Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 30 juni 2019

Klimatet kan inte vänta, dag 1 - Almedalen 2019

Grönt är inte bara en färg - det är en inställning, upprepade Per Bolund i sitt premiärtal på Almedalsveckans första dag 2019. Det stora löftet var också fosilfria bränslen till 2030.

Per Bolund öppnade med att hälsa alla mångfaldsvänner välkomna. Snabbt kom han in på det vi kanske alla är oroade över, det har blir tystare och tystare i naturen när många insekter försvunnit. Vi alla är del av och beroende av det ekologiska systemet. Frågan hur vi förvaltar det och tar hand om utvecklingen av den.

Fokuset i talet låg på klimatet. Där de gröna, med Per Bolund i spetsen, pratar om ord som klimatnödläge och klimatfegisar. Tydligt är att Per Bolund och miljöpartiet profilerar sig mot klimatet och miljö med det nya språkröret. Med Gustav Fridolins avgång som spårkrör märks att skolan inte står lika högt på MPs agenda. Talet innehöll inte ett ord om skolan, trots att utbildningsminister Anna Ekström satt i publiken.

Uppenbart är att MP hårdsatsar på klimat före andra viktiga frågor i sin politik. Mycket av talet innehöll också konsumtionsfrågor, som att vi använder plagg 10 gånger innan det slängs. Att merparten av det vi har i garderoben inte används. Här kom cirkulär ekonomi på tal, att köra second hand, skicka slitna kläder till företag som fräschar upp den för fortsatt användning. En renässans för skräddare, skomakare och andra hantverksyrken i den cirkulära ekonomin. Lite som det var när jag växte upp på 1950-talet. Återstår att se hur många som kommer att minnas detta när vi går till val 2022 och hur mycket som blir verklighet under nuvarande mandatperiod inom ramen för JA och MP inflytande i regeringen.    

lördag 29 juni 2019

Stängd skola

Allvaret är här. Nu kan fristående skolor inte slarva med undervisning och ekonomi längre. Skolinspektionen har stängt Elma School AB i Rågsved, södra Stockholm, på basis av de nya reglerna från 1 januari 2019. Hittills har det varit svårt att komma åt skolors verksamheter och stänga skolor av den anledningen. Nu är läget skarpare.

Det är ett nålsöga ägare och ledning för fristående skolor tvingas igenom. En omfattande prövning görs, sedan årsskiftet, på de som ska starta eller utvidga fristående skolor och förskolor. Skolor prövas av Skolinspektionen och förskolor av respektive kommun, som ger tillstånd för att driva förskoleverksamhet. I en regelbunden tillsyn av Elma School AB, Dnr 44-2018:1250, fattade Skolinspektionen fredagen den 28 juni 2019 att dra in tillståndet att bedriva grundskola på basis av den nya ägar- och ledningsprövningen.

Skollagen har skärps i 2 kap 5 § där lämpligheten prövas av ägare och ledning inom tre områden:
  1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,
  2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och
  3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.
Beslutet har överklagats till domstol av huvudmannen för Elma School AB, men nedläggningen gäller till domstol dömer avvikande från Skolinspektionens beslut. Det intressanta är följande uttalande som gjort till Lärarnas tidning:
– Nu är det många och återkommande brister under lång tid som ligger till grund för vår bedömning att huvudmannen inte är lämplig, säger Helena Boson, jurist vid Skolinspektionen.
Jag noterar, efter att själv genomgått en utbildning hos Skoljuristerna, att det är inte lite som ska uppfyllas av ägare och ledning för att få driva en fristående skola. Ägare och ledning ska ha kunskap och insikt i följande områden:
  • skoljuridik
  • systematiskt kvalitetsarbete
  • arbetsrätt
  • ekonomi
  • arbetsmiljörätt
Därtill kommer en omfattande skoljuridisk insikt kring huvudmannens ansvar, offentlighetsprincipen, sekretess i skolan och GDPR.

Detta är en välkommen uppstramning över vem och vilka som får driva fristående skolor och förskolor. Kraven gör att vem som inte gör sig besvär att att driva skolor. Oavsett vilken driftsform skolan drivs i, som stiftelse, ekonomisk förening, handelsbolag eller aktiebolag.

