Världens bäst förskolan bör utvecklas

Nu är den här, rapporten om förskolan och dess huvudmän. Skolinspektionen har sammanställt sin inspektion av de offentliga förskolorna 2015. Man har gjort det i två arbetsområden och de kritiska faktorer:

1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan
2. Utvecklingen av utbildningen i förskolan

Den regelbundna huvudmannatillsynen omfattar 75 stycken 2015. Om det är lika med antal kommuner skulle det röra sig om var fjärde kommun. Tittar vi på hur det ser ut inom varje arbetsområde kan man konstatera följande.

Område ett Förutsättningar för utbildning i förskolan har hela 45 procent brister. De flesta kritiska faktorerna innehåller hela 23 procent av 75 huvudmän brister i faktorn:

Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

För faktorn kräkningar är bristen i faktorn hela 23 procent av 75 huvudmän brister i faktorn:

Huvudmannen tar emot anmälningar från förskolechefer om angivna kränkningar mot barn, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling.

Två viktig faktorer som tydligen är ett problem för huvudmännen att ta tag i. Den första i ljuset av alla nyanlända barnen som kommer till Sverige och den andra i ljuset av huvudmannansvaret att förebygga kränkningar i förskolan enligt skollagens 6 kap.

Det andra området är hur huvudmännen utvecklar utbildningen i förskolan. Bilden ovan är från 1979 där universitetsadjunkt Mats Olsson (vänster i bilden) och professor Sven Persson, Malmö Högskola, gjorde något med dans i förskolan. Långt innan det fanns pedagogiska krav i form av en läroplan för förskolan. Begreppet utbildning är en främmande fågel i förskolan och behöver säkert definieras vad den innebär i förskolan.

Allt nog, ser vi på Skolinspektionens tillsyn av huvudmännen är det här det största bristerna finns. Hela 57 procent av de 75 granskade huvudmännen har problem med detta. Ser vi på vilka kritiska faktorer som det representeras av är det följande:

Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning.

Hela fem av tio har inte en uppföljning av resultatet. Det innebär att man knappt vet vad förskolan presterar för resultat och vad man får ut av de resurser man satsar. Här behöver insatser sätta in både hos huvudman och ute på förskolorna.

Den andra kritiska faktorn för förskolan är:

Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna.

En bristfällig analys är grunden till problemen. Hela sex av tio huvudmän sätter sig inte ner och genomlyser utvecklingsmöjligheterna.

Om vi har världens bästa förskola är detta allvarliga brister. Hur ska vi kunna utveckla utbildningen i förskolan om man inte vet hur det ser ut och vilka resurser som ger. Och vilka effekt på utveckling och lärandet i förskolan ger (Lpfö 98/10 kap 2.2).

Här är de stora områdena att utveckla. När får vi se en annan diskussion än bara om gruppstorlek i barngrupperna och lekens form.

Källa:
Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2015.