Lärandet är socialt

I sin senaste bok Läraren inom mig slår Anne-Marie Körling fast att lärandet är socialt. Det insikten var nog arbetarröselsens insikt som en del i skapa ett solidariskt och jämlikt samhälla. Ett samhällsbygge man gjorde under 1900-talet. Utan kunskap står du dig slätt. I vår tide är det inte nu mer en kollektiv uppgift. Idag är det individens resa.


Internet har skapat en helt annan möjlighet till informationssökning och utbyte av kunskaper. Social medier har skapat en helt ny arena för lärandet. Med den utvecklingen har skolans kunskapsmonopol försvunnit och med den lärarnas akutoritet som kunskapsbärare. Är det då fel att ha kvar skolor? Nej, men det är hög tid att samhället omdefinierar vad framtidens bildning är och hur vi skapar livslångt lärande. Istället för att diskuter teknikaliteter som klassrumsstorlek, barngupper storlek, mm.


Pasi Sahlberg avslutar sin bok om det finska skolundret med att notera att när samhället nått ett stort mått av kunskap och välstånd måste lärande uppdaget omdefinieras. Han definiera fyra utvecklingslinjer för den finska skolan:

1. Personlig karta för lärandet
2. Mindre klassrumsundervisning
3. Utveckling av sociala färdigheter och problemlösning
4. Engagemang och kreativitet som indikatorer på framgång

Alla fyra dessa utvecklingslinjer tycker jag även skulle passa för det svenska skolväsendet. Fast det måste ske i en svensk kontext. Punkterna går på tvärs den svenska skolpolitiken av modell 2014. Vi har fortfarande en skolplikt som hängt med sedan 1842. Vi borde ersätta den med en läroplikt. En plikt att lära sig själv oavsett det är i skolan eller någon annanstans. Läroplikten är som gjord för att rita upp min egen personliga karta för mitt lärande.


Känner ni igen detta? Vi har pratat om individuella utvecklingsplaner i Sverige. Inte blev de så bra. Finns trots allt exempel på riktigt bra utvecklingsplaner i form av mall för en elevbok. En bok där eleven själv utifrån kunskapskrav sätter upp sin egna kunskapsmål. Även sina sociala mål och individutvecklingsmål. I denna bok fångar man punkterna 1, 3 och 4 i Pasi framgångspunkter.


Utöver det kan man fundera på de läroplaner vi har i Sverige. De är målbaserade för hur pedagogiken ska jobba utifrån ett antal elevmål. Till detta finns det ämne för ämne kunskapsmål. VAD du minst ska lära dig och vilka förmågor du bör besitta i förhållande till kunskapskraven i betygssystemet. Nu ska jag vara självkritisk en stund.


Har tyckt att de läroplaner vi nu har är bra. Frågan är bara ska staten definiera målen och vilka ämnen som ska ingå i skolan? Är det så att vi i Sverige inte ska försöka standardisera utbildningsinnehållet?  Är det så att läroplanen bara ska innehålla ramar och mål? Jag är kluven. Men det är tilltalande det som finns i den finska skolan. Att läroplanerna är övergripande som sedan görs om på skolan där varje elev har sin läroplan. Sug på saken.


Dessutom tror jag vi måste se det svenska skolväsendet ur en ny synvinkel. Om vi utgår från Pasi punkt 2 är det nog så att förskolan gör sitt lärande i barngrupper utifrån leken. Lekar som både har ett programmerat innehåll men även den fria leken. I den fria leken tränas barn i kreativitet och problemlösning utan att vi vuxna lägger sin syn på lärandet. Fortsätter vi kanske det är så att klassrummet är viktigare i åren 1 - 6. Det är under den här perioden barn lär sig att knäcka koderna i läsandet, räknandet, skrivandet och talandet. Här är lärarledda lektioner A och O för elevens lärande.


När vi kommer till år 7 - 9 är behovet av klassrumsundervisning mindre. Här kanske det borde skapas andra forum för hur lärandet går till. I den progression som hjärnan utvecklas i är det under denna ålder som man måste sätta koderna man lärt sig tidigare i sammanhang. Orden läsförståelse, taluppfattning och logik blir viktigare än själva faktarabblandet. En fråga som då måste övervägas. Är de ämnen som finns de ämnen som det framtida samhället behöver? Och hur rustar vi eleven för studier på gymnasienivå och högskolenivån?


Det är några funderingar kring Pasi Sahlbergs bok och Alice Teodorescu ledare i 140710 i SvD.


För övrigt anser jag att bildningsideal är viktigt för lärandet. Därför borde valet 2014 handla om detta istället för det meningslösa teknikaliteter politiker ägnar sig åt.


Media SvD
Källor: Körling, Anne-Marie (2014) - Läraren inom mig. Lärarförlaget
            Sahlberg, Pasi (2012) - Lärdomar från den finska skolan. Studentlitteratur