Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 27 september 2021

Skolan kostar lite mer 2020

 

Svensk skolas kostnad ökade 2020 med 2,1 procent till en totalkostnad för grundskolan 130,8 miljarder kronor varav den kommunala skolan kostar 108,6 miljarder och de fristående skolorna 18,4 miljarder kronor. Totalt för alla skolformer är totalkostnaden 308,5 miljarder kronor.

Kostnadsfördelningen mellan de olika skolformerna fås av bilden ovan. Den visar att grundskolan står för den större andelen kostnaderna följt av förskolan och sist gymnasieskolan. Ser vi till hur stor andelen fristående skolor per skolform är den 20,1 procent för förskolan, 15 procent för grundskolan och 25 procent för gymnasieskolan.


 

Undersöker vi Skolverkets rapport om skolkostnaderna och dyker ned i kostnaderna för grundskolan kan man se följande. Totalkostnaden för kommunala skolor är 118 200 sek per elev varav undervisningskostnaderna är 66 800 sek per elev eller 56,5 procent av totalkostnaden. Tittar vi på spridningsmåttet per elev är den dyraste elevpengen 177 600 sek och en undervisningskostnad på 122 400 sek per elev. Den lägsta kommunala elevpengen är 99 000 sek och en undervisningskostnad på 43 500 sek per elev.

För fristående skolor är totalkostnaden 108 100 sek per elev varav undervisningskostnaden är 60 300 sek per elev eller 55,8 procent av totalkostnaden. Spridningsmåttet per elev för fristående skolor är den dyraste eleven 167 700 sek och en undervisningskostnad på 110 800 sek per elev. Den lägsta fristående elevpengen är 86 200 sek och en undervisningskostnad på 44 700 sek per elev.

Förskolan

Den andra största kostnaden i skolväsendet är förskolan där 517 400 barn var inskrivna 2020. Den kostar totalt 82,1 miljarder kronor eller i snitt 158 000 sek per barn. Av alla förskolor är 20 procent fristående. Tar vi hänsyn till det kostar barnen i den kommunala förskolan 160 000 sek per barn och fristående förskolor 140 600 sek per barn. 

Gymnasieskolan 

Den tredje största skolkostnaden i skolväsendet är gymnasiet med en totalkostnad på 45,2 miljarder kronor 2020.

Kostnadsfördelningen mellan de olika huvudmännen är för kommunala gymnasier 32,2 miljarder kronor, motsvara 73 procent av totalkostnaden. Fristående gymnasier kostar 11,1 miljarder kronor, motsvarar 25 procent av totalkostnaden. Slutligen region skolor kostar 0,5 miljarder kronor, motsvarar 1 procent av totalkostnaden. Kostnaden per elev för de olika huvudmännen framgår av bilden ovan.
   
För vidare djupdykning rekommenderas Skolverkets PM.

Källa:
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020, Dnr: 2021:1665, Skolverket
 

tisdag 21 september 2021

Att vända en skola

                                      Illustration: Felicia Fortes

Nu finns det vetenskaplig forskning på hur man kan vända en skola. Vad bra tycker jag som sysslat med att förbättra skolor sedan tidigt 00-tal. Via den praktiska vägen har jag använt modeller för vad som utmärker framgångsrika verksamheter och använt dem för att att lyfta skolor.

För att varje förbättring av en skola ska ge resultat måste göras utifrån varje enskild skolenhets förutsättningar. Skolporten visar i en artikel följande slutsats av forskningen:

Egentligen är det förvaltningens och inte Skolverkets uppgift att kartlägga sina skolor och komma överens om vilka insatser som ska göras.

Samma gäller för de fristående skolornas verksamhetsledningar. Skillnaderna på varför somliga lyckas och andra inte beror i stort på stabiliteten i verksamheten. Dit hör att inte byta rektor eller lärare titt som tätt. Förbättringar av skolans utbildning tar tid. Tre år är en för kort tid. Mina erfarenhet är att gå från en skola med otrivsel och dåliga resultat till att elever går ut skolan med minst betyget E i alla ämnen tar fyra till fem år för att få stabilitet i utvecklingen. En del av detta är att lärarkollegiet och skolledningen har kläm på resultatutvecklingen på gruppnivå som årskurs, klass, eller annan grupptillhörighet. Samt jämför även detta mot de avstämningspunkter som krävs enligt styrdokumenten. Samtidigt är det av vikt att jämföra betygsfördelningen mellan ämnena lokalt, kommun och nationellt för att se mönster och samband på hur skolan lyckas i sin undervisning.

