Plugglov

Allt går att sälja med mördande reklam. Kom och köp konserverad gröt. Det är väl summan av kardemumman på de politiska sommartalen igår. Att ompaketera begrepp med samma innehåll är olovligt i den politiska kontexten. Snuttifiering och detaljstyrning är inte politikers uppgift. Man skulle önska sig en politikerklass som lyfte sig ur vardagskäbblet och ägnad sig åt att skapa en politik som visar framtidsbilden för välfärdsstaten där skolan är den viktigast för att skapa välstånd och integration.

Skolans läsår är indelat i den rytm som bondesamhället hade. En av dessa var uppehållet på hösten när barnen måste hem till gården och hjälpa till med potatisskörden.

Barnen fick då något som kallades potatislov. I modern tid har det döpts om till höstlov runt Alla Helgons helgen i början på november. Om man ska fundera på det här med att paketera och kanske vi skulle döpa om detta lov till plugglov i synonym med potatislov. Undra hur många mer än Stockholmare förstår dubbelheten i ordet. Plugg i Stockholm är lika med potatis. Men Plugg kan ha betydelsen plugga. Nog med ordvitsar.

Det tråkiga i den politiska kontexten, när det gäller skolan, är att staten eller den del som riksdagen och regeringen har att hantera den svårligen kan styras med ändrade ord eller påfund som mer utbildningsplatser på lärosätena. Det blir inte mer kunskapsresultat för att man läser på loven. Speciellt inte om det ska influeras av kulturen. Språk utvecklas i en symbios av sakprosa och skönlitteratur. Dessutom gör det varken till eller ifrån om man gör det under futtiga fem dagar. Läsa, skriva och räkna är färdighetsämnen som ständigt måste övas livat ut.

Sedan det här med mer utbildningsplatser på lärosätena för att få fram mer lärare. Jag har hört det förr. På 1970-talet skulle S i jämställdhetens tecken öka antalet utbildningsplatser på tekniska högskolor och universitet. När jag började studera på KTH 1973 hade man dubblat antalet platser. Följden av det blev att medelbetyget för att komma in på en avancerad teknisk utbildning var så lågt som 2,3 på en femgradig skala. Vad blev resultatet av detta? Jo, hälften av de antagna försvann redan under första termin. Man var tillbaka till det antalet som togs in ursprungligen. Samtidigt noterades det att de ansökande som hade låga betyg inte klarade av en teoretisk utbildning med krav på förmåga till logiskt och abstrakt tänkande. Precis den effekten kommer det att bli när du får in studenter med mediokra kunskaper på lärarutbildning. Lärarutbildningen borde mera fokusera på hur många som utexamineras och vilken kvalitet det är på den nya lärarna. Lärarkrisen löses inte med mer utbildningsplatser utan genom att ändra arbetsmiljön och ledarskapet i skolan.

Personligen hade jag önskat den politiska vikta frågan om skolan skulle mått bra av att invänta Skolkommissionens betänkande i januari nästa år. Snuttifiering som nu politiker av skilda färger ägna sig åt är kontraproduktivt. Dessutom är det inte politikerna som kan fixa kunskapsresultaten med olika detaljförslag. Det är bara tomma slag i luften. Deras uppgift är att ändar de systemfel som finns i skolan.

Om vi ska ha potatislov, plugglov eller läslov är inget politiker ska lägga sig i. Se i stället till att skapa borgfred om skolan över mandatperioderna byggt på de förslag som Skolkommissionen kommer att lägga. Det delbetänkande som kom i våras har många intressanta förslag på hur systemfelen ska åtgärdas.

Media DN, Sydsvenskan, Expressen      
Blogginlägg om Skolkommissionen:
Samling för skolan
Drivlinan i statlig målstyrning