Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 29 juni 2021

Vem har sagt något om kärlek

Första gången jag kom i kontakt med kulturer som är skilda från den starkt svenska individualistiska var när jag började arbeta som rådgivare åt skolor i utanförskapsområden. Det vände upp och ner på den bild jag hade om Sverige. Där majoritetssamhället har svaga kunskaper om vad som är avgörande i minoritetssamhället. Speciellt efter den stora invandringen vi fick 2015.

Med stor behållning och fördjupad kunskap om kulturmönster, där hedern finns som bärande, har det varit spännande att ta del av Elaf Ali resa. En resa bort från hedern till ett fritt liv där varje individ bär sina egna drömmar och eget bestämmande över sitt liv. Resan har kostat henne mycket i förhållande till sina syskon. Det första man ska notera kring heder är att den inte är kopplad till religion, utan är nedärvda familjemönster med patriarkala strukturer och där kvinnas fortare än kvickt ska giftas bort som familjen inte får sin heder förstörd. Där hedersvåld innebär 30 mot 1, till skillnad mot våld i nära relationer som har ett 1:1 förhållande.

Elaf skrev i sin dagbok, som fjortonåring, att hedern tycks sitta mellan bena på flickor. Detta mönster ser jag bland skolelever, så länge flickorna går i lågstadiet och en bit upp i mellanstadiet finns inga problem med mixningen mellan killar och tjejer. Problemet dyker upp när tjejerna blir könsmogna. Då börjar helt plötsligen de manliga syskonen eller kusinerna hålla koll på tjejerna. En slags övervakning. Mönster som måste brytas. Här är det avgörande att alla får kunskapen. Endast den kan gör en människa fri.

Boken varvas med Elaf livsresa och fakta delar. Vi får vet vad hedersnormen står för. Barnkonventionen. Äktenskapsförmedlingen i hederskontexten. Hedersförtrycket i siffror. Skillnad mellan mäns våld mot kvinnor och hedersvåld. Kvinnan religionen. Olika förhållningssätt i hedersstyrda miljöer. Individ- och kollektivsamhällen. Killars dubbla roller. Alla ämnesområden som majoritetssamhället behöver kunskap om för att förstå hederns mekanismer.

Utöver dessa faktadelar finns intervju med mamman och pappan. Mamman radikaliserades medan pappan gått den andra vägen från hedersutövare till en svensk syn. I sista intervjun med sin pappa frågar Elaf vad han skulle ge för råd till andra som invandrat till Sverige:

"Om man valt att komma till Sverige måste man släppa det man tagit med sig från hemlandet och som inte passar i det svenska samhället eller överensstämmer med dess värdegrund. Man måste vara öppen för förändring" (s 224).

På frågan om vad som Sverige som land kan göra svarar han:

"Jag tycker att man måste få en plats i samhället snabbt. Det är ganska enkelt att komma in i landet Sverige, alltså passera gränsen, men väldigt svårt att ta sig in i samhället" (s 225).

Ett uttalande som manar till politiken att sluta med de byråkratiska maskinerier som skapats. Där vi svenska också öppnar upp vår slutenhet.

Om jag ska rekommendera en sommarläsning, med behållning, är det Elaf bok. Läs den och vidga vyerna och tankesätten på hur Sverige ska hantera integrationen.

   

fredag 25 juni 2021

Glad midsommar 2021

Nu är svenskarnas stora nationaldag inne, midsommarafton. Brukligt är att samlas i olika konstellationer för att fira denna högtid. Så är det fortfarande inte riktigt även detta år. Trots att fler och fler fått sina sprutor i sina armar är restriktionerna om umgänge kvar. Så åter får vi ta upp traditionerna från pandemiåret 2020. För från Bryssel hälsade statsministern igår (24/6 -21) grötmyndigt: "Låt svenska folket förtjänstfullt fira midsommar efter all pandemi, i lugn och ro".

Stefan Löfven anspelar både på att Sverige är inne i en politisk kris, sedan regering röstades bort i veckan och att vi fortfarande tyngs av covid. Så kan var, men det ska inte hindar att vi för en stund glömmer bort problemen. Så bästa läsare jag får tillönska en

Trevlig midsommar 2021
 

torsdag 24 juni 2021

Begåvning och klass

I alla tider har vi försökt få fram unika kunskaper och meriter. Under senare tid diskuteras frågan om meritokratin och samhällstillhörigheten. Det sägas att skolan av idag inte ger möjligheter för grupper med marginella chanser att klättra. Under min uppväxt pratade man mycket om begåvningsreserven i arbetarklassen. Dessa gavs möjligheter att utveckla sin begåvning i skolan under efterkrigstiden. Åter är vi där hur vi ska se på möjligheterna för marginaliserade gruppers möjlighet att skapa sig en framtid.

