Är det bara driftsformen som är särskiljande idag. Jag skulle vilja säga ja på den frågan.
De fristående skolorna ska följa samma nationella läroplaner som de offentliga. Man ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator, studie- och yrkesvägledare och skolbibliotek. Med dessa krav finns det någon lönsamhet i att dra igång en verksamhet? Initialt måste det bli stora fasta kostnader som ska bäras, även om intäkterna är rätt givna på ett sätt. Kruxet är att man måste skaffa ett elevunderlag som är större än det var den gången reformen skapades.
En annan ofrihet som dyker upp är den skärpta granskning som aviseras från Skolinspektionen. Idagens Svenska Dagbladet signalerar Anne-Marie Begler tuffare inspektioner som går in på ekonomin i de fristående skolorna. Man kan fundera över hur detta kolliderar med kravet på revisorer i ett aktiebolag?
Det kanske är förståligt ur en synvinkel när det gäller barns rätt till lika utbildning. Frågan är bara hur man ska se på att staten ska kolla ekonomin eftersom det är pengar ur den kommunal budgeten skolpengen kommer ifrån. Som motiv anför Begler:
Väldigt snabbt har friskolemarknaden förändrats och vi måste få bättre kunskap om hur man ur en finansiell aspekt bygger upp verksamheterna. Då måste vi bli kunnigare att granska de ekonomiska delarna. Vi anställer personal som har ekonomiutbildning.Det intressanta här är, kommer staten att skapa ett nytt ekonomigranskningsverk för skolan?
Intressant ur en annan vinkel är att det är en liberal minister som ansvarar för att på detta sätt öka den statliga styrningen. Det hade man knappats trott. Sådant förknippar man med socialdemokratiskt tänkande.
Med den ökade styrningen och ofriheten i skolmarknaden kan man fundera över motiven och drivkraften hos de 770 sökande till att starta en fristående skola. Är det pedagogiska drömmare eller kapitalstarka investerare?
Media SvD.
Jag tror man behöver båda för att det ska funka - pedagogisk visionär och kapitalstark investerare.
SvaraRaderaDet kanske dessutom finns en annan frihet i att driva friskola. En vision om hur man kan möta elever, kanske med funktionsnedsättningar, på ett annat sätt än kommunen?
SvaraRaderaSen kan det väl vara vettigt att ha ekonomiskt kunnig personal som granskar. En revisor har ju sin roll, han jobbar och kontrollerar mot de lagar som styr bokföring, redovisning, bolagsformen osv.
Skolinspektionen kan ju genom att titta på ekonomin i en skola kanske upptäcka att t.ex. pengarna för särskilt stöd går ner markant utan att elevunderlaget med behov gör det samma. Eller att vinster tas ut samtidigt som skolan hänvisar till "betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter". Eller bara att Skolinspektionen förstår årsredovisning och revisionsberättelse...
Men det gäller förstås inte bara friskolorna!
Jag ser det bara som positivt att bromsa friskoleutvecklingen eftersom jag inte upplever att styrningen av friskolorna fungerar ens i närheten av tillfredställande. Sen håller jag med om att fokus på ekonomi och vinster är totalt uppåt väggarna på en skolmarknad och vill att både kommunala och fristående skolor ska få till en riktig uppföljning av själva uppdraget.
SvaraRaderaDu har redan sett min Newsmillsartikel http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/17/skolan-m-ste-ha-elevfokus Kommentarerna stärker mig allt mer i att det måste komma en tredje artikel och den ska handla om skolans styrning. Jag tänker driva tesen att skolan inte ens är i närheten av de ledningsstrukturer som behövs för en målstyrd verksamhet. Inadekvat uppföljning, inadekvat förändringsarbete och inadekvat prioritering. En ledning utan fokus på målen.
Det är inte en argumentation kring statligt, kommunalt eller friskola. Det är en sågning av styrningen för alla dessa former som helt undermålig.
Det vore intressant med dina kommentarer på den tesen och argumenten runt omkring.
@Morrica, en riktig slutsats. Frågan är väl bara om inte Herr Arnes penningar tar överhanden.
SvaraRadera@Prestationsprinsen, den här friheten att möte eleven har funnits i alla driftsformer i skolan sedan tjugo år tillbaka. Problemet är bara att de kommunal inte förstått sitt uppdrag och de fristående har gjort lite som de tyckt.
Nu blir det andra bullar om fyra månader. Då ska alla jobba på samma sätt.
@Jan, vi är helt på samma linje kring ledningsstrukturer och den vita fläcken på skolkartan, oavsett driftsform, analys och värdering med dit följande uppföljning finns inte.
Speciellt inte härledbarheten mellan vad man säger sig vilja göra och vad man presterar för "resultat". Evidensen lyser med sin frånvaro. Det är skolan sämsta gren.
Och mål- och resultatstyrning är en parodi i skolans värld.