Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 27 februari 2016

Trettio år sedan mordet på Olof Palme

Tidigt en lördagsmorgon vandrade jag ned till gillestugan i föräldrarnas villa. En kall marsmorgon 1986. Dags för att ta första glutten på lördagsmorgons programmet från Göteborg. När teven var på var det denna bild som mötte mig.
De onämnbara hade inträffat drygt sex timmar tidigare. Sverige hade blivit av med sin oskuld på ett brutalt sätt för trettio år sedan. Förstämningen och det ofattbara skapade en slags bedövning. Förmågan att ägna tankarna på annat var svårt. Även om jag inte politiskt sympatiserat med vänstern har jag alltid varit politiskt medveten. Utöver min teknikintresse var samhällsfrågor brännande. Uppvuxen i ett arbetarhem fick man tidigt höra de äldres diskussioner. Då även när släkten i Katrineholm samlades för släktmiddagar hos mormor och morfar. Några av mina morbröder var politiskt aktiva i kommunalpolitiken för S. Tidigt började man slipa argumenten i diskussionen.

Som student och senare teknolog präglades den akademiska tiden av 68-rörelsens framfart. Många år senare noterar jag att skillnad fanns i den akademiska världen. Vi som gick på tekniska högskolor var mer borgerligt inriktade mot vännerna ute på Frescati. Tydligt blev det för mig själv när jag började studera på på universitet. Trots att det var i slutet av 70-talet och vi haft borgerlig regering något år vara det med vänster diskussioner än studier på Stockholms Universitet.
Om man sätter in Olof Palme i sin samtid och funderar över om han skulle passa i dagens politiska värld är nog svaret nej. Två saker jag tycker man kan förknippa honom med är internationalismen och tydligheten som talar. Kanske inte så mycket att undra på tydligheten i språket med hans uppväxtbakgrund. Redan som fyraåring kunde han läsa. Dagens politiker är inte kända för att precis ha ett tydligt tilltal, varken i talarstolen som i media. Vår statsminister är ett under av luddighet när han uttalar sig.

Det andra som vi ska tacka Olof Palme för är hans öppnade av Sverige mot omvärlden. I den globaliserade världen vi lever i krävs det större utblickar. Nationalstaten som politiken verkade i när Palme hade sin storhetstid är för länge sedan borta. Här gör Katerine Marcal analys i Aftonbladet 160227 en bra inramning och en god läsning om vår dags problem kontra de som kännetecknar dagens politik. Är det så att det parti Olof Palme ledde är på väg att möta samma öde som sina Europeiska systerpartier? En Pasokifiering kännetecknad av det forna Grekiska statsbärande socialdemokratiska partiet Pasok.
Återvänder jag till Olof Palme som person och uppväxt har det sagts att han efter både sin farfars och fars död, inom loppet av några månader, levde i ett matriarkat. Med farmor, med börd från finsk adel och ägare till Ånga herrgård utanför Nyköping (bilden ovan), och en mor med bakgrund i den tyskbaltiska adeln i Lettland. En verklig högborgerlig miljö. Somrarna i Sörmland hos farmor var en tillflykts ort och ventil för den brådmogna grabben från Östermalm.
Vill man ha en bredare bild av Olof Palme som person och politiker rekommenderar ja varmt historiken Henrik Berggren bok Underbara dagar framför oss.

Minnena är många kring denna ovanliga man i svensk politisk historia. Alla har vi vår bild den där lördagsmorgon för snart trettio år sedan. Alla sanna för oss som individ men säkert inte som en samhällelig verklighetsbild.

Den politiska analysen av Socialdemokratin av Kristine Marcal AB är läsvärd och ställer de adekvata frågorna om framtidens politiska arena likväl den socialdemokratiska framtiden.

Mordet på Olof Palme är inte uppklarat än. Snarlikt som John F Kennedy. Svaret lär vi aldrig få på vem som faktiskt höll i mordvapnet 1986 eller 1963. Traumat får vi tyvärr leva med. Säkert kommer det att rendera i konspirationsteori lång tid framöver för dem som tror sig veta. Det enda sanna är att är att tillvaron går vidare oavsett vi vet eller inte. 
  
 

    
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar