Effekter på studieprestationer

Traditionell eller progressiv pedagogik verkar var det stor slagträdet i skoldebatten just nu. Paulina Neuding har mött Gabriel Heller Sahlberg, doktorand på London School of Economics. Han säger följande i slutet på intervjun:

Sätt dem i skolor som försöker stå emot progressivism. Det är det som har stöd i forskningen.

Genast funderar jag över vad är traditionell undervisning kontra progressivismen är. Tar hjälp av Heller Sahlgren för att fånga vad han menar med traditionell undervisning. Han säger:

Traditionell lärarledd undervisning som innebär att elever förväntas lära sig baskunskaper (matte, språk och naturvetenskap, min anmärkning), göra sina läxor och komma i tid.

Om vi stannar vid detta och jämför med vilka påverkansfaktorerna är på studieprestationen enligt Hattie stora metaundersökning Visible learning kan man se följande rangordning på de tio största effekterna:

1. Självskattning av betyg/elevens förväntningar   1,48
2. Piagets program                                                  1,28
3. Respons på intervention                                      1,07
4. Lärarens trovärdighet                                          0,90
5. Formativ bedömning                                           0,90
6. Videoanalys av undervisningen                           0,88
7. Klassrumsdiskussion                                           0,82
8. Mångsidiga insatser för elever, särskilt stöd       0,77
9. Lärarnas tydlighet                                                0,75
10. Återkoppling                                                        0,75

Koefficienterna bakom varje påverkansfaktor definieras av Cohens determinant och innebär att allt som är över styrtalet 0,4 ger effekt på elevens studieprestation. Tar vi då det här med läxor noteras att den har en effekt på 0,29. Tar vi det här med individualiserad undervisning ger den en effekt på studieprestationen på 0,22. Alltså under styrtalet. Sedan om detta av andra anledningar är viktig har att göra med behovet att mängdträna på individnivå.

Tas några andra heliga kor i pedagogiken upp kan man notera att i undersökningen Visible learning är dessa inte alltid de som ger den effekt. Tar vi den omhuldade problembaserat lärande har den bara effekten 0,15. Andra intressanta effekter är kamrateffekter 0,53, hemmiljö 0,52 och socioekonomisk status 0,52. Dessa tre omhuldade storheter i svensk skoldebatt på orsaker till det dåliga studieresultatet har viss effekt enligt Hattie, men långt ifrån de saker som ger effekt på studieresultatet.

En annan debatt i skolans värld är lärarutbildningen och dess påverkan på lärarnas undervisningen. Enligt Visible learning ligger denna effekt på 134 plats av 140 med en determinant på 0,12. Ett intressant forskningsresultat.

Avslutningsvis bör noteras att Heller Sahlberg tar upp det här med Skolinspektionen och dess uppdrag. Han säger:

Samtidigt skulle Skolinspektion kunna fokusera på de mest underpresterande skolorna, och tvinga dem till reformer som man vet fungerar.

Den Londonbaserade forskaren tycks vara dåligt informerad om hur Skolinspektionen fokuserar sin inspektion. Från 2015 har man fokus på lågpresterande skolor. Titta bara på andelen vitesföreläggande under 2015. Mest illa ute är skolorna i Göteborg där hela 4 skolor fick vitesföreläggande bara i december 2015. Utöver det har regeringen skjutit till pengar till Skolverket för att hjälpa de skolor som lågpresterar. Så nog finns det fokus på att ändra. Effekten vet vi ännu inte.

Mycket kan sägas om den svenska skolans bristande resultat. Utöver svag resultatkvalitet är det si och så med de två andra kvaliteterna. Det är inte bara elevens kunskapsresultat som individ som avgör om undervisningen ger effekter. Individen är som den är. Däremot måste man ständigt utvärdera och följa upp processkvaliteten. Det som styrs av läroplanerna och där effektstudierna som Hattie gjort påverkar utfallet på undervisningen. Utöver detta är den tredje kvalitetsfaktorn strukturkvaliteten avgörande. Hur väl man har organiserat verksamheten för att nå kärnan i uppdraget har påverkan.

Så en enögd syn på pedagogiken i sig leder inte fram till en skola som presterar bättre kunskapsresultat.

Media SvD
Källa:
Hattie, John (2012) - Synligt lärande för lärare, Natur&Kultur