Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 8 januari 2023

Den nya skolpengen

 

Ska miljonärerna rädda skolan? Den lakoniska rubriken satte SvD (8/1 23) på en artikel om att rika medborgare fungerar som mecenater till företeelser i skolan. Exempel är läxhjälp, berättarministeriet och lovskola. Speciellt har detta förekommit i områden med stora socioekonomiska problem.

En som tagit emot pengar är biträdande rektor Linnea Lindquist på Hammarkullens skola. Hon är tillika en flitig skoldebattör. Efter att Stenastiftelsen satsat 3,5 miljoner kronor på lovskola på lågstadieskolor i miljonprogramsförorter kontrade hon i artikel med följande uttalande:

Rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist har sett hur många barn i Angered halkar efter i svenska under sommarlovet. Tack vare en donation på 3,5 miljoner kronor från Stenastiftelsen kunde hon i somras ordna lovskola, med undervisning i svenska och matematik, för 150 lågstadieelever. Dessutom kunde hon hyra simhall och erbjuda barn i området gratis simskola.

En fråga inställer sig hos mig, varför utnyttjar inte skolan statsbidragen för lovskolor? Jag själv har utnyttjat statsbidragen staten för den skola jag arbetar för ger att anordna lovskola. Är det nödvändigt att få allmosor från de välbärgade för detta ändamål? 

Ett annat fenomen som näringslivet observerat är att behovet av framtida begåvningar för forskning och utveckling är ett problem. Här engagerar sig tunga familjer som Wallenberg och Persson. I artikeln skrives följande:

Och nu donerar Wallenbergstiftelsen och Erling Perssons stiftelse pengar till en ny satsning på elever i skolor med låga studie­resultat; tre miljoner kronor ska läggas på ett särskilt program, utarbetat av Nobel­prismuseet och Berättarministeriet, främst riktat mot skolor med högt socioekonomiskt index.
Wallenbergstiftelsen och Erling Perssons stiftelse har lång erfarenhet av att arbeta med strategisk forskning. Här vänder de sig i stället mot grundskolan och barn från familjer utan studietradition.
Jag har inget personligt emot initativ av denna art, men frågan är hur det rimmar med att skolan ska vara likvärdig och offentligt finansierad. Skollagen är restriktiv när det gäller att ta ut avgifter samtidigt som staten via riktade statsbidrag, för olika prioriterade områden, finansierar skolan.
 
Socialdemokratins hjälteberättelse är enhetsskolan och den grundskola vi har där alla ska ha möjlighet att utvecklas utan privatekonomiskt inflytande. Vad man dock döljer är att den enormt viktiga roll som spelades av samhällsförändrande filantroper i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Då som nu finns ett glapp mellan offentlig retorik och verkligt handlande.
 
Frågan är hur vi ska se på att filantropin gör intåg i skolväsendet, är det av goda eller har staten ett större ansvar att finansiera skolan. Frågor som behöver belysas i det arbete som ligger framför i strävan att ändra skolsystemet.
 
Media SvD  
 
  

 

Saknad

 

Svenskar har en saknad sedan folkhemmet försvann. Speciellt efter den stora invandringen på kort tid ställdes mycket på huvudet i Sverige. Inom det politiska systemet var den härskande förklaringen att fattigdom är problemet. Förklaringsmodell för att råda bot på invandringsproblemen är byggt den svenska kulturen - ingenjörens. Överkulturen i Sverige har alltid styrts av en homogen befolkning med samma språk och en rationell syn på utveckling, utifrån storheter som skolresultat, arbetslöshet och bostäder. Samtidigt som vi varit främmande för det som binder samman en grupp eller nation.

Katarina Barrling och Cecilia Garme har förtjänstfullt tagit upp frågan i sin bok Saknad. De går igenom storheter som Snillepanget, Rekylen, Landet utan förflutet, Svensk kultur, Den frustrerade ingenjören, Kollektiv saknad och Den liberala nationalstaten.

Utifrån de två antagonisterna Rousseau och Voltaire förs en dialog kring var gränsen mellan förnuft och känsla går. Här får frågan om kultur en avgörande storhet om varför tolerans, vidsynthet och framtidsinriktning ska klaras mellan människor. Det är som bekant inte institutionerna som skapar utveckling utan människor i samspel med ett gemensamt språk.

Det mångkulturella samhället, som svenska politiker beslutade om 1975, har visat sig svårt att genomföra i praktiken. Man har alltid sagt att Sverige varit ett invandrarland sedan Valloner och andra invandrare kommit hit. Då behöver man sätta den invandringen i relation till att Vallonerna var 900 personer. De som kom som arbetskraftsinvandrare på 1950- och 1960-talet var aldrig tillnärmelsevis ett problem i förhållande till den stor invandring vi sett senaste decenniet. 

