Skolanalysen

Varför blir det så här när vi gör så där?

Kärnan i all analys är att svara på frågan ovan och för att nå svaret behövs praktiskt metoder som  ger förutsättningar för skolans resultatlyft.

Boken Skolanalysen är resultatet från författarnas samlade erfarenhet från praktiskt utvecklingsarbete i skolor och kommunförvaltningar runt om i landet. Det finns redan mycket skrivet om VAD som ska göras gällande systematik och resultatanalys men lite om HUR det ska gå till. Med genomförda projekt som grund har författarna omsatt dessa centrala områden i skollagen och läroplanen till något praktiskt i vardagen. Man utgår från hela styrkedjan från klassrum till huvudman och tar sikte på tre kvalitetsbegrepp – strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. 

Boken finns nu ute och kan skaffas på närmsta nätbokhandel.

Skoldialogens hemsida ger ytterligare information om bokens innehåll. 

Högläsandet i familjen

Högläsandet är på tapeten och vikten av att det sker tidigt i hemmet av föräldrar. Säkert en bra sak för att tidigt vänja barn till språket och nyckeln till kommunikation. Michael Tengberg går in på frågan hur viktigt föräldrarnas ansvar för läsning är i SvD (4/5 23), han skriver:

För det andra bör större uppmärksamhet riktas mot den centrala roll som läsningen i hemmet spelar. I den offentliga debatten kopplas nedgången i ungas läsintresse ofta till arbetet i skolan, men även den tid som föräldrar ägnar åt läsning tillsammans med sina barn har minskat. 

Här kan man fundera över två saker. Den första hur är det i familjer med etniska svenskar. Är tillvaron för komplicerat och krävande för att ägna tid åt läsande med barnen. Eller är det bekvämare att sätta en padda i barnens händer för att hinna med familjepusslet. Vilket låter jag andra ta ställning till. Alarmerande är det under alla omständigheter, eftersom språket ständigt måste tragglas i olika åldrar. Till saken hör att man aldrig blir färdig med att öva både läsandet och skrivandet oavsett ålder.

Det andra som man kan fundera över är minoritetssamhällets problem med det svenska språket. Michael Tengberg skriver:

De första årens högläsning för barnet är signifikanta. Genom högläsning får barnet öva sig att dela den vuxnes uppmärksamhet och utvecklar på det viset grund­läggande kapacitet att upptäcka sammanhang, dela någons känslo­mässiga engagemang och får själv pröva att sätta ord på händelser i en berättelse. Studier av barn som deltar i föräldrars högläsning visar att deras hjärnor är hyperaktiva och utvecklas inom en rad centrala områden för både kognitivt och emotionellt processande. Det är också väl belagt att föräldrars högläsning har långsiktiga effekter på barnens läsförmåga, deras skolresultat i allmänhet och deras välmående. 

Meningen med att föräldrars högläsning har långsiktiga effekter på barns läsförmåga och deras skolresultat och välmående är avgörande. Min egna erfarenhet kring de problem som finns i minoritetssamhället är den höga graden av icke svensktalande föräldrar. Många gånger är man kvar i hemlandets modersmål, hur ska dessa föräldrar ge sina barn det svenska språket genom högläsning. En annan försvårande omständighet är även de föräldrar som är analfabeter, hur ska de hjälpa sina barn. Eller barn som levt i flyktingläger utan skolgång när de kommer till Sverige i tonåren.

När diskussionerna förs om elever som går ut skolan utan behörighet till gymnasiet bottnar oftast i att de har svaga spårkunskaper i svenska. Uppgiften är stor hur vi ska lyckas få invandrade barn med på tåget kring det svenska språket. Oftast var det förr så att de som invandrat bodde tillsammans med etniskt svenska barn på samma gård. På gården blev det naturligt att prata svenska i lekarna. I dag är samhället mer indelat i diaspora där man umgås med sina gelikar. Då behövs inte svenska språket på samma sätt, än när man har etnisk svenskar runt omkring sig.

Hur vi än diskuterar frågan är det avgörande att svensk skola ger barnen svenska språket så tidigt som möjligt. Då genom högläsning, skrivande för hand och träning genom att traggla texter.

