Dialog för skolutveckling

Delaktighet och struktur är två avgörande faktorer för en skolutveckling värd namnet. Bristen på det bygger ofta på avsaknad av dialog. De olika delarna i styrkedjan utgår inte från vardagen och utvärdering av verkligheten i förskolan och skolan. Grunden för all progression bygger på analys och värdering av resultat i förhållande till satta mål.

För att skolutveckling ska var till nytta måste den bygga på att varje nivå i skolsystemet hjälper varandra till framgång. Det fordrar att på varje nivå gör sitt för att förbättrar verksamheten. På skolnivån och rektor leder lärarnas lärande. Innebärande att man ständigt har pedagogiska samtal om undervisningen och dess resultat. Varför blev det så här när vi gjorde så där? Då är det viktigt att inte bara fundera på den pedagogiska strukturen för undervisning som lika mycket kulturen i förskolan och skolan. Har vi en lärande kultur? Bygger den på barn/elevfokus på gruppnivå? Ett problem jag noterar i utvärderingsarbetet är att det är för individorienterat. Bra i sig för läraren för att se olika barn/elevers utveckling av sitt lärande. Men inte så begåvat när det kommer till undervisningens utvecklande.

Ofta ser jag en dålig koppling mellan nationella mål och resultaten. För att överhuvudtaget förstå varför en förskola och skola inte utvecklas som tänkt måste man koppla det nationella uppdraget till görandet. Görandet är inte något som bara händer utan finns i en kontext till sättet att organisera utbildningen.

Ett sätt att organisera utbildningen på är att skapa en strukturkvalitet som bygger på ett kvalitetshus. Där varje nivå i ett kvalitetssystem hänger ihop och inte är starkare än dess svaga länk. Där HUR:et - processkvaliteten styr vad som ger resultat mot VAD:et - strukturkvaliteten. All utvärdering bygger på faktiskt utfallet i en förskola och skola.

För huvudmannen gäller det inom de fyra delarna: grundläggande värderingar, arbetssätt, tillämpning och förbättringar, skapa sitt arbete med skolutveckling. Att ha en kedja som bygger på faktiska resultat på enheterna och startar sitt arbete som följer kedja utvärdering, analys, åtgärder och genomförande.

Det kan vara vad har kommunen och den fristående skolan för övergripande grundläggande värderingar för förskolan och skolan i kvalitetssystemets nivå 1. På nivå 2 vilken övergripande systemstruktur ska gälla. Här kan de skolformsvisa läroplanernas kapitel 2 vara en lämplig indelning. På detta vis får huvudmannen den överblick som är avgörande för att lyckas göra rätt prioriteringar i skolutvecklingen. Därtill bör systemet innehålla hanteringen av rapportstruktur, delegation, granskning av enheterna (internrevision) och vilka tvingande skollagskrav som finns (4 kap 3, 8 §§).

Nivå 3 för huvudmannen är den löpande granskningen, utan att ha en kontrollerande roll, av förskolans och skolans utbildning. Om en huvudman skapar ett gemensamt kvalitetssystem för alla enheter och förvaltningen/bolagsledning är det avgörande att granska tillämpningen av systemet i dess olika delar. Hur tillämpas systemet i förskolan och skolan på ledningsnivå, i arbetslaget och undervisningen. Detta skapar en kompletterande bild till förskolechefens och rektors resultatanalyser av enheten som är värdefull i huvudmannens skolutveckling av enheterna.

Nivå 4 för huvudmannen är att skapa skolutveckling genom dialog (4 kap 3, 7 §§). Skolutveckling bygger på att huvudmannen har förmåga att utifrån enheternas analys tilldela och utveckla förskolan och skolan utifrån faktiska resultat. Dialogen är kittet som binder samman kommunen/fristående skolan med enheterna.

För övrigt gäller detta också för enheterna, barngrupper och klassen. Ett sätt att omsätta den systematiska kvaliteten på är att genom ett aktivitetshjul över läsåret fastställa HUR, VAD och VARFÖR, vid givna tidpunkter, skolutvecklingen ska ske i syfte att förbättra verksamheten och resultatet.

Källor:
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
Danielsson, Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2015) - Det pedagogiska kretsloppet - ett kvalitetslyft för förskolan, Skoldialogen
Kursmaterial från Skoldialogen
Österberg, Jonas (2014) - Resultatanalys i skolan, Studentlitteratur