Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 20 september 2022

Epok går i graven

Måndagen 19 september 2022 såg vi slutet av en epok. Då gick begravningen av Storbritanniens drottning Elisabeth II av stapeln i Westminster Abby. På sedvanligt brittiskt maner var ceremonin välregisserad och pampig. 

Jag får fylla, i som många har sagt, att drottningen har funnits där hela mitt liv. En fantastisk gärning och regeringslängd fick sitt slut efter drygt 70 år. 

Bilden jag fångat från begravningen, via BBC, ses kistan med drottningen prydd av regalierna, spiran, äpplet och kronan. När den mer privata ceremoni sedan gick av stapeln på Windsor togs dessa regalier bort från kistan som en symbol för att en ny regent och tid står för dörren.

Som alltid i stora skeden i privatlivet eller samhället startar något nytt och obekant. I dessa stunder kan det kännas otryggt och osäkert. Det får inte ta överhanden, utan låta nyfikenheten på det nya leda till att dag för dag hantera det osäkra. Med tiden blir detta osäkra säkert. 

Det ska bli spännande att se vad kung Charles III kommer att leda Storbritannien och hur han fyller sin mors skor. Säker inte på det sätt hon gjort, utan annorlunda och spännande, en ny epok är född.   
 

måndag 12 september 2022

Delat Sverige

 

Landet är delat efter valet 2022. Även om det slutgiltiga resultatet inte föreligger när detta skrivs finns intressanta mönster att se ibland olika mätningar.

En trend är att skillnaden mellan land och stad syns tydligt. Många bruksorter där S traditionellt varit starka har fått släppa mandat till SD. Är det så att landsorten är mer konservativ och missnöjda med det styre som S har utgjort. 

En annan intressant trend är könsskillnaderna i röstandet. Kvinnor är mer röda än männen. Hur kommer det att påverka framtiden, speciellt i ljuset av att fler kvinnor skaffar sig högre utbildning än männen. Samtidigt kan man fundera en stund över hur politiken kommer att påverka familjerna, mellan man och hustru olika politiska preferenser. Kommer splittringen i synen på politiken var en grund för separationer eller är familjen en arena där det är högt i tak, oavsett politisk hemmahörighet.

Ytterligare en trend i Valu 2022 är att de i åldersgruppen 18-30 år, de verkar ha en kantring åt höger i politiken. Ungdomen brukar vara den radikala delen i en människas liv. Är det mönstret brutet eller är det radikala att vara konservativ eller liberalkonservativ. 

Innan valet den 11 september 2022 förespådde jag ett jämt valresultat, med nästan dött lopp mellan blocken. Så verkar det bli. För mig är det en tydlig signal om att Sverige är delat både på riksnivå som förskjutningar i mellan stad och landsbygd. Därtill mellan könen, ett mer polariserat klimat som ska bli intressant att se hur den som får chansen att bli statsminister lyckas manövrera under de kommande fyra åren fram till 2026. 

söndag 11 september 2022

Val 2022

Vår medborgerliga rättighet att rösta fram de som ska styra landet, regionerna och kommunerna är här den 11 september 2022. En dag där vi hyllar demokratin genom att utnyttja vår makt att se till att få de representanter vi vill se axla manteln att styra vår vardag politiskt de kommande fyra åren.

Som 2018 kommer vi med stor sannolikhet får en jämn utgång i 2022 års val, där några få röster eller utjämning av mandat, kommer att avgöra vilken regering vi kommer att få.

Tidigare år har jag personligen varit tveksam inför röstandet. I detta val inte. 

Det viktiga, som jag ser det, är att vi har ett samhälle på pluralismen och en stat som är duktig på sin kärnverksamhet. De har varit ledstjärnorna i mitt röstande. Frihet under ansvar har alltid varit ledstjärnan för mig framför ett korporativistiskt samhälle. Därtill har vi idag ett samhälle som är långt ifrån det homogena folkhemmet vi varit vana vid, tjugo procent av befolkningen har en annan kulturell bakgrund med andra värderingar.

Hur de fyra kommande åren politiskt kommer att se ut blir spännande att se. Blir det som de senaste fyra eller något annat. Ett är säkert att inget enskilt partis vallöften kommer att få genomslag. Vi är möjligen på väg till en avtalspolitik där ett antal partier förhandlar fram den politik som ska styra kommande fyra åren. Lite som de utskällda avtal som fanns i förra mandatperioden. Sverige kommer behöva vänja sig vid att det är framförhandlad politik mellan partier som kommer att styra i framtiden. Hur man ska se på det och den så kallade folkviljan blir en intressant fråga demokratiskt.