Media SvD    
 

Skrivförmåga

Skriftförmågan är mänskliga kulturers förmåga att använda skrift. Hur tränas den och på vilket sätt utvecklas vårt tänkande. Under en tid har det diskuterats barns förmåga att uttrycka sig i ord och hur läsandet påverkas. Vi människor tränar upp vår motorik genom åldern från små barns risktagande att utveckla gående, springande och utforska olika redskap eller rörelse i naturen. Med åren tränas motorik av mer avancerad form att skriva ord, att forma mattetal och meningar. All kunskap bygger på förmågan att hantera läsandet och skrivandet.

Under tiden, efter att Fridolin som utbildningsminister tryckt på vikten av digitalisering, har vi sett en utveckling där skrivandet blivit ytligt och läsandet inte motsvarar de tidigare generationerna lyckats lära sig. Paulina Neuding har, i två ledare (17/4 23 och 21/4 23), tagit upp det här med skrivförmåga och träning via handskrivande av ord och dess sammansättning i meningar. En diskussion har uppstått hur digitaliseringen av undervisningen gör att det uppväxande släktet har sämre språkförmåga när det gäller skrivandet och läsandet. Jag skrev följande på min Facebook sida (17/4 23):

Skrivförmåga är något som måste nötas in. Genom min skolgång fick man träna och träna på skrivandet för hand, även om orden svor ihop sig och stavningen blev fel. Trots handikappet lärde man sig ny kunskap även om det tog lite längre tid än hos de flesta. Så det skadar inte att skriva för hand, för det gör det lättare att forma orden och meningarna när man skriver, även på datorn.

Min utveckling av språkförmågan är en lång resa av tragglande. Språket har inte alltid varit min vän, däremot logiken. Med handikappet har mycken möda lagts på att skriva och formulera sig genom skolgången fram till min examen som civilingenjör. Aldrig trodde jag då att det skrivna ordet skulle bli min följeslagare. Så blev det. Det började med några artiklar i byggbranschtidningar följt av några böcker om tjänstekvalitet. Mycket möda och hjälp av redaktörer blev de läsbara.

När sedan bloggandet kom igång i slutet av 2000-talet hängde jag på 2010 med denna blogg. Det som kännetecknade de skrivna alstren då var att manuset skrevs för hand innan de överfördes i digital form. Med tiden övergick skrivandet direkt via tangenthalkan. Efter över 1600 inlägg är skrivandet naturligt via datorn. Samma med de övriga fackböckerna jag skrivit. Lika så de deckare jag skrivit manus till de två ljudböckerna som kommit.

Skulle jag inte från början övat upp skrivandet via handen hade jag nog aldrig riktigt kunnat bygga meningar även om de var felstavade och hade fel tempus. Min gymnasielärare i svenska sa till mig att jag skrev intressanta uppsatser men stavade som en kratta. Han skickade mig till logopeden som slog fast att jag hade en lindrigare form av dyslexi. Tyvärr gjordes detta sista terminen på gymnasiet så betygen blev vad de blev, men jag fick en känsla av att jag kanske inte var så dum som jag inbillat mig och fått hört sedan lågstadiet.

Utan språket är man utestängd från samhället och möjligheten att påverka och utveckla tillvaron. Jag märker speciellt detta på de elever som kommer till Sverige och aldrig gått i skolan i sina hemländer, de är analfabeter och måste börja läsa som fem- och sexåringar gör. Hur ska ett barn i tidiga tonåren lyckas knäcka språkkoden och få läsförståelsen på några få år innan nia är slut? Det är ju dessa barn som oftast är de som går ut grundskolan med betyget F i ett eller fler ämnen. Ovanpå detta är det viktigt att även barn som är födda i Sverige behärskar språkförmågan, kanske det är dags att lågstadieeleverna får träna upp skrivandet och motoriken via handen för att klara läs-, skriv- och räknegarantin när de slutar årskurs tre. Ju tidigare de kan läs och skriva ju lättare blir det höger upp i årskurserna att ta till sig kunskaper.

Media SvD1, SvD2          
 

Ord och Handling

Omgivningen både den nationell som internationella påverkar varje människas livsförutsättningar. Jan Eliasson bjuder i sin självbiografiska bok på sitt liv i diplomatins tjänst. Här passerar kriser och konflikter revy med de människor som spelat roll i historien såväl förebilder som despoter.

Eliassons klassresa från arbetarkvarteren i Göteborg till toppdiplomat samt vice generalsekreterare är en färgstark berättelse. En inflikad del, av mig, har han en bror, Roger Holtback, som gjort en liknade karriär fast inom näringslivet. Alltnog är Jans berättelse en exposé över utrikestjänster i Paris, Bonn och USA. Även de medlingsuppdrag han hade med Olof Palme, som kriget i Iran-Irak.