Paulina Neuding intervjuar The Economist redaktör Adrian Wooldridge om meritokratin och eliterna. Han säger:

I att människor som tillhör marginaliserade grupper får en chans att – som Philippa Fawcett – delta i provet och bedömas enligt samma måttstock som alla andra.

Men tidsandan går i rakt motsatt riktning. Han pekar på en skola i San Francisco som har gett generationer fattiga elever möjligheten att gå vidare till toppuniversitet genom att använda tester för att hitta talanger. Nu hindras man från att göra det.

– Den här skolan använder prov för att sålla fram begåvade elever, även i marginaliserade grupper, som har de bästa mentala förutsättningarna att hantera en rigorös utbildning. Men nu har staden förbjudit att man gör den här typen av tester och tvingar skolan att basera antagningen på lottning.

– I ett slag har man förstört en fantastisk institution! Och de som lider mest av detta är fattiga invandrare och minoriteter.

När vi i Sverige diskuterar orden jämlikhet och likvärdighet är det alla ska med och ingen ska sticka ut. Möjligen ska vi se till att de på den vänstra delen av normalfördelningskurvan ska hjälpas. En tanke som vänster förfäktat länge och därmed minskat chanserna till kunskapsresor. Vågar vi vara så radikala i svenskt skolväsendet, för att klara framtiden som välfärdsnation, att börja med tidiga urval som Adrian Wooldridge säger:

– Vi behöver mycket mer av tidigt urval. Och en medveten och massiv satsning för att söka efter talang, var den än finns. Bland etniska minoriteter, bland invandrare, i hela befolkningen. Därför att talang är en oerhört värdefull resurs, som hela samhället tjänar på att vi vaskar fram.

Det går att vara kreativ. Han nämner ett israeliskt militärt elitförband som hittar högbegåvade ungdomar genom att följa dataspel i arkader. På så vis finner man talang som skolorna inte snappar upp.

– Jag tycker att vi ska behandla rekrytering av intellektuell kapacitet med samma seriositet som när fotbollslag rekryterar stjärnor. Vi gjorde det förr. I början av 1900-talet betraktades det till och med som en väldigt radikal sak att göra. Nu ses det som elitistiskt.

Borde inte diskussionen om svensk skola fokusera på hur vi ser till att alla begåvningar ges möjlighet att blomma ut. Det är trots allt så att de inre faktorerna på skolan som avgör om barn lyckas, inte strukturerna.

Källa: SvD

 

  

måndag 21 juni 2021

Mittens rike har fallit

 

Efter att riksdagens partier redovisat sina bevekelsegrunder för att rikta misstroende mot statsminister Stefan Löfven föll bilan för Mittens rike i svensk politik. Stefan Löfven är därmed historisk, att bli fällde som sittande statsminister. Den oheliga alliansen V, SD, KD, M fullbordade sin omröstning.

Helt plötsligt har vi ett nytt politiskt landskap i Sverige. Första sidan har tydligt visat att man inte kan runda riksdagen med överenskommelse typ Januariavtalet där fem är underlaget men en får inte vara med. Andra sidan är det intressant hur Stefan Löfven ska klara av knuten när varken Nooshi eller Annie kan prata med varandra. Hur ska han lyckas bilda regering om valet blir att avgå.

Bästa kanske ändock är att utlysa extraval och få en ny spelplan att agera från. Samtidigt slipper Löfven talmansrundor. Vi får se. Spännande är det att se hur regeringsunderlagen ska se ut framgent och vilken politik som kommer att föras.

fredag 11 juni 2021

Examensdag

 

Solen sken den 11 juni 1971 med värme och hopp om en ljus framtid. Tonerna från Pomp and Circumstance fyllde aulan i Rinmangymnasiet när vi på examensdagen tågade in. Vi intog våra platser och ceremonin startade. Rektor Arne Marmér håll i trådarna och vi fick efter upprop tåga fram och upp på podiet för att hämta vårt betyg och ingenjörsringen.