På ett personligt plan har jag haft förmånen att se skillnad mellan majoritetssamhällets ingenjörsmässiga syn på hur integrationen borde gå till mot de invandrade gruppernas förutsättningar. Det som är ett tydligt problem är vad för koder och signaler sänder de invandrade kulturerna i förhållande till det rationella svenska. Varför ses socialen och polisen som ett problem bland dessa människor, eller för den delen BUP. Kan det vara så att de har en syn av misstro med sig från sina hemländer på institutioner. Kan det vara så att de invandrare som tidigare kommit oftast varit en del av sitt samhälles elit och därmed haft en högre utbildningsgrad och lättare kunnat anpassa sig till det svenska samhället. För senaste decenniets invandrare har oftast låg- eller ingen utbildningsnivå alls.

Saknad av folkhemmet och den försvunna känslan av det som varit hemtamt kräver mycket av majoritetssamhället. Därför är boken en nyttig tankeställare hur vi ska klar en framtidsinriktad förändring som har med människor att göra för att klara dagens samhällsproblem.     

fredag 6 januari 2023

Angrepp på demokratin

Två år har gått sedan jag satt framför teven och i realtid såg mobben storma kongressen på Capitol Hill i Washington. Bilderna skakade mig, det var så uppenbart att lögner kan styra och känslokorridoren smalnar av så folk är beredda att ta till våld för att få sin sak igenom. När rationaliteten inte är närvarande styr konspirationer och känslor handlandet.

Mycket sas i sociala medier om detta. Minns att jag hade diskussioner med vissa av mina vänner som bor i USA. Synen var inte särskilt samstämmig noter jag såhär efteråt. Lika liten är den det idag. 

När jag tittar på vad som hänt, sedan dess, ser jag att expresidenten är ute i blåsväder med rättsprocesser och kongressrapporter. Vid mellanårsvalet hösten 2022 förespåddes att republikanerna skulle ta hem en jordskredsseger. Av det blev det bara en liten majoritet i representanthuset. Där utspelas just nu en segdragen kamp om talmansposten. Den längsta sedan inbördeskriget. Republikanerna verkar inte vara överens om vem som ska få posten. Kandidaten har i skrivande stund röstats ned elva gånger.

Skillnaden med detta debacle och händelsen den 6 januari 2021 är att omröstningen sker inom demokratisk ordning och den för två år sen var avsättande av en demokratiskt framröstad president på odemokratisk väg genom handgripligen avsätta denne i favör för den sittande. 

Hur viktigt är det inte att vi ständigt värnar de demokratiska spelreglerna. Om detta studerar jag i en intressant bok av Katarina Barrling & Cecilia Garme "Saknaden". Vad är det för något som gör att vi saknar något så mycket att vi kan vara beredda att ändra på det som alltid fungerat, genom ömsesidigt samtal om hur vi vill ha vårt samhälle. Idag är det inte rationaliteten utan känslan som styr diskussionen och vilken grupp som har tolkningsföreträdet. Detta är till förfång för de samtal som är viktig i demokratin, oavsett ideologisk hemvist. Dags att återskapa arenor där det rationella samtalet kan föras för att utveckla samhället, där staten är den mindre delen.    

fredag 30 december 2022

Gott Nytt År 2023

 

Allt såg så bra ut när året började. Äntligen var vi ur covid-19 pandemin, nu skulle vi börja leva som förr. Ack så fort den illusionen sprack, när Putin och hans lakejer invaderade Ukraina den 24 februari 2022. Nu vreds klockan tillbaka till krig och kristider med följder för priser och inflation som steg. Lite tillbaka till ett samhälle vi hade för trettio år sedan.

Allt nog kom en sommar med vederkvickande värme och ledighet, där många svenskar likt ystra hästar invaderade flygplatser för att ta sig till soligare breddgrader. På det en lång och varm höst med ett val som innebar maktskifte och första borgerliga regering på åtta år. En rivstart med energikris och höga priser på el. Oppositionen, det gamla maktpartiet, började surmulet beskylla den nya regeringen för löftesbrott. Inte mycket till opposition, mer gnäll och surt som räven sa om rönnbären.

Året 2022 lägger sig ner för att dö. Ett nytt föds 2023 med allt vad det innebär för framtiden. Som alltid är det i besvärligheterna vi går igenom bäst att ha det positiva sinnelaget. Att ta till sig dikten av min morbror Nisse Precis (Nils Karlsson) GLÖM EJ NUET, GOTT NYTT 2023.

Du väntar på kommande
stunder
och dagar.
Du längtar
efter morgondagens
välsignelser.
Du väntar
att vägen skall bli
bättre
bortom nästa krök.
Men du glömmer
att njuta –
av stunden –
du har.
 

torsdag 29 december 2022

Stimulerande undervisning

Svensk skola har tydliga regler för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i ett ämne. Elever som har det lätt i skolan uppmärksammas inte på samma sätt. Här ligger en del av problem i skolan hur man bedömer elever. Det är för lågt ställda krav om man bara fokuserar att alla elever på en skola ska uppnå betyget E. Man måste spänna bågen högre och säga att man ska nå höga meritvärden totalt för alla elever.

Skolinspektionen har i en rapport belyst frågan om varför högpresterande elever och särskilt begåvade elever lämnas åt sig själv. Det finns en inbyggd syn i skolan och dess lärarkår att dessa barn klar sig själva. Tyvärr är det inte så. Dessa barn behöver lika mycket handlingsplaner och uppgifter som utmanar som de åtgärdsprogram som behövs för elever med svårigheter.


 

Även om vi har ett mål- och kunskapsorienterat betygssystem är en klass eller årskurs normalfördelad eftersom varje individ har olika kognitiva förmågor. För att undersöka hur undervisningen fångar elevers förutsättningar i den högra delen av normalfördelningskurvan har Skolinspektionen kommit med en rapport om hur det ser ut i 29 skolor i Sverige för årskurs 4. Av de 29 skolorna är 5 fristående skolor. Skolinspektionen bedömer att av dessa skolor har 24 behov av att utveckla sitt arbete inom flera områden.

Man har funnit att lärare oftast lämnas ensamma i sitt arbete med elever som ligger långt framme. Det är naturligtvis inte en bra situation. I sin granskning har den gjorts utifrån två centrala frågeställningar:

  1. I vilken utsträckning arbetar lärare metodiskt vid planering och i undervisning för att ge elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling möjlighet att nå längre?
  2. I vilken utsträckning ger skolans ledning stöd för en undervisning som stimulerar elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling? 

Ungefär en tredjedel (11) skolor bedöms har stort utvecklingsbehov, på sidan 16 i rapporten skrivs följande:

På dessa skolor är undervisningens kvalitet personberoende och ett gemensamt övergripande arbete på skolan saknas. På dessa skolor arbetar lärarna i högre grad ensamma och elevhälsoteamets kompetenser utnyttjas inte för att utveckla undervisningen för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.

Rapporten noterar att 11 av 29 skolor inte har en differentierad undervisningsplanering för att ge elever anpassad undervisning efter deras kunskapsnivå. Här finns mycket att suga upp i rapporten hur man ska tänka för att skapa och stimulera barn som har lätt för sig.

En annan del av undersökningen hanterar den organisatoriska nivån i skolan. Hur arbetar och söker huvudmännen information om utvecklingen av elever som ligger långt fram. Vilken prioritering har rektor av sitt pedagogiska ledarskap på skolan. Är det aktivt och långsiktigt. Här finns ett problem, många rektorer sitter kortare tid än vad som krävs för att skapa ett långsiktigt arbete för att främja utveckling av pedagogisk metoder och uppföljningssystem.

En annan viktig del är arbetet inom elevhälsan och dess koppling till att hjälpa lärarna i sin undervisning. I rapporten på sidan 22 skrivs följande om elevhälsans arbete på de undersökta skolorna:

Elevhälsoteamets arbete är ett område där vi ser betydande kvalitetsskillnader. På mer än hälften av skolorna finns inte upparbetade rutiner för hur lärarna kan få stöd av elevhälsoteamet med att utarbeta och utveckla en stimulerande undervisning för elever som nått långt i sin kunskapsutveckling. Istället framkommer i intervjuerna att elevhälsoteamens arbete på merparten av skolorna är organiserat så att de främst har fokus på de elever som behöver stöd för att nå målen. 

Elevhälsan måste vidga synen på sitt uppdrag och hjälpa till att utvärdera och utarbeta rutiner för att lärare ska kunna arbeta med elever som har lätt för sig. När det gäller lärarstöd har min kollega Mona Liljedahl myntat begreppet Pedagogiskt ABC, där A är Acceleration, B är Berikning och C är Coachning. Detta har Mona samlat i sin senaste bok med samma namn. Hon poängterar att arbete med svårare material alltid kräver undervisning och handledning samt att elevers arbete med svårare uppgifter kräver både respons och uppföljning av läraren.

Frågan är hur många som nu tar chansen att utveckla undervisning och utvärdering av skolan. Speciellt efter att vi fått en uppgraderad läroplan, Lgr22, samt ett nytt sätt att bedöma kunskaper och betygssättning. Ett är tydligt, skolan måste vrida fokus även mot den högra delen av normalfördelningskurvan för att utveckla motivationen bland elever som har lätt för sig. Det är bland högpresterande och särskilt begåvade elever vi har framtidens vetenskapsmän och utvecklare.

Källa:

Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, Skolinspektionen, Dnr: SI 2019:5786

lördag 24 december 2022

God Jul 2022

 

Midnatt råder endast tomten är vaken...fast tydligen sover han än denna julaftonsmorgon. Kanske han är uttröttade efter allt ståhej inför denna fridens helg. Lite så kan det vara när man kört ända in i kaklet. Allt nog får vi nu på vårt eget sätt fira julen med dess glada budskap, det som berättas med våra krubbor vi ställt upp i våra boningar, att en frälsare är född i Davids stad.

Med dessa rader, om att göra julen till en eftertankens tid tillsammans med att fröjdas med varandra får jag tillönska en 

God Jul

torsdag 15 december 2022

Ändrat skolsystem

Dagens skolsystem presenteras som bilden ovan från Skolverket. Under lång tid har detta systems funktionssätt diskuteras både allmänt som politiskt. Ett av argumenten för att ändra skolsystemet bland debattörer är att skrota "marknadsskolan" och återför dagens system till hur det sett ut innan kommunaliseringen. Nu har vi svart på vitt hur förra regeringens utredare ser på saken.

I den statliga utredningen om statens ansvar för skolan finns två förslag:

  1. Fullgånget förstatligande av skolan, har staten både systemansvar och huvudmannaansvar.
  2. System där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan.

I det första alternativet kommer staten att ha ett systemansvar för skolan. Utredningen belyser en rad sakfrågor kring hur detta skulle kunna se ut. I detta sammanhang finns även hur ekonomiska resurser på nationell nivå ska hanteras. Några exempel är att resurserna ska gå till skolhuvudmännen och inte skolenheterna, skapa stabila förutsättningar för undervisningen och i liten utsträckning påverka hur huvudmännen väljer att utforma sin organisation.

En annan fråga som berörs är lärare och skolledares kompetens. Här föreslås omfattande kompetenshöjningsåtgärder, som fanns under den tid skolorna styrdes via länsskolnämnderna. Ytterligare en konsekvens av förslaget är att man tar över alla offentlig skolverksamhet. Det innebär att staten tar över kommunala skolor, komvux och tar ett arbetsgivaransvar för skolans personal.

Den stora stötesten i dagens system är de enskilda skolorna eller som det kallas marknadsskolan. Utredning förslår följande:

Vid ett fullgånget förstatligande av skolan bör systemet kvarstå att enskilda ska kunna bli godkända som huvudmän för fristående skolor. Den systemansvariga myndigheten bör ansvara för prövning och beslut om godkännande. Fristående skolor bör omfattas av skolsystemets rutiner och system för skolplacering, uppföljning och redovisning av information. Regelverket för olika huvudmän kan i större utsträckning behöva anpassas och differentieras så att förutsättningarna för eleverna i slutändan ska bli likvärdiga.

Principen blir att det idag rådande systemet i princip är kvar, men med två tydliga huvudmän för skolan staten och enskilda.

Med förslaget kommer dagens skolmyndigheter att omorganiseras till högst två. Den ena bör hantera statens systemansvar för skolan och rikta sig såväl mot offentliga skolor och komvux som mot fristående skolor. Den andra bör ha huvudmannaansvar för offentliga skolor och komvux och därmed arbetsgivaransvaret för skolpersonalen.

I alternativ två behålls statens systemansvar enligt ovan. Däremot kommer huvudmannaskapet att ligga kvar på kommunerna. Även de enskilda skolorna kommer att finnas kvar i detta alternativ.

Utredningen bedömer att genomförandet för alternativ 1 tar tjugo år och för alternativ 2 tio år. Så de som önskar sig en snar ändring av skolsystemet får gör halt och vänta ut den tröga process systemförändringar tar. För med statlig finansiering av skolan innebär att skattesystem och bidragssystem måste ses över och vi får en ny skattelagstiftning på plats.

Så den som lever får se hur det blir efter att remissinstanserna sagt sitt och regeringen behandlat förslag och nya utredningar innan man kan gå till riksdagen för beslut om ny skollagstiftning. Sedan kommer den omfattande genomförandet att sätta igång, med dess olika fallgropar, innan vi har något nytt.

Källa: Statens ansvar för skolan - ett besluts- och kunskapsunderlag, Volym 1, SOU 2022:53.