Vi får följa hans väg till FN via bland annat ambassadör i Washington. Därtill hans korta period som svensk utrikesminister i regeringen Persson 2006. Mänskliga rättigheter, migration, flyktingar, hållbarhet och klimat har varit några ämnesområden han varit djup engagerad i under FN-tiden.

Jan beskriver också i kapitel 28 (s 289-297) vilka faktorer som ger en lyckad eller misslyckad medling och förhandling. De fyra storheterna som han lyfter fram är:

• Ordet eller orden som används
• Tidpunkten för utspel och förslag
• Kulturförståelse
• Personliga relationer och personlighet

Utöver en beskrivning av vad dessa fyra storheter betyder för framgång är det därtill det självklara att det krävs djup kunskap om ämnet.

Läsandet av boken har blivit en alternativ bild till den jag själv fått via media. Det är alltid viktigt att se händelseförlopp från olika synvinklar. Det bidrar Jan Eliasson i sin självbiografi.
 

 

Glad Påsk 2023

Påsken är en reflexionens tid med två ansikten. Först lidandet på långfredagen. Historiskt berättas det kristna budskapet om Jesu död på korset. En dag som under uppväxten var stilla och tyst, för att riktigt ta in lidandet. Allt var stängt, utom kyrkan dit man gick för att höra budskapet.

Undrar vad vi dag symboliserar långfredagen med. Säkert olika i den mångkulturella kontext vi lever i dagens Sverige. Lidandet ser olika ut för oss en var. Då kan det kännas trösterikt att någon gång vänder det.

Den glada delen i påsken är det som, enligt den kristna evangeliet, innebär en pånyttfödelse. Undret som skedde när Jesus övervann döden. I dagens kontext ser detta glädjens tillvaro annorlunda ut. Kanske vi känner glädje över att våren är på gång eller något annat som gör livet lite lättare. Eller hoppet om att vi får se förbättringar allmänt. Hur nu än hoppet och glädjen ser ut för oss som individ är det alltid en glädje att vi ser fram emot ljusare tider.

Får önska alla mina bloggläsare en Glad Påsk   
 

Religiösa inslag i undervisningen

 

Konfessionella skolors vara eller inte vara är ständigt på tapeten i skoldebatten. Under 2022 har Skolinspektionen på uppdrag i regleringsbrevet från regeringen gjort granskning av dem. I Sverige finns 60 konfessionella skolor av dessa inspekterades 78 procent (47 av 60) varav 60 procent (28 av 47) via tillsyn och 9 procent (4 av 47) genom kvalitetsgranskning.

Skollagen skiljer på utbildning och undervisning. Utbildning är skolans verksamhet där undervisningen är huvudprocessen. Undervisningen ska enligt skollagen vara icke-konfessionell vilket innebär att inom timplanen får det inte förekomma religiösa inslag. I granskningen 2022 fann man följande typer av olämpligheten:

• andakt, bibelläsning och filmvisning om evangeliet på undervisningstid
• skolan till en stor del sjunger psalmer och lovsånger i ämnet musik
• eleverna eller lärarna var för sig eller tillsammans läser och reciterar suror innantill direkt ur Koranen
• elevens val som skolan tillhandahöll var undervisning i islam
• inte fått någon undervisning inom området sex och samlevnad inom ämnet biologi de senaste åren. Skälet som uppgavs till detta var att det på skolan ansågs känsligt att ta upp frågor kopplade till homosexualitet, mot bakgrund av elevernas åsikter gällande kön, familjekonstellationer och hbtqi-frågor.

Andra exempel från årsrapporten från Skolinspektionen beträffande värdegrund är:

• dokumenterad klädkod som innefattade att eleverna skulle klä sig respektabelt, och innebörden av detta var att eleverna inte skulle ha en så kallad magtröja, urringade tröjor, korta kjolar eller korta shorts
• trivselregel som innebar att eleverna inte skulle vara ihop med någon så att det syntes under skoltid
  
• att det förekom kränkningar i flera årskurser vid skolan, såväl elever emellan som att lärare uttalade sig kränkande gentemot elever. Bland annat ska lärare ha uttryckt sig olämpligt om elever med funktionsnedsättning, uttalat fördomar om elevers ekonomiska situation, och uttalat kränkningar som avser elevernas etniska härkomst.

