- önskan, intresse, vilja, håg,...
- lustkänsla, nöje, glädje,...
- drift, begär,...
Skolan verkar idag skulle vilja vara ett smörgåsbord av attraktiva anrättningar för kunskap. Ett smörgåsbord som har läckra och goda anrättningar. En lustfylld lättuggade anrättningar. Frågan är bara om vi vill ha en skola som ger lättuggade efterrätt? Gör man sig oskicket att göra en ordboksvandring definieras ordet lust på följande vis:
önskan att pröva, ge upphov till känsla av glädje å tillfredsställelseMed andra ord mycket i synonymens första kedja. Där finns orden önskan, intresse och vilja. Intressant om vi tittar på ordet vilja:
inre drivkraft som ger möjlighet att uppställa och uppnå personliga målÄr det den som ska premieras i skolan är jag med på noterna. Det innebär att det min skolfröken sa i mellanstadiet om mig var följande: Han kan bara han vill.
Med andra ord är skolans uppdrag att locka fram vilja hos eleven. Problemet med denna ytterst personliga drivkraften är att skolan då måste ha förmågan att i undervisningen locka fram elevens inre motivation. Därför är relationen avgörande för att lärandet ska komma till. Då går det inte att ha en undervisning som är mainstream. För att du ska få en individualiserad undervisning är det viktigt att fundera på formerna för undervisningen. Lika väl som hur tar du på bästa sätt in den digitala världen i undervisningen.
Samtidigt är det viktigt att man funderar som elev på hur tränar jag upp mina förmågor och färdigheter. Somliga saker i skolan kräver mängdträning som läsa, skriva och räkna. Ingen av dem är enbart beroende av talang. Lärandet är inget åtta till fyra jobb. Det kräver mycket mer. Så mycket mer att det krävs livslångt tragglande för att bygga ordförråd, skrivkonst och ordförståelse samt logikens moder matematik.
Ska man ha en plats i solen så gäller det att träna å åter träna.
Inte endast talang
Källa:
Körling, Anne-Marie (2014) - Läraren inom mig, Lärarförlaget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar