Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 17 mars 2024

Landet utanför, del tre

 

På bred front beskrivs de två sista åren i 1900-talets stora tragedi, andra världskriget. Boken beskriver i stort och smått utvecklingen de sista dramatiska krigsåren. När slaget El Alamein och Stalingrad vänder krigslyckan för Nazityskland. I Sverige höjs röster för att lägga om kursen i de allierades riktning. Så enkelt gick inte det förslaget till ändring. Sverige var fortfarande inringat av tyskt beroende.

Med tiden skiftar inriktningen, men Sverige gick aldrig riktigt i de allierades riktning utan balanserade på en slag lina in i slutet av kriget. Sveriges invånare ändrade sakta sin inriktning som när danska judars flykt hösten 1943 till Helsingborg. Hur de tog omhand och slussades vidare. Trots detta fortsätter svensk export av järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol.

Vi får även följa hur det går för storfolket som Christian Günther, Zarah Leander, Astrid Lindgren, Barbro Alving, Gunnar Myrdal, Axel Wenner-Gren, Raoul Wallenberg och Dag Hammarsköld. Även småfolket finns med i berättelsen.

En berättelse som ger en holistisk bild av hur Sverige politiskt agerade och hur vanligt folk hade det varvat med de stora händelserna under kriget. En bok väl att avsluta berättelse av Sverige i tiden under andra världskriget.   

torsdag 14 mars 2024

Kunnskap som känns

Kronisk nyfikenhet har präglat mitt liv. Vad finns bortom det jag redan kan eller vet. Lars Strannegård, professor i företagsekonomi och rektor på Handelshögskolan, har skrivit en bok som är lovprisning till att lära sig något nytt.

Boken ger nya perspektiv på hur man som individ ska förhålla sig till lärandet. Jag skulle säga oavsett det gäller barnet i förskolan eller elever i grundskola eller gymnasium, lika mycket som de akademiska studierna. Hela livet är det viktigt att vidga sina vyer, man blir aldrig fullärd. Bildningen är en kombo av hjärta och hjärna som ger mänskligheten framsteg och gemenskap.

Lars Strannegård ger i det avslutande delen av boken bilden av ett bildningsmanifest för en digital tid. Han utgår filosofen Ingemar Hedenius och den bildade människan som är fri och levande i förhållande till det ovissa. Genom detta kan man skapa utbildningsuppdraget med namnet "FREE".

F står för "ett faktabaserat och vetenskapligt förhållningssätt". Gedigna faktakunskaper är basen i allt kunnande.

R står för "reflekterande och självmedveten". Studenter, och alla oavsett ålder, ska öka sin självkännedom och reflektera över vad de vill göra med sina yrkesliv och liv, vad är viktigt och vem bestämmer egentligen över valen.

E står för "empatisk och kulturellt känslig". Empatin hos personen ger förmågan att se världen ur andra människors perspektiv. Förmågan att läsa andra kulturer, förstå människor från andra länder eller utbildningsbakgrunder ger ett enormt försprång som aldrig maskiner kan.

Sista E betecknar "entreprenörens ansvarstagande förhållningssätt". Det står för ifrågasättande av rådande ordningar, att inte acceptera status qua. Här kommer kreativitet och nytänkande in.

Vi behöver mer FREE-tänkande för att skapa vår framtid både som individ och samhälle.

Källa:

Strannegård, Lars - Kunskap som känns (2021), Mondial
 

onsdag 13 mars 2024

Jämfört med


En intressant mening i boken "Kunskap som känns" av rektorn på Handels bjuder på uppbrott från en gammal syn på yrken: 

Läkare, lärare och politiker är inte i närheten av att vara de auktoriteter som de tidigare var (s 191).

Intressant slutsats, i den värld vi lever i, där informationstekniken gjort det möjligt att mäta på kors och tvärs. Där jämförelsen kan göras på ett sätt som inte var möjligt förr i tiden.

Lars Strannegård gör en jämförelse hur det såg ut i skolan förr i tiden. Där läraryrket har avlövats sin gamla roll som forna auktoriteter till att blivit leverantörer till sin kund. I skolan var det förr så att lärare ställde krav och försökte hålla ett mått av disciplin, där det nu har tillkommit en ny auktoritet, eleven själv.

Hur ska skolan förhålla sig till detta faktum. I debatten hör jag många som vill tillbaka till den tid där läraren ställde krav och försökte upprätthålla ordningen vad elever ska lära sig. Är det en sådan skola vi vill tillbaka till eller är det nya sätt att se på saker.

Det är väl inte särskilt begåvat att alla elever i skolan ska klättra i trädet enligt bilden ovan. Det viktiga är att ha en grund för skolan som bygger på bilden nedan.


 

Där den undre plattan i grunden består av eleven i centrum, pedagogiskt ledarskap och ständiga förbättringar. Tre avgörande storheter där kunskap som känns leder fram till att lära sig något nytt.

Källa:

Strannegård, Lars - Kunskap som känns (2021), Mondial

lördag 9 mars 2024

Rovdjur

 

Rovdjuret inom oss kan vakna när vi känner oss trängda. Trängd kan man var på olika sätt. Även när man vill göra något för att få tillbaka det man förlorat. 

