Det svårfångade

Kunskap är det svårfångade begreppet. Under senare tid diskuteras det utifrån olika synsätt på vad kunskap är. I läroplanen för grundskolan slås det fast att skolan är en social och kulturell mötesplats. Skolan har två huvuduppdrag: demokratisk fostran och främja elevens lärande.

Fokuserar vi på kunskaper säger läroplanen följande: Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Inte helt entydigt vad kunskaper är för något. För att komplicera bilden ytterligare säger läroplanen att det finns olika kunskapsformer. Där skolarbetet ska tillgodose både de intellektuella som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna.

Helt plötsligt blir det inte så entydigt vilket kunskapsuppdrag skolan har. Om vi tar olika kunskapsformer som utgångspunkt stämmer läroplanens syn väl överens med Aristoteles.

Om vi utgår från detta är det mer en bara logos som är skolans uppgift. Alltså förnuft och logik i all är det är mer som måste till. Vetenskapen och skolan blandar begreppen på ett snävt sätt. När skolan pratar kunskap tror jag man inte förstår att det handlar om fakta som är ämnesorienterad = vetskap. En vetskap i ett ämne har ett värde i sig. Men är inte tillräckligt.

Förre universitetskanslern och professorn på Stanford Stig Hagström beskrev begreppet enligt figuren ovan. Vetskap (ämneskunskap) är något som svävar fritt i förhållande till varandra. Kunskap blir det först när man kopplar ihop och ser sambanden mellan vetenskaperna. Kompetens är sedan hur man kan ta olika kunskaper och dra dem till en ny nivå.

Kunskaper är ett komplext begrepp. Ofta får det i debatten en slagsida till åt logos, vetenskaplighet. När vetenskapligheten kommer in i bilden krockar oftast olika vetenskapssyner. Är det ett naturvetenskaplig syn på vetskapen. Eller nationalekonomisk, medicinsk, samhällsvetenskap eller humanistisk vetenskap. Härmed skapas oftast barriärer i vad som utgör fakta. Här krocken stor mellan de olika lärarkulturerna som härstammar från folkskollärarkulturen och läroverkslärarkulturen och synen på hur lärandet går till. Speciellt komplicerat blir det i synen på det individuella lärandet.

Men fångar vi de element som läroplanen beskriver gäller skolans kunskapsuppdrag att utveckla elever nödvändiga förmåga till kritisk granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Med dessa färdigheter kan eleven börjar sitt livslånga lärande. För något som är säkert i kunskapssamhället kunskap är en färskvara. För att nyfiken och lärandet ska bli bestående är den väsentliga att lärare har insikten som Albert Einstein ger uttryck för:

 
Källor:
Grundskolans läroplan Lgr11 (2011)
Danielsson, Roger J (1995) - Tjänstekvalitetens hörnstenar, Studentlitteratur