Resultatanalys i skolan

Resultatanalys i skolan är avgörande för kunskapsresultatet. Lika mycket för barns lärande och utveckling i förskolan. Då är det viktigt att inte bara använda backspegeln på lätt mäta resultat och tro att man därmed är framåtriktad.

Risken bli annars ett navelskåderi och känslan av hurra vad bra vi är. Riktig resultatanalys bygger på att utifrån varje enskild förskola och skola förutsättningar fundera över hur man bäst ska fångar läget och vart man vill gå.

Boken Resultatanalys i skolan, Studentlitteratur är ett försök till att på mer övergripande nivå spegla behovet av en verksamhetsnära skolutveckling byggd på kopplingen mellan de nationella styrdokumenten och skolans egna förutsättningar.

Boken skiljer på yttre och inre faktorer. Det yttre är samhället, elever, föräldrar och politiker. Dessa är faktorer som sällan går att påverka för den enskilda förskolan eller skolan. Man har de politiker man har eller barn/elever och föräldrar med sina förutsättningar och sociala bakgrund. Däremot är de inre faktorerna det skolan kan påverka för att skapa möjligheter till att skapa resultat för varje enskilt barn eller elev oavsett vilka förhållande eller förutsättningar de har.

Boken ger många vinklar på hur det rent tankemässigt kan funderas kring förhållningssätt, metodval och tillvägagångssätt. Den varnar för att använda färdiga metoder eller generella mätmetoder.

Boken är läsvärd. Kanske jag som sysslat med resultatanalys i stor del av mitt liv har behållning av boken. Frågan är hur en oinvigd hittar guldkornen och recept HUR gör jag? Hur får man ihop den tredelade analysen av strukturkvalitet-processkvalitet-resultatkvalitet?

Ett är klart, det finns ingen given metod eller medicin för hur detta arbete ska gå till. Däremot noterar jag att det finns två saker som man behöver ha med i bagaget när man börjar ett utvärderingsarbete. Det första är att en av styrprinciperna bakom skollagen är:

Det systematiska kvalitetsarbetet behöver inte ske på ett likformigt sätt utan kan i hög grad anpassas efter lokala behov och förutsättningar.

Med andra ord är likvärdighet inte lika med att alla ska göra på ett givet sätt. Inte heller att Skolinspektionen är uttolkare av ett rätt sätt. Deras uppdrag är att se i vilken grad huvudmän och enheter lever upp till kraven i styrdokumenten.

Andra noteringen är Skolinspektionens resultat av tillståndet hos huvudmän och enheter man haft tillsyn på under 2015. Det är framförallt nedslag på utveckling av utbildningen på enhetsnivå som brister.

Det man önskar sig är att förskolor och skolor börjar sin resa att förbättra den egna verksamhet utifrån egna förutsättningar och inget annat. Då kan Jonas Österbergs bok vara en inspirationskälla.