Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 19 juli 2011

Skolpolitiker vinglar på målet

Det som kan förtydligas och komplettera Helena von Schantz debattinlägg mot den något konstiga inlägg av Olof Petersson är att både Ingvar Carlsson och Olof Palme var frontfigurerna i svensk skolpolitik på 60-talet. Båda satt i den utredning S gjorde och som togs av riksdagen 1964. Vid samma tidpunkt Palme blev utbildningsminister. 1968 var genomförande året då allt blommade ut i studentrevolt och kårhus ockupation.

Samtidigt vill jag förstärka att skolan är mål- och resultatstyrd sedan tjugo år tillbaka. Och det har vi Göran Persson att tacka för när han rev SÖ och läns skolnämnderna. Detta har nu ytterligare förtydligats i den skollag som gäller från 1 juli. En lag som både ger valfrihet men också med ökad detaljstyrning. Detaljstyrning i den meningen att det inte är frittval att undervisa om vad som helst som den gamla kursplanen gav utrymme för.

Ett tydligt VAD har staten sagt, men HUR är upp till skolornas undervisning att göra. Det är alltså varken mer eller mindre lärarna som bestämmer HUR undervisningen ska göra. Inte klåfingriga politiker. Deras mandat och makt slutar vid skolgrinden.

Samtidigt är det viktigt att, som Helena gör, lyfta debatten om vad vi ska göra med den nya gymnasieexamen. De införs nu och Jan Björklund har lite slarvigt kallat den för studentexamen. Ska vi fortsättningsvis låta godtycket styra examinieringen eller ska vi hitta lösningar där externa krafter rätta de avgörande examinationen. Som det är tänkt när man läser lagen och nya gymnasieskolförordningen är det ett antal minimipoäng som ska uppnås totalt och ett antal givna krav för de 6 nationella behörighetsprogram för svenska, engelska och matematik.

Låt oss konstruktiv fundera på hur vi ska validera ungas kunskap rättsäkert så de har rätt ingång till yrkeslivet eller högre studier.

Media DN

3 kommentarer:

  1. Plura, jag puttrar litet över att DN ändrade min rubrik, men din kan ingen ändra och den är strålande. För så är det ju faktiskt. Du sammanfattar läget briljant i en enda mening. Vi har en bra skollag och läroplan. Mål och den del av hur som regleras centralt är bra, styrdokumenten ger oss tillräcklig professionell frihet - men vad spelar det för roll om målen inte uppnås och om friheten inte finns i verkligheten? Det talas en hel del om vad skolan kostar. Man gör också gärna internationella jämförelser när det gäller peng per elev. Men kostnaden är irrelevant om den inte kan kopplas till en produkt: Elevernas kunskapsinhämtning, färdigheter, trygghet, trivsel och delaktighet. Det vet vi alla att det går att spendera hur mycket pengar som helst på smörja. Fråga SIDA.

    SvaraRadera
  2. Helena, kanske är jag för stor optimist när jag tror att skollagen och de nya styrdokumenten ska innebär en förbättring.

    Jag önskar att det skulle bli tillräckligt med bråk mellan Skolinspektionen och de kommunal huvudmännen så vi får se den utveckling jag vill se.

    Att skolans väl och ve avgörs av jurister i domstolar och inte av politruker som det hittills ha varit. Att vi blir som övriga Europa.

    Visst är det fullständigt upp åt väggarna de styrtal som används. De säger inte ett smack om skolan uppfyller sitt uppdrag eller inte. Skolan ska, enligt mitt synsätt, styras utifrån Läroplansindex.

    Alltså hur bra eller dålig skolan är att uppfylla de processkrav staten satt på skolan. Då kan vi börja prata om hur lärare blir mätta, hur rektor har förmåga att vara pedagogisk ledare och hur eleverna faktiskt når kunskapmålen.

    För de mätningar jag varit med om hittills bekräftar just det Skolinspektionen säger att 9 av 10 huvudmän eller skolor inte har någon kunskapmålsmätning att tala om och därmed ingen susning om vad man "leverer" för kunskaper.

    Helena, kanske det även här är dags att man införa en extern rättning av avgångsbetygen i grundskolan. Att det blir lite av som det var i realskolan när realexamen togs i detta land.

    SvaraRadera
  3. Oh ja tack! Externa rättningar av nationella proven skulle göra dem till det de sägs vara - ett avstämningsinstrument för elevers kunskapsnivå i förhållande till betygskriterierna i ämnet vid just det tillfället när provet skrivs.

    Din förhoppning kring de nya styrdokumenten kan komma att bli verklighet, men bara om skolinspektionen lägger manken till och börjar dyka upp som gubben i lådan, enda dagen Smygehuk, nästa Stockholms innerstad, dagen efter i Kalmar följt av Bjästa och Krokom. Random nedslag och rejäla påföljder för de kommuner som inte sköter sin del av ansvaret exemplariskt tror jag skulle ha bättre effekt än mycket annat.

    Nu ska jag äntligen läsa Helenas artikel, kanske återkommer jag med fler kommentarer efteråt.

    SvaraRadera