Textförståelse - allas uppgift i skolan

Men nyfikenhet och stigande förståelse om det här med läsförståelses betydelse läste jag Gunilla Molloy och Barbro Westlunds debattinlägg på DN Debatt (4/8 16). Kom att fundera på hur var det när jag själv gick i skolan. Debattörerna skiljer på den tekniska sidan (kunna avkoda text; läsflyt) och förståelsesidan (kunna tolka och skapa mening i olika texter) och noterar följande:

Vår studie visar att lärarna anser att de flesta eleverna har god läsförmåga, men också att en fjärdedel av dem inte förstår vad de läser, trots att de avkodar tekniskt korrekt.

Genast funderade jag hur var det med de läroböcker jag hade i högstadiet och hur fick vi lära oss förståelsen av ord. Efter att bläddrat i boken på bilden ovan noterar jag att den är pedagogiskt upplagd så man kan följa olika tekniska företeelser som materiallära, framställningsprocesser av stål, elektricitetslära, mm. och fick en tydlig ordförklaring av olika begrepp innehöll.

Om jag minns rätt från min lärare var det inte bara själv tekniken som sådan de lärde ut. Lika mycket vad begrepp och ord stod för (förståelse sidan). Utan den hade man ingen behållning av ämnet som sådan. För ordförståelsen var inget vi fick lära oss på svenskundervisningen.

Hittade min övningsbok för teknisk orientering bilden ovan. På något vis försökte jag skapa en förståelse mellan begrepp i elläran vad Ohm, Ampere och Strömstyrka var för något. Gjorde det i en kombo av bild och ord. Så här nästan 50 år senare har jag tappat vad jag menade med tolkningen. Men jag tror det är viktigt att skapa bilder och förklaringar för sig själv. Upplevde att mina lärare jag hade i gymnasiet och på KTH var tillräckligt duktiga pedagoger att förklarade ämnenas innebörd innan vi dök ned i tillämpning.

Som femtonåring kände man sig ibland som en idiot. Uppenbarligen hade jag tillräcklig galghumor över min oförmåga om det tekniska innehållet ibland. Då har man nått en väsentlig nivå i läsförståelsen. För då har man nått den där nivån då man kritiskt analysera vad man gör i förhållande begreppen.

Det är det senare som är den viktigast lärdomen jag har med mig från studietiden, kritiskt tänkande och förmågan att logiskt bryta ned frågeställningar eller problem.

Så jag hurrar verkligen för att alla är svensklärare från år 1 till 9 i grundskolan oavsett ämnet man undervisar i.

Media: DN