Stärkt kvalitetsarbete i skolan

Två saker som verkar stoppa upp rektors mandat att driva kvalitetsarbetet i skolan är kommunaliseringen och det osynliga kontraktet mellan lärare och rektor (se länk nedan om bryt de osynliga kontrakten). Båda är skadliga i den meningen att huvudmännen lastar på rektorer jobb som omfattar arbetsmiljö, budget, personalvård, mm och att lärarna tycker sig var kungar i klassrummet och själva kan bestämma över undervisningen så länge rektor ägnar sig åt administration.

Båda synsätten är totalt fel och motverkar skollagens styrprinciper. I skollagens 2 kap 9 § finns de regler under vilken rektor och förskolechefen ska leva under. Här borde kommunalpolitikerna som huvudmän ta och läsa och översätta det till den egna styrningen. Omvandla överrocken i form av den kommunala skolförvaltningen till en serviceinrättning som bistår rektor med betungande administration. Det skulle aldrig föresväva en privat verksamhet att dess VD ägnar sig åt ekonomi, personalfrågor och dylikt. Här har man professionella personer som sköter dessa delar. Dessutom stipulerar skollagen att förskolechefen och rektor har delegationsrätt att lägga över professionsmandat på andra personer.

När det gäller lärarna är det mer av kollegialt lärande och samverkan som är viktigt. Skollagen och läroplanerna innebär att lärarnas fritt valt arbete inte existerar. Enligt skollagens 1 kap 3 § är undervisningen en relation mellan statens framtagna läroplaner och lärare respektive förskollärare. I läroplanerna finns de många riktlinjer över vad lärare ska respektive vad förskollärare ska göra. VAD:et är inte behäftat med att staten talat om HUR. Det är upp till professionen att skapa genomförandet.

För att få en uppfattning hur väl skolan styrs och vilka resultat den presterar har ordet självvärdering kommit att användas. Där självvärderingen är ett sätt att ta tempen på förskolans och skolans verksamhet. Regeringen har i sitt förarbetet till propositionen till skollagen skrivit så här om självvärdering (s 308):

Utredaren redovisade sitt betänkande Tydlig och öppen – Förslag till en stärkt skolinspektion (SOU 2007:101) i december 2007.

Utredaren föreslog bl.a. att skolorna inför en inspektion ska upprätta en självvärdering. Detta är ett dokument som kan bestå av ett antal frågor både av tillsyns- och kvalitetskaraktär. Utredaren ansåg att en genomtänkt och systematisk självvärdering som undertecknas av rektor som ansvarig tjänsteman, kan utgöra ett redskap för inspektionen på flera sätt, bl.a. som ett underlag inför besöket. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringens förslag om kvalitetsarbete på enhetsnivå stämmer väl överens med utredarens intentioner på detta område.

Förarbetet i propositionen under avsnitt 8.1.3 pekar på skollagens 4 kap 4 §. I praktiken har detta omsatts med att Skolinspektionen skickar ut sk skolenkäter innan tillsyn. I mitt tycke är detta för få tillfällen för en skola och förskola att göra självvärdering. I den bästa av världar behöver man kanske göra detta en gång per år.

Skoldialogen har skapat ett webbaserat självvärderingsinstrument Indicator byggt på både de skolformsvisa läroplanerna och de internationella utmärkelsemodellernas 1000-poängsskala.

Med denna typ av självvärdering med målbilder får förskolan och skolan ges en snabb indikator på tillståndet i verksamheten. Från helhet till detaljer. Totalresultatet av undersökningen skapar något som kallas Läroplansindex. Ett index mellan 0 och 1000. De förskolor och skolor som använt instrumentet vittnar om hur de snabbt får fokus på det som inte fungerar. Samtidigt som alla i förskolan och skolan har en gemensam bild över var förbättringsåtgärderna ska sättas in. Det man är bra på blir också tydliga och ger en impuls för att vara stolt över.

Det viktig med att skapa någon modell för självvärdering är att få en enhetlig syn på vad förskolans och skolans styrkor och förbättringsområden man har. Samtidigt som de förbättringar som sätts in är i linje med vart verksamheten är på väg knutet till läroplanen mål och riktlinjer. Det har visats sig vid mätningar med hjälp av bl a Indicator att lärare haft dålig kunskap om innehållet i läroplanens kapitel 2. Dessutom sätter en undersökning med hjälp av självvärderingen luppen på ämnesdidaktiken och dess röda trådar i ämnen mellan olika år i skolan.

För att få en fungerande styrkedja i förskolan och skolan måste både rektorer och lärare samt förskolechefer och förskollärare stärka kvalitetsarbetet genom att veta var man står och hur man ska utveckla verksamheten så resultatet ligger i linje med de nationella målen. Och att de kommunala politikerna får underlag för att bygga en resursfördelning baserad på verkligheten i de olika enheterna för att kunna utveckla förskolan och skolan.

Källor:
Regeringens proposition 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.
Österberg, Jonas (2014) - Resultatanalys i skolan, Studentlitteratur
Skoldialogen Hemsida: www.skoldialogen.se
Blogginlägg:
Bryt de osynliga kontrakten