Eftersom rättsläget inte är fastlagt, mer än lagstiftarnas förarbete, är det i dagsläget Skolinspektionens tolkning av regelverket man kan luta sig mot innan domstolarna sagt sitt. Noteras kan att det inte är lika lätt att start en skola på lösan grund eller använda dem som tvättinrättning för kriminella eller annat syfte.

Media: Lärarnas tidning, SvD    

fredag 28 juni 2019

Hvad vilja Liberalerna

Historisk fredag (28/6 19). Sverige har fått sin första invandrarkvinna, där till Afrosvenska, som partiledare. Vid halv två valdes hon till Liberalernas partiledare.

Jag skrev följande, tidigare idag, på min tidslinje på Facebook:
Fredag och avgörandets stund för en del. Spännande att se hur det politiska landskapet förändras med en kvinnlig invandrare som partiledare. Vad kan hon tillföra majoritetssamhället i synen på olikheter. Jaja den som lever får se. 
Med hennes bakgrund som flykting, född i Burundi, har hon den förståelse som behövs i politiken hur stat och samhälle ska fungera när det gäller integrationen. Här ska de bli spännande vilken väg L kommer att anträda i flyktingfrågan och integrationen. Lyckas de på något sätt väcka förståelse i majoritetssamhället för de möjligheter som finns i olikheter.

Hon var i sitt tal tydlig på skillnaden stat och samhälle. Metaforen med en trygg storasyster (staten) att lita på, men som övriga syskon (samhället) ska ha armlängds avstånd till. Varje syskon ska ha sin frihet och veta att storasyster finns där, om hjälp behövs.

En dimension som är allt viktigare att hålla isär i Sverige när det gäller stat och samhälle. De är inte samma sak. Hennes betoning på frihet lyste igenom i talet. Speciellt när hon berättade om sin uppväxt i en socialistisk familj, där hon valde liberalismen istället för föräldrarnas övertygelse. Nu har resan start för henne och L. Får se vart det bär hän, hvad vilja Liberalerna.

 

lördag 22 juni 2019

Det första chiffret

Tre damer i kortleken. Ett krig som insats, i en ny serie av Denise Rudberg. Hon rör sig hemtamt på Östermalm i Stockholm. En stadsdel som inte bara härbärgerar överklassen och de väl beställda utan borgar på en ljusskygg tillvaro. Under många år var också Östermalm platsen där de höga militärerna huserade. Allt från Garnisonen och hästregementet till generalstaben på Östermalmsgatan. Den senare platsen har jag själv minnen ifrån under min egen värnplikt. Några gånger besökte jag byggnaden med personer mycket guld på axlarna.

Detta Östermalm har fått stått fond för många böcker från andra världskriget, som Jan Bergmans Sekreterarklubben. Berättelsen i Det första chiffret handlar om tre kvinnor på tidigt 1940-tal mitt under brinnande krig i Europa. Här möter vi överklassflickan med sina förutsättningar. Andra damen i kortleken är den enkla flickan från landet med endast folkskola bakom sig. Tredje damen är en flykting från Estland.

De sammanstrålar under en test för framtida uppgifter bland många andra personer. Det som utmärker dessa trenne är förmågan att se mönster och matematik oavsett skolbakgrund. Väven som binds mellan dem ligger inte bara på det professionella planet. De utvecklar också en bekantskap med dess skilda krav och förutsättningar. Systerskapet utvecklas oavsett bakgrund och socialt sammanhang.

Denise Rudberg lyckas med konststycket med en duktig cliffhanger, som gör att jag redan längtar att  vilja sätta tänderna i nästa del i den nya serien.   

torsdag 20 juni 2019

Glad midsommar 2019

Tiden är inne för svenska folkets stora högtid. Vänner och familjer träffas i en salig blandning, med ingredienser som tillhör firandet.

Jag får med den traditionella bilden, med dans kring midsommarstången, önska en
Glad midsommar 2019

onsdag 19 juni 2019

Vinglande start

Bilden på hur en verksamhet bedriver sitt förbättringsarbete kan beskrivas på olika sätt. Här en bra bild skriven av Patrik Ask, rektor, (11/6 19) på Facebook:
Jag har fått för mig att fullt ut vända en skola med utmaningar är lite som att lära sig cykla:
Alla fixar starten eftersom huvudmannen ofta låter dig ha stödhjul då, ekonomiska eller resursmässiga. Många stiger sedan av cykeln innan man tar bort stödhjulen och hävdar att de ju redan bevisat att de kan cykla.
De som modigt fortsätter när stödhjulen är borta, fullt medvetna om att man kommer vingla och välta i början, kan i förlängningen belönas med vetskapen om att de lärt sig nåt som är få förunnat att kunna och som ingen kan ta ifrån dem: kunskapen om hur man bygger långsiktigt hållbar skolutveckling.
Och den där stolta känslan av att man gjort skillnad på riktigt, den är säkert en rätt så behaglig bonus!
Så trampa på, kollegor...!
Detta är sentensen på vad systematiskt kvalitetsarbete är. För om skolan lyckats med en prickfri tillsyn från Skolinspektionen innebär det precis att du tagit bort stödhjulen. Nu gäller det att cykla i verkligheten utan stöd.

Precis som Patrik beskriver kommer det att ta tid och bli vingligt och i värsta fall välta med skrubbsår i lindrigaste fallet. Det är här förskolor och skolor verkligen sätts på prov i sitt systematiska kvalitetsarbete. Där verkligheten tar vid med planering-undervisning-utvärdering och förbättring. Här vinglas det till när vi kommer till utvärderingen. Vet vi att kunskapsresultaten är valida och rättssäkra. Fungerar undervisningen så alla elever är med, inte bara de normalbegåvade. Har vi strukturer i verksamheten som ersätter stödhjulet.

Som alltid, träning ger färdigheter, så vingla på och trampa på som kommer resultatet.

torsdag 6 juni 2019

Utmaningar

Utmaningar är till för att tänja gränser. Under sista veckan i maj 2019 gjorde jag det genom att vandra på Korfu och Paxos tillsammans med ett underbart gäng.
Förberedelserna inför resan började med att jag, med mina tidigare affärspartner, vandrade runt Kungsholmen och Djurgården. Vandringar som i sig var bekväma, utan allt för mycket ansträngningar, utan mer än uthållighet.

Väl på Korfu startade vi med vandring på södra delen vid en stor lagun. Vandringen på sanddynorna i 2 km var en sugande upplevelse. Som att pulsa i oplogad snö. Andra dagen var den stora utmaningen. Här vandrade vi i bergen med en stigning på 250 meter på 8 km. Kanske låter det inte som en utmaning. För många i sällskapet inte, för mig en rejäl utmaning. Envisheten gjorde att jag trots många pust pausar tog mig upp till byn Stavros och lunch på den lilla grekiska tavernan.

Följande dagar blev allt mer flytande eftersom strapatsen andra dagen ökade uthålligheten och färdigheten att vandra i terrängen med skiftande underlag. En begränsning blev det under dagarna. På Paxos finns den spektakulära Tripitos arch, först bilden. Några av deltagarna tog sig ned och jag lyckades fånga dem. Min höjdrädsla lyckades jag inte motverka för att själv ta mig ned och ut på Tripitos båge, fick räcka med att se den på avstånd.

En annan utmaning är att träffa människor som man aldrig tidigare mött, frånsett mina affärspartner. Resegruppen bestod av tjugo stycken som hade det gemensamma, vandring. Men därtill ett öppet och inlyssnande sinne. Samtidigt kunde jag notera att gruppen innehöll medlemmar där det fanns beröringspunkter med personer i den egna kretsen. Som alltid, världen är liten.

Vill man utmana sig själv och sin fysiska förmåga är vandring ett bra sätt. Vill du själv pröva på vandring i världen kolla denna hemsida Cykla & Vandra.   



onsdag 5 juni 2019

Sverige ett avvikande land

Vistelse i andra kulturer ger en distans till Sverige och dess kulturyttringar. Senast har jag vandrat på Korfu och Paxos. Söndagen (2/6 19) ägnade jag mig åt en enskild stadsvandring i Korfu stad. Slående var att kyrkorna i stan, oavsett trosinriktning, var fyllda av gudstjänstbesökare. Något som inte är lika frekvent i Sverige, trots att gudstjänster samlar fler än fotbollen. Bilden ovan är en katolsk kyrka i central Korfu stad.

Sverige är även avvikande när det kommer till konfessionella skolor. Sedan 1990-talet finns möjligheter att starta och driva fristående skolor. Dessa är en del av det svenska skolsystemet och betalas av skattemedel, till skillnad från andra länder där plånboken avgör var föräldrarna sätter sina barn i icke offentliga skolor. Sedan 2010 är skolan styrd av en skollag som är tydlig på vad som gäller för konfessionella skolor.

