När man tittar i bakspegeln framträder en nostalgisk bild av det som varit. Tar vi arvet efter Olof Palme kan det bli lite besvärligt när man använder ord som solidaritet, jämlikhet och andra värdeord. De gjordes i en kontext när man såg till kollektivet som förändringsgrund. Ulf Bjereld är inne på skillnader nu och då, han skriver i ett debattinlägg i SvD 160228:
Den värld vi lever i i dag är individualiserad på ett sätt som 1960- och 70-talspolitiken aldrig kunnat tro. Individens rättigheter sätts i första rummet, inte längre kollektivets. Men när Olof Palme talade om frihet var det i första hand folkens frihet han menade. Socialdemokraterna hade lätt att positionera sig när frihetsfrågorna hölls på en kollektiv nivå, till exempel i avkoloniseringsprocessen och för nationellt självbestämmande.
I dag är det inte längre nationernas utan individernas frihet som dominerar den politiska dagordningen. På Palmes tid betydde ofta jämlikhet och solidaritet att undanröja orättvisor mellan stater och skapa en mer ekonomiskt rättvis världsordning. I dag ligger fokus på ojämlikheten inom stater och mellan människor, oavsett i vilka stater de bor. Flyktingströmmar och folkmord ställer nya frågor om gränser mellan stater. Och om gränser och former för vår solidaritet.Med ett samhälle som lämnat nationsgränserna bakom sig i när det gäller hur nationalstaten enskilt ska lösa sin problem uppstår problem. Den globaliserade världen sätter helt andra tryck på nationer. Individer har helt andra preferenser när det gäller solidaritet och jämlikhet. Samtidigt som den digitala utvecklingen ytterligare löser upp det samhälle vi är vana att se. Där vi allt mer blir en del i ett större vi eftersom den digitala världen skapar sociala kluster vi aldrig sett tidigare. Individualism på ett plan men för första gång ett vi som inte bygger på kollektiva strukturer från förr.
I denna värld hade troligen Olof Palme svårt att navigera. Om han levet idag hade han varit 89 år gammal. Hur skulle han sett och verka i den värld vi har idag. När vi önsketänker om en persons möjligheter och vad den betydde är det viktigt att se att det inte går att applicera en tids lösningar på dagens problem. Därför är det intressant att det finns en realistisk tänkare inom socialdemokratin som kan fundera sakligt kring politik och självbilden. Det går inte att önska sig tillbaka, som Ulf Bjereld skriver:
Olof Palme kunde vara mer kompromisslös. Genom utbyggnad av biståndspolitiken och stöd åt tredje världens krav på en ny ekonomisk världsordning kunde han låta Socialdemokraternas idéer om jämlikhet föras ut även på det globala planet. Folkhemmet ”goes international” om man så vill.När inte folkhemmet ens existerar i dagens samhälle är det en önsketänkande att försöka tillämpa en politik som var bra under kalla krigets dagar. Det viktiga är att skapa en ny Sverigebild i en globaliserad värld. Hur den ser ut har jag inga givna svar på.
Media SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar