Fördel Finland

Skolan är det mest heta politiska frågan inför valet i september. Den var inte högt på dagordningen i Almedalen 2014 mellan politiker och proffstyckare. Men utanför ankdammen är frågan het. Om man studerar vår granne i öster Finland har de valt en annan väg än de flesta andra länder och skolsystem. De flesta skolsystem bygger på konkurrens och resultatansvar. Dessa har skapat ett pedagogiska dilemman. Finland valde en annan väg som inte bygger på resultatansvar.


Fem saker kännetecknar det finska skolsystemet.


Erbjuder lika möjligheter till utbildning för alla. Den finska skolan har inte skolplikt utan läroplikt. Det innebär att elever har en plikt att lära sig oavsett var de går i skolan. Dessutom har Finland valt att skilja på åren 1-6 och 7-9. I de tidiga åren är klasserna små mellan 15 - 30 elever. Barn med särskilt behov får detta på ett tidigt stadium. Ser man på skolstorleken är omkring en fjärdedel av 1-6 skolorna färre än 50 elever.


Undervisning är ett inspirerande yrke som lockar många finländare. För att få undervisa i den finska skolan måste man minst ha en magisterexamen. För att söka jobben måste du gör en form av ansökan för att just du är lämpad som lärare. Utöver detta om man lyckas är detta öppning till andra karriärvägar in i det finska samhället. Det kan man inte precis säga att det är i Sverige. Lärarlegitimation är definitiv inget som ger status.


Finland har en förnuftig policy för resultatansvar. Som nämnts ovan har inte Finland använt konkurrensen. Man har frångått externa standardiserade mätning utan valt att lärare och skola själva ser till det egna resultatansvaret. Det är bara vid ett tillfälle Finland använder externt resultatansvar, studentexamen.


Finländarna litar på sin skola. Föräldrar, elever och myndigheter litar på lärare och rektorer. Det kan inte precis säga om den svenska skolan. Här ifrågasätter krävande föräldrar om lärare och rektorer gör jobbet. Myndigheterna kontrollerar att huvudmännen gör sitt jobb enligt lagar och förordningar. Orden ärlighet och tillit finns i Finland. När får vi se det i den svenska skolan?


Det finländska utbildningssystemet präglas av hållbart ledarskap och politisk stabilitet. Det är en stilla nåd att bedja att vi i Sverige skulle få en politisk stabilitet. Det är inte bra med den överbudspolitik dagens politiker på nationell nivå ägnar sig åt. Dels skadar den tilltron till skolan. Dels ger man frikort till lokalpolitikerna som har det reella ansvaret ut i kommunerna som därmed kan hålla sig under radarn. Ge skolan arbetsro på det politiska planet. Skapa en borgfred om skolan så det blir långsikta spelregler.


Källa: Sahlberg, Pasi (2012) - Lärdomar från den finska skolan. Studentlitteratur