Katalogen ovan kan göras längre, men visar på allvarligheten i de brister som förekommer att minst 24 skolenheter trampar över kraven i skolans styrdokument.

Till detta redovisar Skolinspektionen det allvarliga i den ägar- och ledningsprövning som gjort. Där har 21 procent (10 av 47) huvudmän och 13 procent (5 av 47) av skolenheterna granskat ägare och ledningens lämplighet att driva skolorna gjorts.

Bland de 24 fallen med brister har tre så allvarliga bister att tillståndet återkallats. Grund är en bristande vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, på grund av bristande laglydnad, och på grund av en ekonomisk misskötsamhet. Två av fallen har inkallandet av tillstånd gjorts utifrån Säkerhetspolisens information om befarad radikalisering av elever vistas i en miljö som förespråkar en enklavisering av samhället, istället för en respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.

Hur det kommer att gå med konfessionella fristående skolor i Sverige får vi se. De utredningar som gjorts gör det svårt juridiskt att ändra på rådande lagstiftning eftersom friutrymmet tillåter frivillig medverkan i konfessionella inslag så länge de inte halkar in på undervisningen.

Källa:

Skolinspektionens årsrapport 2022, Dnr: SI 2023:2142 

Rektorer som utvecklar skolan

Skolinspektionens årsrapport 2022 visar intressanta resultat av den regelbundna kvalitetsgranskningen. Fyra områden granskas:

1. Rektors ledarskap
2. Bedömning och betygsättning
3. Undervisning
4. Trygghet och studiero

 

Av granskning kan man se att endast var fjärde rektor har hög kvalitet i sitt ledarskap. En oroande siffra eftersom skolans framgång bygger på att alla har rektorer medvetet driver utvecklingen och analysen i skolan. Att ständigt fråga sig, lärarkåren och övrig skolpersonal: varför blev det så här när vi gjorde sådär.

Här är skolanalysen avgörande för skolans utveckling både av bedömning, undervisning och trygghet. Vet skolan hur det ser ut på gruppnivå hur betyg och bedömning ser ut vid enskilda tillfällen. Finns mätningar per klass, årskurs på hur det faktiska utfallet ser ut i skolan och mot nationella betygsutfall. Utan jämförelse över tid och läge i förhållande till andra vet man inte var man befinner sig.

Skolanalysen är ett underutvecklat område i skolan som behöver mer systematik och uppföljning i tidserier. Här är rektorer avgörande för att driva på utvecklingsarbetet. Då duger det inte att rektorsstolen blir en katapultstol där huvudmännen klåfingrigt sparkar rektorer. Detta oskick bygger på att skolanalysen fattas som grund i de beslut som ligger till grund för den kommunala nämnden eller fristående skolors styrelser.

Bedömning och betygsättning hänger intimt ihop med undervisningen. Dessa båda är kommunicerande kärl. Skolinspektionens granskning poängterar vikten av att det finns förutsättningar för att betyg sätt rättssäkert och likvärdigt. I årsrapporten på sidan 19 skriver Skolinspektionen:

Undervisning är kärnan i skolans uppdrag och ska främja elevernas möjligheter att nå läroplanens mål. Sex av tio skolor behöver förbättra arbetet med undervisningen av de skolor som omfattats av en regelbunden kvalitetsgranskning under året, för att eleverna i en  högre grad ska kunna nå så långt som möjligt efter sina egna förutsättningar.

Den sista delen i meningen är ofta uppe till debatt i hur lärandet ska gå till. Här är det avgörande att rektorer och lärare har ett kollegialt lärande och utvecklande så man har gemensamma förutsättning för hur undervisningen ska struktureras och hur man sätter in de stöd elever behöver. Då inte bara de som inte lyckas nå målen utan lika mycket de elever som är särskilt begåvade. 

Trots den allmänna mediebilden och skodebatten verkar den vara långt borta från de resultat Skolinspektionen kommer fram till i den regelbundna kvalitetsgranskningen när det gäller trygghet och studiero. Merparten eller drygt två tredjedelar av granskade skolor arbetar med kvalitet i hög utsträckning. Oftast är det elevernas möjligheter att ha inflytande över ordning och reda i skolmiljön som avgör. Dock noteras i årsrapporten att studiero behöver utvecklas, eftersom den är starkt beroende av den sociala miljön i klassrummet och starkt kopplad till undervisningens kvalitet.

Källa:

Skolinspektionens årsrapport 2022, Dnr: SI 2023:2142