Jonas Moström har i sin tionde deckare byggt en intressant kriminalhistoria med psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg när de dras in i en rafflande berättelse. De har precis blivit föräldrar till ett barn med Downs syndrom, som kommer att aktivt vara en del av historien om barnarov, fram till en rafflande upplösning på gränsen till Ukraina.

Berättelse har ett driv som gör det värt att se hur tillvaron ska komma på fötter igen för Nathalie och Johan. 

söndag 28 januari 2024

Ett enda skott

 

Skolmiljön är inte som den forntida Sörgårdsidyllen. Oavsett vilken område vi pratar om utspelas ovanliga saker, inte ens i den välmående miljön i Höllviken går fri. Här möter vi en elev som blir av med livet vid en skjutbana. Första misstankarna riktas mot elevens lärare som tidigt på morgon givit sig till skjutbanan och den dimmiga morgon avlossa några skott.

Detta är upptakten i Linda Ståhls tredje Höllviken-deckaren. En rafflande berättelse som håller en fastbunden hur ondskan kan spridas, inte bara i utanförskapsområden utan lika mycket i burgna miljöer. Reub Thelander och kollegorna vid Vellingepolisen kopplas in på fallet. Undersökningen kommer att bygga mycket på glidande berättelser hos de inblandade familjerna och klasskompisarna. Där vi möter mobbing, droger och psykisk ohälsa bland elever och personal.

Hur kom det sig att pojken dog? Finns svaret i skolan eller någon annanstans. Vi får följa Reub och hans kollega Estrid Berg där allt ställs på sin spets, både yrkesmässigt och familjemässigt. Berättelsen är oemotståndlig, spännande och tät. Skarpa personporträtt med underliggande täta intriger spelas upp i berättelsen kring Sandeplanskolan i Höllviken.  

måndag 22 januari 2024

Kunskapen som känns

Utbildning är en upplevelse. Omrörande kanske för det svenska synen på kunskap. Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, ger sin syn på lovsången till att lära sig något nytt.

Kunskapen är en treenighet som omfattas av tanke, själ och kropp. Tanken är det uppenbara i kunnandet som bygger på att memorera fakta och förstå samband. Det är rakt igenom den kognitiva processen. I Sverige är det den central delen, mindre viktig är den själsliga dimensionen. I anglosaxiska miljöer är det vanligt att med sakrala delar som t ex Stanford University. Vid huvudentrén till lärosätet finns det pampiga Memorial Church. Kopplingen är genomgående mellan det kyrkliga och vetenskapen.

Tredje delen i triaden tanke, själ och kropp när nästan helt utan vikt i den svenska kontexten, nämligen det kroppsliga. Idrott betraktas som en naturlig del i den anglosaxiska miljön. 

Intressant att notera just dessa tre delar i kunnandet. Efter mina studier i den svenska akademiska miljön noterar jag att denna treenighet är viktig för att skapa ny kunskap. Vi kanske borde ändra den svenska akademiska miljön för att få tillbaka det som mitt gamla lärosäte stolt har i sitt emblem, vetenskap och konst.


Källa: Strannegård, Lars - Kunskap som känns, Mondial (2021)
 

söndag 31 december 2023

Gott Nytt År 2024

 

Svindlande händelser har utspelat sig under året 2023. Nu när året lägger sig ned för att dö och bara finns i minnenas allé är det tid att försöka ge någon bild av året som gått. Året började spännande för egen del, mycket var på gång. Sista fackboken var färdig för att möta sin publik. Lite av ett yrkestestamente blev det när jag tillsammans med min medförfattare kom med boken Skolanalysen. Åren med erfarenheter från skolans värld fick sitt uttryck för en framtida möjlighet att skapa sin egna bild av vad varje enskild skola har för förbättringsmöjligheter.

På andra plan var det mera turbulent i världen. Ryssland fortsätter sitt angrepp på Ukraina. Där det känns som Ukrainas befrielse står och stampar och påminner mycket om hur det var under första världskriget. Fronterna står stilla och endast nålstick ger resultat. Hur det kommer att se ut under 2024 vet vi inte. Den andra turbulenta och bestialiska tilltaget kom 7 oktober när Hamas gjorde sin terrorattack mot Israel. Utvecklingen har sedan blivit omfattande från Israels sida, där stora delar av Gasaremsan har ödelagts. Som alltid i militära konflikter är det den civila befolkningen som drabbas. Tyvärr ser jag inte hur den urtida konflikten kommer att lösas.

Det som är spännande dock, med avslutning av året som gått, är hur det kommer att gå med mitt nya författarskap. Att skriva fackböcker är det stringensen som ger innehållet och kunskapen. Med skrivandet i den skönlitterära genen är det en helt annan skrivkonst man måste bemästra. Att utveckla dramaturgin på ämnet man vill beröra och hur man håller läsaren fast i berättelsen ska bli spännande att se hur jag lyckats. För en ny upplevelse blir det när min tredje deckare kommer ut i tryckt form under 2024.

Med dessa rader vill jag tillönska ett

Gott Nytt År 2024