Stormens öga

En veritabel storm har brutit ut sedan gårdagens debattinlägg på DN Debatt om nyanländas påverkan av det svenska skolresultatet. Gabriel Heller Sahlberg drar sina slutsatser även om han blandar begrepp om elevinflytandet som faktor för försämringen. Om det skrev jag igår.

Några förväntade inlägg dyker upp i debatten. LR sin vana trogen ropar på en förstatligad skola för att lyckas med "nationellt likvärdig skola". Vad man menar med nationell likvärdighet kan man undra. I skollagens 1 kap 9 § definieras vad en likvärdig skola är:

Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.

Likvärdigheten har av lagstiftarna tolkats som att skolorna ska se till att de nationellt fastställda målen nås. Det är inte liktydigt med att det blir bättre om staten skulle ta över skolan utan åter HUR lyckas huvudmän, rektorer och lärare i sin tillämpning av skollag och läroplanens mål och riktlinjer. En sak som det möjligen finns en point i är hur finansieringen av skolan ska gå till.

Rickard Wall (SD) kommer med den gamla auktoritära lärarsynen. Mycket präglad av den läroverkslärarkultur som funnits och finns bland en del ämneslärare. Jag kör mitt race och eleven ska sitta stilla i bänken å hålla tyst. Det gick nog i den gamla läroverksskolan där agnarna sållats från vetet. Den sorteringsskola som fanns under den era vi hade folkskola, realskola och läroverk. Idag är det en ytterst förlegad syn. Däremot kan det vara av vikt att inse att dagens förordningar i skolväsendet föreskriver strukturerade lärarledd undervisning. Det innebär inte katederundervisning av gammalt läroverkssnitt.

På ledarsidan i DN tar man också upp rapporten från IFN (Institutet för Näringslivsforskning). DN skriver klokt:

Men samtidigt som den växande gruppen nyanländas utmaningar måste lyftas och tas på allvar, får de inte skymma sikten för det viktiga faktum att de enbart utgör en del av förklaringen. Den absolut största delen av resultatförsämringen, 70 procent, återstår att förklara.

Om jag skulle drista mig till en möjlig förklaring är det bristande ledarskap både för utbildningen som i klassrummet. Därtill systemfelet att nyanlända sätt in i skolan beroende på vilken ålder de har snarare än vilken bakgrund de har. Är nyanlända analfabeter är det knappas så att en 15 ska börja i år 9. Dessutom är modersmålsundervisning i kombo med svenska som andra språk ett måste för att brygga över gapen. Widar Andersson skriver följande:

Utan därför att undervisningen i svenska skolor så gott som alltid bedrivs på svenska vilket är ett språk som en växande andel av skoleleverna inte behärskar.

Tackar för att elever halkar efter och dra ned resultatet. På den tiden hemspråksundervisning bedrevs i skolorna lyckades eleverna bättre att integreras i det svenska samhället. Ytterligare en faktor som kan försvåra är det svenska kulturarvet som lärs in från barnsben.  "Nya" svenska ungdomar har inte en relation till det de läser i texter som underförstått kräver kulturell förståelse.

Det viktiga är att rätta till systemfel i tillämpningen. De styrdokument som kom till för fem år sedan är inte hämskon utan tillämpningen. Låt Widars slutord i Folkbladets ledare bliv ett upprop till handling:

Nu behövs en skola som utan skygglappar ser mig som jag är. Nu behövs en skola för dig.

Media Folkbladet, DN Debatt1, DN Debatt2, DN Ledare

Blogginlägg Pluraword
Begreppsförvirring om elevinflytande
Inte utan mitt modersmål