Sommarlov och skolan

I den fagra tiden som sommaren är går många barn i sommarskolan av en eller annan anledning. Ett reportage i SvD beskriver att det är fulla hus på sommarskolan. I stället för tio lata veckor går barn extra fyra veckor i skolan på sommaren.

En av anledningarna till att barn går i skolan är de ensamkommande barnen som törstar efter lärande. Abdul Hossain Mohammadi, 17 år från Afghanistan, säger:

Annars hade jag varit ledig i flera månader utan att lära mig något. Det vill jag inte.

Hur är det, är strukturen i svensk skola optimal för lärandet? Tanken slog mig att basämnena är trots allt färdighetsämnen. Är tidsperioden mellan träningspassen för lång stannar färdigheten upp. Det må gälla läsförmåga, läsförståelse som formuleringskonsten. Så och matematiken. Osökt kommer jag in på hur skolan är uppbyggd efter dåtidens bondesamhälle där dessa färdigheter inte var lika livsavgörande som i dagens globala och digitala samhälle är.

Räknar man tiden som barn är fria från skolan rör det sig om cirka 15 veckor på ett år eller knappt fyra månader. Är det försvarbart att ha så lång frånvaro för att skapa kunskap? Är det nödvändigt med med potatislovet på hösten eller på nutida svenska höstlov. Eller för den del påsklov? Och är det nödvändigt med så långt sommarlov?

Är det inte hög tid att skapa ett jämnare flöde mellan ledighet och skolarbete. Dagens samhälle kräver helt andra saker för att skapa jämställdhet. Hur många föräldrar har tid att möta upp sina barn under ledigheten? Troligen inte många. Skolans uppbyggnad passade bondesamhället där barn var hemma på gården. Föräldrarna var hemma och jobbade på gården och hade uppsikt över barnen. Så ser inte dagens familjeuppbyggnad ut. Då måste skolan ändra sig.

Ta bort sommarskolorna och bygg ett tre treterminssystem istället.

Media SvD