För sanningen är denna enligt forskarna:

Det visade sig att de framgångsrika skolorna utmärktes av samarbete och samordning, medan lärarna på de mindre framgångsrika skolorna tolkade sitt uppdrag på olika sätt, arbetade mer isolerade från varandra och delvis skyllde skolans misslyckande på eleverna.

Här har vi roten till varför varken politiker och många skoldebattörer förstår vikten av kommunikation och samverkans vikt för att nå framgång. Det är det inre rika livet på varje skolenhet som ger resultat, inte ändring i system som sådant.

Media Skolporten     
 

tisdag 14 september 2021

Löfvens ofullbordade

Regeringsförklaringen 2021-09-14 är Löfvens ofullbordade. Speciellt när det kommer till skolan. Man kan sammanfatta det med att Åstrands utredning går rak igenom och att Januariavtalet fullföljs. Vilket innebär att:

  1. Svensk skola ska tillbaka till kunskapsresultat i världsklass. Men om resultaten ska fortsätta uppåt måste skolan bli mer jämlik. Förskolan och fritidshemmen ska förbättras, en förstärkning av skolbiblioteken påbörjas och mer resurser ska riktas till de skolor där behoven är som störst.
  2. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska inte kunna välja elever. Därför behövs en gemensam antagning och mer rättvisa urvalsregler. Kommunala skolor har ett större ansvar än friskolor. Det ska avspeglas i finansieringen.
  3. Fokus på kunskap och ordning och reda i skolan fortsätter.
  4. Ett stopp för nya konfessionella friskolor ska införas och de befintliga ska kontrolleras bättre.
  5. Den nationella planen för trygghet och studiero innehåller förslag om mobilförbud och tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det.
  6. Ämnesbetyg i gymnasiet, i stället för kursbetyg.
  7. Förutsättningarna för idéburna aktörer i välfärden ska förbättras. Verksamheten i ideella föreningar som beviljas statsbidrag ska vara förenlig med demokratins principer.

Med andra ord ska det bli intressant att se hur mycket av detta som faktiskt kommer ut som politiska förslag när det förhandlats i Utbildningsutskottet. Frågan är dock fortfarande HUR ska det genomföras i vardagen. Samtidigt ser man att det kommer bli en snedvridning finansiellt inom de fristående skolorna om de idéburna ska beviljas statsbidrag för verksamheten. Sedan är det en S definition som gäller ordet jämlik när det gäller resultat och inte samma förutsättningar för individen.

Källa:

Regeringsförklaringen 2021-09-14


 

lördag 11 september 2021

Terrorns sinnebild

Ytterligare ett decennium har gått. Terrorns sinnebild är åter på tapeten. USA inledde kriget mot terrorn som nu avslutats med trupptillbakadragandet i Afghanistan. Vi får se hur utvecklingen blir, hur mycket terrorister kommer ha en fristad där, nu när talibanerna styr.

När man så här två decennier senare ser tillbaka på den den dagen är det nya historier som dyker upp. Nyhetsmedier berättar historier om vad som hände när tvillingtornen rasade. Själv har jag varit upp i ett av tornen på nyåret 1982. Jag och min fd affärspartner var i The Big Apple på ett förlängt julsemester. En av dagarna gjorde vi studiebesök på radiostationen som låg högst upp i tornet. En nivå dit "vanliga" människor inte hade tillträde till. Att se de enorma svänghjulen som tog upp vindkrafterna för att hålla huset stabilt. Samtidigt som man sedan observerade hur snabbt stålskelettet försvagades tack vare den kraftiga brand som uppstod och trycket uppifrån gjorde att de nedre delarna av huset rasade ihop.

