Personlig med omvärlden

Hur öppen är du? För 20 år sedan kom jag i kontakt med ett begrepp som heter Joharifönster. Ett sätt att se hur öppen en människa är inför sin omgivning. I tider av en större kommunikation mellan människor, oavsett det är på sociala medier eller i verkliga livet, är det intressant att se hur öppen en person är.

En diskussion kring att vara privat eller personlig fördes i en grupp på Facebook. Många förfäktade att de var privat i relationen till andra. Om vi för en stund fundera på ordets betydelse definieras ordet privat som:

tillhör eller har att göra med enskild(a) personer.

Exempel på detta kan vara privatbostad, privatlektion, privatsamtal och är ett adjektiv. Med andra ord ett inte adekvat ord för att beskriva en människas sätt att kommunicera. Däremot är ordet personligt:

uttrycker en persons säregna personlighet - självständighet och särpräglad karaktär.

Ska man beskriva just vår förmåga till öppenheten är det ordet personlig som bör användas. Då kommer Joharifönster väl på pass. I figuren ovan finns det fyra typer av personligheter.

1. Typ A - Musslan
2. Typ B - Frågaren
3. Typ C - Tyckaren
4. Typ D - Den öppna

Beskrivning av de olika typernas särdrag återfinner du i länken nedan. Det som kännetecknar de olika axlarna i diagrammet är storheter som lyhördhet (återföring) och tydlighet (exponering). Som ledare i dagens öppna och transparenta samhälle är det viktigt att fundera över sin egen öppenhet. Öppenheten färgar av sig på vilken typ av ledare man är. När jag skrev boken Tjänstekvalitetens hörnstenar för 20 år sedan gjorde jag en syntens över ledarstilar och Joharifönster. Slutsatserna blev följande.

Musslan har ett uppgivet ledarskap som håller sig utanför. I den verksamheten händer inte mycket snarare en verksamhet som är på dekis och på väg utför. Frågaren kännetecknas av delegeraren. Ett gemyt- och kompisledarskap. Sådana ledare hittar du oftast i verksamheter där befordran gjorts internt och som är duktig inom sitt område. Blivit chef över sina gamla kompisar. Hur många rektorer och förskolechefer är just chefer på sin "gamla" skola eller förskola?

Tyckaren är väl den besvärligast ledarskapstypen. Här hittar vi kontrollanten. En ruskig typ som eftersträvar lydnad, vördnad och de där klättrarna. De där som sparkar nedåt och slickar uppåt. Hur många chefer har vi inte i dagens kontrollsamhälle, sedan elfte september 2001, av den sorten? De finns både i offentlig som privat verksamhet. Skadliga blir denna typ av ledare i verksamheter som styrs av lagar och förordningar. Här ser vi nog hela debatten i skolan och dess problem centrerad till just detta beteendet hos ledare och brister i styrkedjan mellan nivåerna i skolväsendet.

I de bästa av världar finns Den öppna. Hen är förmodligen coachen eller ledaren. Gradskillnaden mellan dessa ledartyper är att coachen vill ge personligt ansvar men inte fullt ut ge det till laget. I skolan pratas det mycket om coachande som nyckeln till framgång. Det kan i visst stadium vara rätt. Tyvärr stannar verksamheten upp eftersom laget - lärare och övrig personal - inte får fullt ansvar för sin vardag i en gemensam kontext.

Har man begåvats med en ledare i verksamhet har man en person som släpp ansvaret till laget. Hen har en stark önskan att förverkliga sig själv genom att bidra och ge ömsesidig uppriktighet - en förmåga att leda verksamheten genom andra. Här hittar man de förskolor och skolor som betecknas som framgångsrika. De har ledare som jobbar genom andra. Träffade en sådan här rektor en gång. Hon var driven och visste vart åt hon ville med verksamheten, men hon uttryckte så här: man måste gulla lite med dem. För det är just det som är sentensen i en verksamhet med hög professionalism. Få medarbetarna att göra det jag vill utan att tala om hur.

Mycket finns att fundera kring hur vi ska få ett personligt ledarskap i svenskt skolväsende på alla nivåer. Då duger det inte med kontrollant beteendet från högsta politiska nivån nationellt lika lite som lokalt ute i kommunerna. Svensk förskola och skola förtjänar ett ledarskap som får kunskapen att blomma och skapa socialt kapabla demokratisk individer i kommande generationer.

Källor:
Joharifönster - Wikipedia
Danielsson, Roger J (1995) - Tjänstekvalitetens hörnstenar, Studentlitteratur