Begreppsförvirring om elevinflytande

Begreppsförvirringen verkar vara stor när vi pratar elevinflytande och sättet att driva utbildningen i Sverige. Låt oss slå fast att dagens skolan är målstyrd. Resultaten ska speglas av vilka mål man satt upp.

Då är det viktigt hur man analyser resultaten. Har man inga må att mäta resultatet mot vet man inte varifrån man startat. PISA mätningar har en given ram och givet resultat. Om man nu kan få fram skillnaden mellan "invanda" och "nya" svenska ungdomar är det bra. Men skyll då inte på elevinflytandet som en faktor. En undermålig analys.

Om forskarna skulle lära sig skillnaden på dåtid och nutid. De styrdokument vi har i dag skiljer på begreppen. I skollagen (2010:800) definieras skillnaden mellan utbildning och undervisning. Utbildning definieras enligt skollagen 1 kap 3 § som:

den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

I samma paragraf definieras undervisningen:

sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.

När då forskarna ger sig in och prata om elevinflytande och knyter det till utbildningen är det lika med hur skolans verksamhet ska se ut. Inte i vilken mån elever ska påverka undervisningens innehåll. Om man dessutom läser t ex läroplanen Lgr11 kap 2.3 Elevers ansvar och inflytande finns det inget elevmål som är destinerat till undervisningen. Däremot finns en riktlinje lagd på att lärarna ska:

svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.

Med andra ord det är läraren som ska svara för detta inte eleven. När det sedan gäller innehållet i ämnet är styrs det av Lgr11 kapitel 3 och det centrala innehållet. VAD eleven minst ska få sig tillgodo i undervisningen från en lärare. HUR styrs av skolan. Utöver detta så blir villfarelsen stor i debattinlägget i DN 150729 av Gabriel Heller Sahlgren när han tangerar pedagogiska former.

Från 24 februari 2011 gäller en Skolförordning SFS 2011:185 som i sitt 5 kap 2 § föreskriver att undervisningen ska vara strukturerad och:

ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.

Förändringen kanske inte ligger i första hand på det politiska planet utan mer på hur huvudmän, rektorer och lärare tillämpar existerande regelverk. Speciellt hur "nya" svenska ungdomars resultat ska höjas.

Media DN