Tidigare i några blogginlägg har jag tagit upp det här viktiga med grundläggande värderingar. Denna gång känns det motiverat att påpeka att framgångsrika verksamheter alltid bygger sina beslut på fakta. Åter tar jag hjälp av ledningsprinciperna i ISO 9000 och SIQ-modellen.
Enligt ISO 9000 är en av styrprinciperna faktabaserade beslut:
Verkningsfulla beslut baseras på analys av data och annan information.SIQ-modellens motsvarande grundläggande värdering heter också faktabaserad beslut:
Beslut måste bygga på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Varje medarbetare måste inom sitt område ha möjlighet att mäta och analysera fakta av betydelse för att uppfylla sina mål och tillfredsställa sina kunder.Fast det är samma begrepp i den båda principerna kan man märka en skillnad. I ISO 9000 pratar man om beslutet som sådant. SIQ-modellen fokuser utöver detta på individen. Byter vi ut ordet medarbetare till förskollärare och lärare blir det en intressant. Tyvärr ser jag inte så mycket om mätande, frånsett när det är nationella prov, av den pedagogiska verksamheten. Och det är synd. Verksamheten blir som en vindflöjel utan riktningsstyrning, utan pekas bara ut av det håll vinden just nu blåser. Så går det inte att styra en verksamhet, speciellt inte undervisningen.
Pratar vi om mognadstrappan, jag tidigare beskrivet, kan man konstatera att på lägsta nivån är besluten känslomässiga för att på nästa trappsteg vara sporadiska med viss faktagrund. Näst högsta trappsteget kännetecknas av erfarenhetsbaserad beslut som inte nödvändigt har i alla lägen en evidens i besluten. Högsta trappsteget är däremot fullt ut evidensbaserad för den innehåller en metod, härledbarahet och vidhängande kunskap, ett kunskapbaserat beslut.
Därför är det viktigt att förskolor och skolor redan nu börjar träna i konsten att fatta evidensbaserade kunskapsbeslut. Då har vi chansen att få en uppåtgående trend i PISA mätningarna och vi får elever som med råger uppfyller kunskapsmålen. Kanske vi då kan säga att vi är en nation i välståndsligans topp. I annat fall kommer vi att tillhöra B-laget efter Kina, Indien och andra östasiatiska länder.
Källor:
ISO 9000: 2000 - Ledningsystem för kvalitet - Principer och terminologi
SIQ-Modellen 2010
Skollagen 2010:800
En stor del av det här mätandet bygger på en ganska naiv kunskapssyn. Många litar alldleles för mycket på sin syn och ibland måste man gå ända till världens kant för att kontrollera hur det ligger till:
SvaraRaderahttp://open.spotify.com/track/2DqjA967an6gbT1SSP2BmE
Mats vi lär väl träta om mätatandes vara eller inte vara. Men ur min synvinkel visra det hur du lyckas prestera.
SvaraRaderaOch jag funderar på vad som är så fel i betygssystemet att det skulle vara en naiv kunskapssyn. Problem med mätande är väl skolans långa tid utan just sådant.
Man har uppfostrat en hel generation som är lite vilsen i pannkakan nu när kraven kommer. Tro dock inte att mätandet bara är kvantitativt. Det går att göra kvalitativa mätningar. Betygssystemet är just ett sådant.
Så Mats förklara för mig exakt var i det naiva ligger att mäta i förhållande till kunskapssynen.
Jag håller med dig nästan helt Plura men känslomässigt är jag nära Mats. Dåligt utformade mätningar är sämre än inga alls.
SvaraRaderaSå är det Jan, att de dåligt utformade mätningarna är sämre. De visar ju inte det de ska visa.
SvaraRaderaDärför är jag lite fundersam kring de kriterier som nu kommer kring nya betygsystemet. I princip finns bara tre mätpunkter år 3, 6 och 9 i grundskolan.
Där emellan blir det gissningar i de andra åren som inte på något sett är i paritet med tankarna kring likvärdighet. För här kommer lärarna att själva snurra till det.