Moralisk stormakt

Vi svenskar vill gärna se oss som en moralisk stormakt. Är det verkligen sant att vi är det. Nja, skulle jag vilja säga. Integrationen är inte så lyckad.

I den Sifoundersökning SvD låtit göra ställs två viktiga frågor om vårt förhållande till att integrera hitkommen invandrare. Första frågan löd:

Hur bra tror du att Sverige klarar att integrera de flyktingar som anlänt de senaste två åren?

Studerar vi utfallet noteras att de som tycker vi är bra på detta (svarsalternativen: mycket bra+ganska bra) så finner vi att endast knappt två av tio anser det. Vi har med andra ord inte fog för att säga att vi är en moralisk stormakt. Möjligen kan man fundera en stund på värdet av integrationen. Är det så att vi menar en total integrering av hitkomna eller menar vi att integrationen ska stanna vid att nyanlända ska klara språket och ha ett jobb. Hur vi sedan deltar i samhällslivet är en annan fråga.

Djupdyker vi i detaljerna i fråga är kvinnor mer positiva än män till att vi klarar integrationen. En av fem kvinnor tycker det medan för män är det bara en av tio.

Ser vi till de olika politiska preferenserna är de rödgröna eller de som röstar socialistiskt mest positiva till synen hur vi integrerar flyktingar, tre av tio tycker att vi gör det. Medan de borgerligt röstande har en mer negativ bild. Där tycker endast en av tio att vi lyckas. Sämst i klassen på den positiva skalan kommer inte helt oväntat röstande på SD. Där är ingen positiv.

Andra frågan som ställdes till de 1133 intervjuade var:

Har du någon vän/nära bekant som har invandrat från ett utomeuropeiskt land?

Här fanns fyra svarsalternativ: Ja, på arbetet, Ja, utanför arbetet, Nej, Tveksam, vet ej. Om vi stannar upp för det svarsalternativ som innebär Nej ser vi att fyra av tio har ingen kontakt med en utomeuropeisk invandrare. Tittar vi på könen skiljer sig män från kvinnor. 44 % av männen har ingen kontakt med invandrade och kvinnor 36 %. Hela 8 %-enheters skillnad. Tittar vi på det politiska spektret är fördelning att borgerliga har 42 % ingen kontakt, socialistiska 39 % och SD 37 %.

Resultatet är något förvånande att de mest invandringsfientliga har har mer kontakter med utomeuropeiska invandrare. Hela 69 % har kontakt via arbetet eller utanför med invandrade. Det var inte precis vad man kunde tänka sig. Speciellt som det är hela 41 % av SD-väljare som har kontakt utanför arbetet. Fördelningen i det socialistiska blocket är även där 69 % medan det är endast 36 % som har kontakt utanför arbetet. Borgerliga är de som är sämst integrerade. Där är det bara 65 % som har någon form av kontakt varav utanför arbetet 35 %. Skillnaden är liten mellan de traditionella politisk partierna. Mellan dem och SD är skillnaden ca 5 %-enheter i kontakten med invandrare till SDs fördel.

Det här med integration är inte lätt. Men frågan kommer att ha stor betydelse inför valet 2018. Hur öppnar vi upp våra attityder till invandrade och hur lyckas vi på ett personligt plan att öppna upp det många gånger homogena samhället Sverige är. Problemet verkar störts bland borgerliga väljare. Den som lever får se.

För övrigt är människor från andra länder en impuls för nya näringar och vanor. Pizzan, kebaben, sushin och andra maträtter är influenser som vi tar som svenska idag. En gång i tiden fick vi kåldolmar från Turkiet. Influenser matvägen skapar en utveckling av svenskhet som inte nödvändigt ändra den grundläggande svenskheten. Men att vi skulle vara en moralisk stormakt är nog en form av självbedräglighet, även om vi har mindre korrupta myndigheter än andra nationer.

Media: SvD