Lagstiftningen skiljer på två begrepp, utbildning och undervisning. Utbildning är den verksamhet som en skolhuvudman bedriver och undervisningen är en del av den, där ansvaret vilarlärarna och förskollärarna att utföra. Lagen har varit tydlig på att all undervisning ska bedrivasicke-konfessionell grund. Om vi över sätter det till vardagssvenska betyder det att olika trossystem inte ska påverka undervisningen. Slarvigt används begreppet religiösa skolor i debatten. Ordet är klart missbrukat och missförstått.

Regeringen har som en del av januariöverenskommelsen tillsatt en utredning för att klargöra om det går att stänga religiösa friskolor. En märklig utredning eftersom den existerande lagstiftning klart styr vad som gäller.

Två intressanta artiklar finns i ämnet. En är ledaren i SvD (4/6 19) av Ivar Arpi och ett debattinlägg i AB (5/6 19) av Daniel Färm.

Om vi börjar med Ivar Arpi skriver han följande:
I januariöverenskommelsen kom S, MP, L och C överens om att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Förbudsivrarna säger att problemet gäller alla konfessionella friskolor, men argumenten handlar nästan alltid om att motverka segregation. De allra flesta kristna och judiska friskolor har aldrig misskött sig. De är populära för både troende och icke-troende elever. Varför ska dessa skolor plötsligt straffas för att integrationen av muslimer anses gå för trögt?
Fortsätter vi med Daniel Färm skriver han följande:
Religiösa friskolor kan inte gömma sig bakom religionsfriheten – de utgör själva ett brott mot den. Konfessionella inslag i undervisningen eller utbildningen i övrigt inskränker elevernas religionsfrihet: att själva och utan påtryckningar söka, välja eller välja bort religiösa eller andra livsåskådningar. Att religiösa samfund kan använda skattemedel för att sprida religiösa trosuppfattningar i skolan – som eleverna genom skolplikten är tvingade att gå i – är inte acceptabelt.
Begreppsförvirringen är total. Daniel Färm glider betänkligt på begreppen undervisning och utbildning. Det vore hedervärt om han höll sig till fakta och lämnar sina uppfattningar åt sidan. De övertramp som gjorts av idag existerande fristående religiösa skolor är få. Enligt Skolinspektionens årsrapport för 2018 har man konstaterat följande:
Det är tillåtet för fristående skolor, förskolor och fritidshem att ha konfessionella inslag i utbildningen, så länge dessa är frivilligt. (s 20)
Lägg märke att det är krav på frivillighet att medverka på konfessionella inslag utanför undervisningen. Inte som vissa debattörer hävdar tvång.

Därtill noterar Skolinspektionen:
Skolinspektionen vill dock påpeka att alla skolor med konfessionella inslag inte har granskats och det är inte möjligt att veta hur vanligt förekommande det är med konfessionell påverkan i svenska skolor utifrån våra tillsynsresultat.(s 21) 
Med andra ord det finns inte belagt att övertrampen går att tillskrivas alla typer av religiösa fristående skolor. Att det finns är allvarligt och ska beivras. I förlängningen dra in tillståndet att bedriva skolverksamhet.

Därtill kan man fundera över hur det kan vara möjligt att de 70 konfessionella skolorna av total 6 000 grundskolor skulle innebära ett hot. Att 1 procent av skolorna skulle innebära en segregation av allvarlig art. Inte ens om jag räknar hela populationen fristående skolor på 16 procent innebär det någon allvarlig påverkan på segregationen. Segregationen är snarare knuten till den bostadssegregation som finns och närhetsprincipen för val av skolor. Segregation är ett större samhällsproblem som skolan i sig inte kan rå på.

Samtidigt är det avgörande att vi försöker skilja på stat och samhälle. Staten är inte samhället, därför är devisen och synen på demokratin viktig:
Sekulär stat, ja tack. Sekulärt samhälle, nej tack.

Media: SvD, AB
Pluraword: Förlåt att jag besvärar
Källa:
Skollagen (2010:800)
Årsrapport 2018, Dnr:2018:8449, Skolinspektionen
Wikipedia - Religion