En bild kan säga mer än tusen politiska förslag

 

                                   Foto: Harald Tydén

Högberga gård på Lidingö får representera hur man tolkar bilder. Här står partiledarna på en balkong och blickar ut över omvärlden.  Henrik Torehammar raljera kring bildens betydelse hur man ska tolka ett sammanhang i SvD 231013. Där gruppfoton kan verka banala men är explosiv politisk materier. Han gör en exposé över politiska händelser och bilder över tiden.

När jag såg bilden ovan kunde jag inte låta bli att göra en tolkning över hönan Agda och hennes hönor i flocken. Råga på allt har tuppen tagit plats i hönsgården. Frågan är hur vi ska tolka uppställningen på bilden för hon som bjudit in till seansen den 9 oktober 2026 håller sig bakom de andra. Ja, ja bilder säger mer än tusen ord, men Henrik Torhammar sammanfattar det slående i slutet av artikeln:

"Om Magdalena Andersson vill bli statsminister ser det ut som att hon måste få sitt liberala parti att svänga, som L gjorde. Hon har åtminstone fått sitt första gruppfoto."  

Varför elever beter sig som de gör

 

Den grå klumpen upp i knoppen beter sig, frågan är hur. Lena Skogholm har förtjänstfullt beskrivit detta mysterium hjärnan är. Speciellt den där transformering som sker under tonåren. Alla minns vi säkert hur trögt allt var mellan barnet i oss till den vuxna person vi blev.

Färdvägen är kantad av många vägskäl. I boken får man reda på allt från den unga hjärnas utveckling och formbarhet till vilka medvetande nivåer den har. Här bekantas vi oss med reptilhjärnan, aphjärnan och människohjärnan. Här får vi insikt hur de tre samarbetar från konflikt till dialog.

Därtill får vi lära oss den unga hjärnas känsloregister, grådaskhjärnan och solskenshjärnan. Här utvecklas symbiosen mellan hur vi kontrollera den unga hjärnan, använder fjärrkontrollen medvetet i samspelet med elever. Hur skapas tryggheten som en nyckelfaktor för den unga hjärnan.

Samtidigt måste man var medveten om att unga hjärnor skiljer sig åt - elever är olika. Det här med introvert, extrovert eller ambivalent. För att därtill tala om högkänslighet, särskilt begåvade eller adhd/add och andra skillnader.

Boken har givit mig ny kunskap om hur den grå klumpen är en komplex central för hur vi människor förmår att agera eller ta in kunskap och omvandla den till hur man samspelar med andra och får bättre resultat av lärandet.   

Från Axmars Bruk till elevatorn på Södermalm

 

Tidsresor är givande att få. Boken Från Axmars bruk till elevatorn på Södermalm är en tidsresa i 1800-talets Sverige. Berättelse speglar ett antal familjers olika öden från olika delar av Sverige. Allt från Axmar bruk i Gästrikland, där släkten Schinkel bedrev bruket fram till 1890 då det såldes till Bergvik Ala AB. 

Kopplingarna till Stockholm speglas av den ryktbare Översten von Schinkel fram till hur Södermalm blev framgångsrika familjers arena. En bild som får ett annat perspektiv mot Per Anders Fogelström berättelse Mina drömmars stad. Båda har samma tidsepok men skildrar olika världar i samma del av Södermalm.

Denna historiska roman skildras av Stefan von Schinkel, inte bara olika familjers väl och ve utan även tillblivelsen av elevatorn. Denna historiska roman beskriver hårt vardagsliv, mycket dramatik, teknisk utveckling och människorna kring livet på Söder. Kalejdoskopet av olika personer och individer bygger på verkliga personer, händelser och miljöer från olika delar av Sverige. En historisk berättelse i klass med Per Anders Fogelströms romansvit.   

"Öppna era hjärtan"

Fredrik Reinfeldts steg upp på scenen i augusti 2014 på Norrmalmstorg i Stockholm och framförde sitt beryktade tal om öppenhet. Flyktingkrisen låg i sin linda. Hans tal riktade in sig på den flyktingström som var i antågande från Mellanöstern. I talet sa han:

Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod, om att öppna era hjärtan för de människor i stark stress med hot mot det egna livet som flyr, flyr till Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättre förhållande. Visa den öppenheten. Visa den toleransen.

Detta tal fick stor betydelse för att invandringen blev en framskjutande plats under slutspurten inför valet i september 2014. 

Simon Sorgenfrei har i sin senaste bok beskrivit berättelsen om hur islam blev Sveriges näst största religion och Sverigedemokraterna näst största parti.

Berättelse ger en inblick i det långa perspektivet om islams utbredning i Sverige långt innan den blivit den dominerande religionen den är i dag. Vi möter invandrare och flyktingar, sverigedemokrater och konvertiter, sekulära likväl som fundamentalistiska muslimer.