Alla har vi en bild av var vi var den dagen, 11 september 2001. För tio år sedan skrev jag om den på bloggen (länk nedan). Idag är det mer ett konstaterande att vi har en mer komplex tillvaro. Ökad radikalisering och jihadist våld existerar fortfarande. Vi har högre säkerhetstänk i flygandet. Tilliten till varandra är rubbad och drömmen om fri rörlighet i Europa är ett minne blott. Hur terrorn kommer att fortleva får vi se, våldskapitalet är stort i de kulturer där fundamentalismen styr samhällsordningen. 

De två tvillingtornen är för alltid inskriven i historien som starten på den internationella terrorn. Låt oss alltid bekämpa de osunda tankemönstren och det våldskapital detta skapar.

Pluraword

En förunderlig dag       

lördag 4 september 2021

Jorden runt på 80 dagar

 

Såhär nästan 150 år senare är det med eftertanke jag läst boken Jorden runt på 80 dagar. Pojken i mig vakande till liv när jag läste. Nästan som jag var tillbaka på mitt pojkrum på Klostergatan 21 i Eskilstuna. En underbar berättelse med miljöer som Savile Road i London och Reformklubben. Vadet som gjorde att Phileas Fogg startade sin världsomvälvande resa. En resa som fångar pojken i mig och många före mig.

Boken är skickligt skriven med en tidlöshet, även om det hela utspelas på 1800-talet. Vi hamnar på alla möjliga upptänkliga platser under resan. Några är Bombay, Yokohama och San Francisco. Med förvecklingar och strul, med tidtabellen för att klara vadet. Läsaren får på köpet en lektion i matematik och dess påverkan genom i vilket väderstreck en resa går. Alla vet vi idag när vi sitter på planet ut i världen, det här med tidsskillnader. Inte lika lätt på den tiden, kunskapen var inte så stor och resan gjordes med olika färdmedel. Vägvalet var avgörande för att vinsten av vadet. Hade resan gått västerut hade förlusten varit där.

Pojken får en dos äventyr, matematik och romantik. Behållningen var lika stor att läsa berättelsen i mogen ålder som om jag skulle gjort det för sextio år sedan. 

måndag 30 augusti 2021

Rasism i skolan

Rasism i skolan är skrämmande. Att det finns personal i skolan som kränker och diskriminerar elever är oförsvarbart. Bilden ovan har inte med det jag nu kommer att ta upp.

Skollagen är tydlig i kraven om kränkningar och diskriminering i skolan. Skollagen (2010:800) har ålagt skolans huvudmän strikt ansvar för kränkningar i skolan. I dess 6 kap 9§ stipuleras:

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 

Hur det såhär 10 år efter att skollagen började tillämpas fortfarande kan pågå kränkningar i en omfattning som inte är acceptabla. Rädda Barnen har i en rapport slagit fast att vart tionde barn har blivit utsatt för rasism av skolpersonal. Rapportförfattaren Samira Abutaleh Rosenlund säger i SvD (30/8 21):

Det här är allvarligt eftersom skolan har en skyldighet att främja mänskliga rättigheter och behandla alla barn lika.

Tilläggas kan att FN Barnkonvention är numera svensk lag sedan 2020. Så det är fler lagrum som sätter krav på skolan och dess personal. I artikel berättar  Kanza Rehman om sin skolgång och att rasismen blev värre när hon började gymnasiet:

Folk vände ryggen till mig när jag pratade med dem, någon spottade på mitt skåp. Det var en lärare som sa ”jag ser att du inte passar in här, du borde nog börja på Angeredsgymnasiet.” Jag gick många gånger till kurator och rektor men de sa bara att jag skulle skriva till andra skolor för att byta. Det tog lång tid innan de till slut reagerade.

I min naivitet trodde jag att skolhuvudmännen ständigt arbetar med förebyggande arbete kring kränkning och diskriminering på deras skolor. Tyvärr, tydligen inte. Staten har satt nolltolerans på dessa frågor och man frågar sig i vilken utsträckning Skolinspektionen, vid sin tillsyn eller vid anmälningar från vårdnadshavare, hanterar ärende av detta slag.