    

lördag 3 september 2022

Berättelser - det oväntade

Berättelser öppnar det oväntade. Varje människa har en berättelse att sprida till sin omgivning. Nyfiket har jag genom livet försökt vidga mina vyer. Därför blev jag glad den 1 september 2022 när jag fick en bok i min hand av mina kusiner med respektive i sjuttioårs present. Ovan ses jag beskåda den nyöppnade presenten, en berättelse av och om Lars-Erik Wallhagen. En bondgrabb från Närke som fick sin utbildning i flygvapnet. Han omvandlande kunskapen sedan till att genom flygandet genomföra missions- och biståndsuppdrag i Pakistan.

Därtill sägs det att denna person bodde i Eskilstuna under åren 1959 - 1962 och tillhörde Filadelfiakyrkan där. Vid fråga från mina kusiner om jag minns honom ringde ingen klocka. Jag började skolan som sjuåring 1959 och var tio år 1962, inget som då upptog en ung grabbs tankar vem personen var. 

Spännande blir det på nytt vidga kunskapen och bildningen genom att läsa ytterligare en biografi om något som hänt genom en person. Därtill hur vi i Sverige, via ideella krafter i civilsamhället satt avtryck i världen. Inte bara att vi har ett duktigt internationellt näringsliv utan också hjälporganisationer som gör skillnad. I allt detta finns det en organisationen jag hittills inte hört talas om, MAF Sweden, en internationell organisation som jobbar i tio länder med flygtransporter. Transporterna som sker till otillgängliga områden där krig, konflikter och katastrofer drabbar fattiga människor.

Hur viktigt är inte läsandet och förståelsen av orden. Det är det som bär människans förståelse av sin omgivning. Den är även till nytta för att kunna påverka skeenden. 

En spännande ny värld ligger på bordet att vidga mina egna vyer.  
 

söndag 28 augusti 2022

Saknas naturvetenskaplig allmänbildning

Infrastrukturen är avgörande för vårt välstånd. Historiskt har Sverige varit rationellt med många framstående uppfinnare och entreprenörer som skapat industrier som byggt välståndet. Till detta har kapitalet och politiken varit följsamt i sin utveckling av spelregler och kapital för att skapa bärkraftiga företag.

I denna era var det naturvetenskap och teknik som styrde utvecklingen. Ingenjören hade ett Know-how hur problemen skulle lösas. Vi hade ett utbildningssystem som premierade framväxten av ingenjörer på olika kunskapsnivåer. Någonstans i slutet av tillväxten, av välståndet, kom andra aktörer in. Yrkestitlar som statsvetare, jurister, nationalekonomer, ekonomer, sociologer och karriärpolitiker började befolka makten och beslutande församlingar, långt bort från den verklighet de är satta att styra och stifta lagar kring. Här har vi det verkliga problemet.

Vår regering beskriver Peter Wennblad i SvD (26/8 22) med följande ord:

När man går igenom den socialdemokratiska ministärens akademiska meriter framträder en tämligen homogen skara makthavare. Utpräglade teoretiker, som höll till på biblioteket under studietiden, inte i laborationssalen.

För att lyckas i välståndsbyggandet måste det finnas människor i beslutande position med skit under naglarna som vet hur saker skapas i verkligheten och varför vissa naturtillgångar är nödvändiga i utformningen av välfärden. Därmed inte sagt att miljöhänsyn inte måste tas.

Det som skrämmer mest är följande konstaterande av Peter Wennblad (SvD 26/8 22):

Naturvetare och teknologer är sällsynta arter.

Under innevarande mandatperiod finns till exempel bara ett tiotal utbildade ingenjörer i hela riksdagen (men desto fler med examen i social ingenjörskonst).

Resultatet av detta blir att man sätter bocken till trädgårdsmästare. Resultatet blir känt, en steril gräsmatta.

Behovet att kunskap i naturvetenskap och matematik är stor i beslutande församlingar. Ett obligatorium vore att samtliga förtroendevalda, inte bar behöver kunskap om juridiken utan lika mycket teknik och naturvetenskap. Till och med matematik.

Detta gäller även de som är satta att granska politiken, journalister. Speciellt kanske matematik och statistik. Varje gång jag ser rapporteringar om skillnader mellan olika mättillfällen rapporteras det felaktigheter. När opinionsinstitut presenterar upp och nedgångar mellan partiers storlek ges skillnaden i avvikelse som procentenheter. Allt för ofta uttrycks skillnader mellan mätningar, som media presenterar, i procent mellan mätningarna. Om mätresultat ett är 70 procent och mätresultat två är 90 procent är skillnaden inte 20 procent utan 20 procentenheter. För skulle korrekt procentskillnad redovisas skulle den vara 29 procent.

Därför är det så viktigt att dagens elever drillas i NO-ämnena och matematik, för att vi åter ska få en kunskapsbas, som behövs för att Sverige fortsatt kan skapa välståndet i framtiden. Det duger inte bara med vetenskap och forskning, de är duktiga att skapa rådande kunskap, know-why. Det är ingenjören som vet hur det ska omvandlas till välstånd, know-how.

Media SvD      

  
 

lördag 27 augusti 2022

Våldskapitalet

 

Året 2022 har våldet och dödsskjutningarna blivit en allmän vara. Senast (26/8 22) inträffade en sådan, som i skrivande stund verkar omotiverad. En kvinna och ett barn i Årby, Eskilstuna, utsattes för ett dödligt våld, men klarade sig. Det har berört mig mycket. Under några år bodde jag i huset längst till vänster i bilden. När något som man har anknytning till inträffar blir det en extra dimension. 

Dessutom är jag i skrivandet inne på min tredje deckare. Har i den återvänt till min gamla hembygd Eskilstuna i berättelsen om våld i relationer. Däribland figurerar just Årby och Årbyskolan i berättelsen (bild nedan).

Även den har jag personliga minnen ifrån. Här gick jag sista året i grundskolan. En skola som var nybyggd 1967. Här var jag med om att spela in filmen Kånst för otta (konst för åtta), en popfilm som drev med reklamen på 1960-talet, i ämnet svenska.

Båda dessa ställen figurerar i deckaren, där skolan och dess elever blir utsatta för religionskrig, mobbning och fysiskt våld. Inte visste jag när jag började skriva att Årby skulle hamna i riksmedia med en grymhet som jag aldrig skulle lyckas med i fantasin, att frambringa i den virtuella värld en deckare eller berättelse är.

Våld och våldskapital har blivit en del av vardagen i Sverige. Naiviteten har brutits, det trygga folkhemmet är ett minne blott. I rådande valrörelse bjuder partierna över varandra i budskapet att knäcka de kriminella gängen. Tyvärr lär inte politiken lyckas med den bedriften. Allt för djupgående mekanismer behöver påverkas. En är att förebygga beteenden och värderingar hos barn och elever i förskola och skola. 
  

lördag 13 augusti 2022

Friare betygssättning

 

Från halvårsskiftet 2022 har skolan fått ett friare bedömningssystem vid betygssättning. "Trasmattans" tid är förbi, när man klippte sönder kunskapskraven för en betygsnivå i olika delar och undervisade utifrån dem för att eleven skulle nå kraven, det som kommit att kallas baklängespedagogik. Den tiden är nu förbi när skolan börjar höstterminen 2022.

Undervisningen ska nu utgå från syftet och centrala innehållet i varje ämne och sedan bedöma elevens sammantagna kunskaper vid de summativa bedömningen, utifrån de nya betygskriterierna.

Skolverket släppte mitt i sommaren de nya allmänna råden för betyg och bedömningen. En gedigen och märgstarkt aktstycke som kräver sin man och kvinna att tröska igenom. Här beskrivs hur det nya arbetet med betyg och bedömning ska gå till.

När jag studerat instruktionerna kan jag inte låta bli att fundera över den frihet som skapats inom betygen E - A. Poängteras ska att för att få betyget E måste samtliga betygskriterier uppfyllas, där finns fortfarande en spärr kvar, men inte inom det godkända betygen.

För att förstå hur fritt det hela kommer att bli, även om provbetygen från nationella prov ska vara en delmängd i den sammantagna bedömningen vid terminens eller kursens slut, kan följande exempel från allmänna råden vara illustrativt:

Betyget A ska sättas om en elev sammantaget har visat utmärkta kunskaper. I undantagsfall kan lärarens sammantagna bedömning vara att elevens kunskaper bäst motsvaras av betyget A, även om elevens kunskaper i något avseende befinner sig på en lägre nivå. Elevens styrkor behöver då vara särskilt väl utvecklade och väsentliga för att motivera det högsta betyget. I ett mer vanligt förekommande scenario visar lärarens sammantagna bedömning att elevens kunskaper är mycket goda men inte utmärkta, eftersom de i väsentliga delar befinner sig mellan A och C. Då sätter läraren betyget B. Lärarens bedömning kan också vara att B är det mest rättvisande betyget om elevens kunskaper sammantaget bedöms till en nivå mellan A och C, även om någon liten del befinner sig på E.

 

Hade det varit som innan 1 juli 2022 med krav att uppfylla kunskapskrav hade säkert eleven fått ett E eller möjligen D. Betyget B som i exemplet ovan kanske ska betraktas som ett glädjebetyg, vad vet jag. Troligen kommer debatten om betygsinflation att öka nu när man inte kan beskylla bara de fristående skolorna för att sätt just sådana betyg, eftersom de nya kriterierna gäller alla skolor.