Berättelsen har givit en inramning på mina personliga erfarenheter om religionens betydelse. Under ett decennium har jag skaffat mig kunskap om just spänningen mellan det svenska samhällets värderingar i förhållande till de invandrade personerna till Sverige från Mellanöstern i mitt arbete i skolans värld. Noterbart är just de kulturkrockar som uppstår mellan de svenska värderingarna och kulturer med allt från heder till djup islamsk tro, även om den är fraktionerad i olika trosinriktningar. Det som jag även noterat är att just generations synen skiftar från de invandrade till andra generationen som står mitt emellan till den tredje som är mer integrerad i den svenska samhället, som kan ha sin traditioner kvar men är i övrigt integrerad.

För att förstå den uppdelning Sverige av idag är, är Simons Sorgenfrei bok en kunskapskälla.        
 

Sjuttonhundra

Orden har blivit meningar på en tom sida när tankarna skrivits ned. För snart sexton år sedan började jag denna formuleringskonst på saker som mina tankar haft. Först i anonym form under alias PLURA. Efter fem år klev jag ut ur garderoben, behöll dock titel PLURAWORD på bloggen. 

Orden har formats mycket om den viktiga samhällssektorn skolan. Denna institution är avgörande för hur Sverige utvecklats genom åren. Här har befolkningen i stort fått nödvändiga skriv och läskunskaper. Med åren har det akademiska inflytandet ökat när välfärden skapat det samhälle vi har idag. En resa som inneburit att Sverige är en dominerande plats i världen genom sin kunskap och förmåga att omvandla den till varor och tjänster som burit upp samhället under större delen av 1900-talet. Jag själv är en representant för denna kunskapsutveckling. Det var inte självklart att arbetarungen skulle gör klassresan upp till akademisk nivå. Turligt nog var öppenheten för dessa resor stor under 1960- och 1970-talet. Vilket jag numera är tacksam att fått varit en del av.

Orden har inte alltid varit överens med mig. De har en förmåga att krocka och byta ordning eller bli fel. Med dagens teknik är det en smal sak att hålla rätt på orden när ordbehandling innehåller stavningsrättelser. Samtidigt är jag själv imponerad över att det som inte fanns på kartan innan 40 årsåldern har realiserats, böcker. Innan var det alltid teknik och naturkunskapen som var naturlig, inte det skrivna ordet. När jag vågade mig på det skrivna ordet har det blivit tio fackböcker. På senare år har fantasin fått flöda genom skrivandet av spänningsromaner. Två skilda sätt att skriva på. Fackböcker kräver stringens. Skönlitteratur fantasi som berör.

Noterat att jag genom åren skiftat ämnen som berört mig. Ju äldre jag blivit märker jag att det som berörde under yrkeslivet har trätt i bakgrunden. Annat har blivit mer naturligt att förmedla, speciellt den nya kunskap jag får genom att läsa böcker. Devisen grabben från bakgården alltid levt efter och som kommer vara del av kommande inlägg är:

Nyfiket jag vandrar... 

 

Sveriges sak var vår

 

Behöver vi en motståndsrörelse i Sverige nu när vi är i NATO? Tillspetsat kan fråga ställas eftersom Sverige har en förmåga till lämplighetslogik istället för en nödvändighets logik. Den senare var just det kännetecknade för Tage Elanders pragmatism efter andra världskriget när Sverige fick en motståndsrörelse 1949, utan konstitutionell grund. Denna princip har vårt land skäl att återupptäcka.

Johan Wennström beskriver i sin bok den hemliga svenska motståndsrörelsen. Han har länge följt spåren efter motståndsrörelsen genom samtal med underrättelseofficerare, invigda personer i svensk statsledning, ännu levande motståndsmän och de dödas familjer. En berättelse värd att förstå svenska motståndsrörelsen bortom myterna och i full skala. 

I fem statsministrars tjänst

 

En spännande berättelse om livet i fem statsministers tjänst är en nutidshistoria. Vi får följa uppväxten i en läkarfamilj med många bostadsorter. Troligen präglade det Hans Dahlgrens yrkesliv i de utlandstjänster han haft under sin tid under fem statsministrar. I ett halvt sekel har han befunnit sig i maktens absoluta centrum. Med Olof Palme, Ingvar Carlsson, Göran Persson, Stefan Löven och Magdalena Andersson får vi följa Sveriges historia. Hans Dahlgren tar oss med bakom kulisserna i arbetet hos de socialdemokratiska statsministrarna. 

Personligt och öppet får vi följa med i vardagsarbetet på Regeringskansliet. Därtill om kriser som skakat hela vårt samhälle och om resan genom storpolitiken i Sverige och internationellt.

Berättelse är intressant genom att man klär sin egen bild av händelserna under detta halva sekel med Hans Dahlgrens berättelse. Bilden får fler dimensioner och djupare förståelse av tillvaron genom insiktsfullt och engagerat beskrivning av en lång epok i svensk historia.