Skolan måste bli bättre på att fullfölja sitt uppdrag när det gäller demokratisk fostran och efterlevnaden av normer och värden. Där elevhälsan är den enhet i skolan som fullt ut ska se till att ett förebyggande arbete finns kring kränkningar bland elever och ständigt ha dialog med skolpersonalen om deras förhållningssätt till elever. Frågan är hur barn födda av utländska föräldrar ska kunna integreras i det svenska samhället om de ständigt bemöts med främlingsfientliga uttalanden. Hög tid att huvudmännen ser till att deras skolor föregår med gått exempel kring elevers skolgång fri från rasism och mobbning.

Media SvD 

 

tisdag 24 augusti 2021

Språket, dumbom!

Språket är avgörande för att göra sig hörd. Allt oftare höjs röster att allt fler svenskar har problem med språket. En underlig sak, eftersom vi aldrig varit mer skriftspråkliga idag än förr. Sociala medier har givit var och en möjlighet att uttrycka sin tankar och åsikter skriftligt.

Samtidigt vittnar många lärare om att dagens elever inte får med sig språket på det sätt de borde. Inte bara bland barn med invandrarbakgrund tycks problemet finnas. Enklast sättet att lära sig ett språk för nyanlända är att umgås med befolkningen i majoritetssamhället. Att dagligen träna läsa, prata och skriva svenska. Invandrade personer hade förr lättare att ta till sig språket, de bodde svenskar i områden där de bosatte sig. Idag är bilden annorlunda. Henrik Höjer tar upp frågan i nättidningen Kvartal (22/8 21). Han skriver:

Häromåret satt dottern och jag på pendeln in till centrala Stockholm. Jag noterade att inget sällskap omkring oss talade svenska. Vi hörde arabiska, afrikanska språk och andra okända ord och meningar. Jag upplevde, ska jag erkänna, en motvillig olust. Är detta Sverige? Är detta mitt hemland? Notera att jag reagerade på språket och ingenting annat. Sin hudfärg och sitt ursprungsland kan ingen människa påverka. Men ett språk kan de allra flesta lära sig.

Här har vi en stor utvecklingspotential. För att bli delaktig i Sverige måste man kunna svenska. Dagens skola skiljer på svenska och svenska som andra språk. I vilken grad detta är ett missriktad välvilja att barn med invandrarbakgrund inte ska lära sig språket som majoritetssamhällets barn är för mig konstigt. Även om barnen har ett modersmål hemma är det begränsande för att delaktigt kunna skapa sig en framtid i Sverige. 

Ett annat problem är de kulturella skillnaderna mellan svenskar och de med invandrarbakgrund. Många har flytt till Sverige från kulturer där kvinnor ska vara hemma och sköta familjen. Andra kommer från lägre skikt i hemlandet där analfabetismen råder. En extra börda för barnen i skolan eftersom de inte naturligt kan träna hemma med de läxor de fått i skolan. Här har vi de stora anledningarna till att många elever går ut grundskolan utan behörigheter till vidare studier. Samtidigt har vi ett problem med den manliga kulturen bland invandrade. Henrik Höjer skriver:

Många (kvinnor, egen anm) är inte vana att vara ute i samhället. De har ofta inte gått i skolan. De ska vara hemma, ta hand om barnen och laga mat och städa, det är vad de lärt sig. Och av kulturella skäl är männen ofta inte så förtjusta i att deras fruar jobbar ute bland främmande män.

Det är uppenbarligen här vi har ett stort jämställdhetsproblem. De politiska tänkandet och besluten verkar har fastnat i hur Sverige utvecklats en gång i tiden, från klassamhälle till jämställdhet mellan könen, och glömt att det inte bara är att låta folk fly hit, för att citera Henrik Höjer:

Sveriges politiker har drivit på en samhällsutveckling där allt fler inte känner sig som hemma i sitt eget hemland.

Det finns invandrade som levt trettio till fyrtio år i Sverige utan att kunna en stavelse svenska. Kan man inte språket är man inte en del av samhället och kan inte göra sin röst hörd. Samtidigt påverkar det menligt Sverige om inte man aktivt arbetar med kulturfrågor, samtidigt som svenska språket lärs in. Här måste framtida invandringspolitik riktas om, om vi inte ska se fortsatta problem med ett majoritetssamhälle, som lever efter mottot individens frihet och ansvar, och ett minoritetssamhälle där kollektivet och hedern styr före individen ansvar för sina handlingar. 

Parallella samhällen är av ondo.   

Media Kvartal