn skulle få lärande och utveckling från tidig ålder. Men det var lite si och så med detta med pedagogiken. Omsorgen var fortfarande härskande och i folkmun har förskolan slarvigt kallas dagis då som nu.

Det stora skiftet för förskolan kom i och med nya skollagen 2010. Då inträffade två saker. Förskolan upphöjdes till en av tre skolformer. Samtidigt som läroplanen var styrande för en icke-konfessionell undervisning för alla förskolor oavsett fristående eller kommunala. I den reviderade läroplan från 2011 poängteras utveckling och lärande hårdare genom  att barn ska utveckla språk, bildtolkning, matematik, naturens olika kretslopp, kemi, fysik och enkla tekniska lösningar. Läroplanens kapitel 2.2 slår fast syftet med förskolan:

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. (s 9)

För att det ska nås har läroplanen hela 22 politiska mål att förhålla sig till. Och ett antal riktlinjer för förskollärarens ansvar (10 st) och arbetslagets jobb (7 st). Med andra ord är förskollärare, barnskötare, förskolechefer tjänstemän i en politisk styrd verksamhet med allt vad som krävs i demokratiska organisationer oavsett driftsform.

Utöver detta har skollagen och läroplanerna pekat ut det systematiska kvalitetsarbetet som avgörande för förskolans utveckling av både verksamheten som pedagogiken. Då kan böckerna på bilden ovan vara en del i att skapa ett kvalitetslyft i förskolan. Även om Sverige har världens bästa förskola har den mycket att utveckla för att inte stanna upp.

Källor:
Skollagen (2010:800)
Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderade 2011.