Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 20 juli 2011

Det sjunde inseglet

Måste beundra Metta Fjälkner till klarsynthet kring marknadskrafternas intåg i skolans värld. Det hon glömde att skriva om är det sjunde inseglet.

Det sjunde inseglet heter rationaliseringar eller produktivetshöjning. Om du har brist på arbetskraft för att lösa de produktions uppgifter du har är det slimning och ändrat arbetssätt att utföra produktionen på som gäller.

Går det att göra i undervisningen. Ja, hävdar jag.

Samma argument som förs i debatten idag i skolans värld fördes på 1990-talet i den privata tjänstesektorn. Vad hände då när de var tvungen att se sanningen i vitögat. Jo, en omstöpning av sättet att arbeta. Undervisningen är inte ett dugg annorlunda.

Här kommer vi att få se en omstöpning, vare sig huvudmännen och lärare inser det eller inte. Ska vi nå ökade kunskapsmål i skolan, oavsett det är grundskolan eller gymnasieskolan, måste undervisningsättet ändras från resurskrävande hantverk till mer mekaniserad individualistisk pedagogik. Dags för datorernas intåg på bred front i svenska skolor som produktivitetshöjare.

Media SvD

11 kommentarer:

  1. Inte i undervisningen, Plura, men i kringarbetet. Vi sätter skrämmande mycket tid på elevvård, föräldrakontakter, konferenser och dokumentation. Ska vi få en kvalitetshöjning måste en hel del av den tiden återgå till undervisningen. Och den ska ingen in och peta i.Resultatkontroll, inte metodstyrning, remember? IKT är inte skolans frälsare. Det finns ingen frälsare.

    SvaraRadera
  2. (Ljuvlig film, den mest poetiska av alla Bergmans poetiska filmer)

    Visst är det så att det kommer att bli förändringar, och det är long overdue (ber om ursäkt, hittar inget lämpligt svenskt uttryck just nu, skyller på det elända vädret och trötthet). Vi har fått nya styrdokument som pekar ut vägen, många kommuner har förstått vikten av att förse eleverna med datorer, en del har till och med förstått vitsen med att förse eleverna med moderna datorer, förändringen sker nu, och trots att det kan vara skrämmande när det mullrar under fötterna så kommer den att bli vardag inom en förvånande kort framtid.

    Men det hindrar inte att Fjelkner har rätt, löner och status kan komma att krypa upp en bit om det inte längre finns ett överskott och det är lärarna som väljer skola snarare än omvänt.

    SvaraRadera
  3. Helena, varför inte i undervisningen?

    Jag har sett bra tillämpningar där undervisningen av elever år 1 sitter vid datorerna och lär sig svenska.

    Genom att trycka på tangenter och höra vad de skriver får det snabbt språket till sig. Samtidigt lyste glädjen i ögonen på dem när de kom till fröken med den utprintade texten de skrivit.

    Men skrivmotoriken då?

    Det har vista sig att det går snabbare för dessa barn att skriva förhand när de kommer upp i år 2. De har bättre motorik än de som suttit och traglat med pennan i år 1. Barns hjärnor är inte utvecklade förens i 8 års ålder för att klara sådant.

    Så Helena, nja undervisningen måste nog utvecklas. Inte bara kringjobbet som ska försvinna.

    SvaraRadera
  4. Morric, visst är det Metta säger sant när det gäller löner och status. Vad hon och många glömmer är att det går till en viss gräns till dess det sjunde inseglet kommer. När uppdragstagen måste sitta och förhandla om döden. Det har hänt förr i Sverige.

    SvaraRadera
  5. Plura - ja, det är en annan historia. Facken bör satsa hårt på att utbilda sina ombud i förhandlingskonst, peppa dem och träna dem så att de faktiskt har kunskapen och förmågan som krävs för att ta tillvara medlemmarnas intressen.

    Och pennföringen övas ihärdigt bland barn i förskrivsåldern. Det ritas både stort och smått, färgläggs, krumeluras, kringelkrokas, dras raka streck och finurligas med genometriska figurer av alla de slag. Ge ungarna papper och pennor, linjaler, vinkelhakar, glas, fingerborgar och vad man nu har till hands bara, färg och blyerts om vartannat, så övar de loss.

    SvaraRadera
  6. Plura, jag vänder mig inte mot att undervisningen utvecklas. Det jag vänder mig mot är styrning av material, metoder, medel. Målstyrning ska det va.

    SvaraRadera
  7. Helena, då har vi samsyn. Vad bra!

    SvaraRadera
  8. Jag lyssnade på Mats Trondman mfl på lärardagarna och de lyfte fram att dagens elever kräver relationer för att vara intresserade av att lära sig lite tillspetsat. Nog gör datorerna sitt intåg i undervisningen men på vilket sätt min gissning handlar nog ändå om att det är gruppen som stimulerar och peppar så att skolan blir ett enda stort Dreamhack.

    Nu är det inte så att effektivisering är det enda sättet att möta personalbrist, det är nog faktiskt vanligare att höja löner etc. Vi kan väl åtminstone hoppas att lönehöjningsvägen väljs för i annat fall dräneras läraryrket rejält på kompetens. Det är också intressant att fundera på mot vad optimeringar och effektiviseringar görs. Kunskap till eleverna eller något annat? Förra effektiseringen gjordes mot omvårdnad och det är inget lockande föredöme.

    Peter Gärdenfors är oerhört positiv till IT i skolan men när det gäller förståelse som är han väldigt tydliga att vi bör arbeta mot då hävdar han att det kräver en helt annan interaktion än det vanliga skoldataprogrammet.

    SvaraRadera
  9. På skollyftet har Anan Kaya försökt få igång en debatt om hur lärarbristen vänds till något positivt för eleverna. Besök gärna och kommentera hur du tror att lärarbristen hanteras på ett positivt sätt.

    Din domedag om lärare som återigen misslyckas med att bli väl behandlade och elever i långa rader med datorer för effektivitetens skull känns lite i dystraste laget. ;-)

    SvaraRadera
  10. Jan, varför denna dysterhet. Är det en generationsfråga det här med synen på hur saker kan förbättras?

    Jag har inte satt någon dom över lärarna om det är det du tro, utan vill bara se ett nyanserat sätt att lösa sin arbetuppgift på. Att tro att bara det blir som förr, att bara få undervisa från "katedern" så är allt bra. Så enkelt är det inte.

    Alla förändringstryck, oavsätt det beror på brist på kapacitet (= antal undervisande lärare) eller ett yttre tryck, innebär det alltid en förändring från det som varit.

    Datorer är bara en i raden av förbättringar på hur undervisningen kan förbättras. Om dagens unga sätter relationer först är det väl alldeles ypperligt att datorer finns. De bor ju mer eller mindre framför den där fyrkanten;)

    SvaraRadera
  11. Jag tror att mitt intryck av dysterhet kom av ditt sjunde inseglet snack. Ifall tongångarna hos vår arbetsgivarpart börjar låta så bara för att vi ställer krav om att lärarna som yrkesgrupp borde kunna lyftas relativt andra så känns det inte som att nytänkandet är stort hos dem.

    Jag är medveten om att prioriterar mellan skola och andra viktiga saker men utbildning är en avgörande framtidsinvestering så det borde finnas något utrymme att prioritera ner byggande, kultur eller fritid. Kanske till och med fundera på lönerna för kommunens administratörer. Lönar det sig verkligen med olika sorters skolbyråkrater?

    Ifall du läser mitt inlägg på skollyftet så handlar det inte om några orimligheter och tar avstamp i nuläget.

    SvaraRadera