Den falska bilden

Sverige som kunskapsnation är intressant att problematisera. Senaste rapporten från OECD säger att 27 procent av 15-åringarna har extremt dåliga matematik kunskaper, i läsförståelse 22 procent och i naturvetenskap 22 procent. Om vi omsätter detta till 15-åringar i befolkningen 2015 är de till antalet 102.795 stycken. Om vi omsätter OECD siffrorna motsvar det 27.800 elever som har svårt för matematik, 22.600 dålig läsförståelse respektive naturvetenskap.

Inger Enkvist går i en kolumn i SvD 160214 in på att Kunskapsnationen Sverige är en falsk självbild. Hon skriver:

Allt prat om Sverige som ett land som ska konkurrera med kunskaper framstår som tomt när vi snarast behöver – förutom att reformera undervisningen – skapa en omfattande arbetsmarknad för lågt kvalificerad arbetskraft.

Är den bilden sann? Låt oss ta hjälp av lite befolkningsstatistik för att se om påstående stämmer. År 2014 hade Sverige en befolkning på knappt 9,8 miljoner. Av dess utgör 15-åringar 1 procent av befolkningen. Om vi tar OECDs siffror på svaga elever motsvar de 0,3 procent av befolkningen med matematikproblem och 0,2 procent av befolkningen med svag läsförståelse och kunskaper i naturvetenskap.

Hur ställer det sig i förhållande till utbildningsnivån i Sverige? År 1985 fanns det 601.209 personer som hade en treårig gymnasial utbildning. Fram till 2014 har denna ökat med en faktor 2,72. Motsvarande för personer med akademisk examen med mer än 3 års studier har gått från 407.712 personer 1985 till en ökning med faktor 3,49 till 1.422.263 personer. Tittar vi på fördelningen mellan åren och befolkningsmängden motsvarar de med gymnasial treårig utbildning 7 procent av befolkningen 1985 och 17 procent 2014. Motsvarande siffror för akademiker med mer än tre års studier är den 15 procent 2014. Motsvarande andel var 5 procent 1985.

Frågan inställer sig vad omfattas av begreppet kunskapsnation? Statistiken är inte entydig med att alla i Sverige har minst en gymnasial treårig utbildning. Lika lite som att vi har en stor mängd av befolkningen som har eftergymnasial utbildning. Så frågan är vilken bild har vi om Sverige som kunskapsnation? Är det nödvändigt att alla har djupa teoretiska kunskaper eller inte? Frågan är givetvis politisk laddad. Men det är viktigt att fundera på vilka baskunskaper behöver ungdomar för att klar livet i ett informationssamhälle? Vilken typ av kunskap är nödvändig för att lyckas hålla konkurrenskraften uppe?

Självbilden måste nog hyfsas så vi får en skola som minst sätter kraven enligt gällande läroplanernas kunskapskrav. Unga ska ha en läsförståelse när de anträder resan i vuxenlivet.

Media SvD