Pilkuggeringen är Eskilstunaingenjörernas kännetecken. Nu var den även min. Efter ceremonin var det utspring till väntande föräldrar som grattade och besmyckade en med blommor runt halsen, som bilden överst visar. Den togs för 50 år sedan idag på balkongen på Årby i Eskilstuna. Nu hade jag rätten att titulera mig Fackskoleingenjör. 

Uppväxt i industristaden var det status att vilja bli ingenjör. Speciellt inom maskinteknik, eftersom Rinmansgymnasiet försett stadens stora industriföretag med tekniskt kunniga ingenjörer. Företag som Volvo BM, ASSA Stenman och alla små och medelstora företag sög glatt upp de examinerade. Ovanligare var det med att var ingenjör inom en annan disciplin. Skolan utbildade också inom elektronik och byggnadsteknik. Jag hade valt husbyggnad som min inriktning och stod klar för framtida utmaningar.

För min del var det inte arbete som stod högst på listan. Mina drömmar fanns på annat håll. Ville så gärna vidare i utbildningen och lyckats kila in mig på gymnasieutbildningen för att få behörighet att söka till teknisk högskola. När andra började jobba sommaren 1971 pluggade jag tyska för att komma ikapp de som läst det i årskurs 1. Jag hoppade direkt in i årskurs 2 eftersom mina tre år på fackskolan värderades som första året i gymnasiet.

Femtio år senare är jag tacksam och stolt över att jag krånglade mig vidare via studenten 1973 och mina studier på KTH till civilingenjör inom väg- och vatten, som det hette då, med inriktning på husbyggnad. En resa som gav mig grunden för ett varierat yrkesliv i utvecklingens tecken. 

onsdag 9 juni 2021

Åtgärdsgarantin fungerar inte som tänkt

Lärarna har fått ge sin syn på åtgärdsgarantin, läsa-skriva-räkna-garantin, för årskurs 3. En intressant lösning om hur den praktiska tillämpningen i skolan ser ut. När reformen infördes fick huvudmännen ett år på sig att förbereda hur de skulle möta upp att alla elever har nödvändiga kunskap i språket och matematiken. Tydligen har många huvudmän sovit. Enligt utredningen anser 47 procent av lågstadielärarna att skolledningen inte anpassat verksamheten.

Till detta ska läggas att hela 66 procent av lågstadielärarna anser att det är brist på speciallärare. Följdeffekter och synen på resurser slår igen när det kommer till behovet av stödinsatser och elevassistenter. Av de svarade lågstadielärarna anser 70 procent att det saknas elevassistenter och 58 procent anser att stödinsatser inte sätt in i tid.

Osökt funderar jag på hur denna viktiga fråga kunnat hamna så snett. En av de avgörande faktorerna för elever är att svårigheter kring läsa, skriva och räkna ska fånga upp tidigt i barns utveckling. Hur är det ens möjligt att huvudmännen inte ansträngt sig att rusta verksamheten för att tillgodose kraven i åtgärdsgarantin. 

Skolverket har tagit fram två utvärderingsskrifter, Hitta språket och Hitta matematiken. I dessa finns krav på hur man gör utvärdering och kartläggning av barnens språk och matematik redan när barnen börjar förskoleklassen, för att lärarna ska veta elevens utgångsläge för att sedan utvärdera vid varje vårtermin fram till årskurs 3 vilka elever som behöver stöd. Dessutom är det krav vid överlämnande av elever från ett stadium till ett annat. Hur ska lärarna i årskurs 4 veta vilket stöd eleven haft och hur ligger de till kunskapsmässigt i olika ämnen när de börjar höstterminen i mellanstadiet.

Reformens påverkan är svårt att dra några exakta slutsatser utifrån figur 8, då de faktiska behoven på landets lågstadieskolor skiljer sig åt. LR undersökningen ger en indikation om att fler elever faktiskt får stöd som en följd av reformen. Det är dock mycket möjligt att den stapeln i diagrammet borde vara ännu högre.

Uppseendeväckande är dock att 13 procent av lärarna svarar att färre elever i behov av stöd får stöd
nu jämfört med före reformen. Detta skulle kunna bero på både ökad brist på relevant personal
och kommunala nedskärningar på skolan, anser LR. Det kan ligga något i detta, samtidigt funderar jag på hur huvudmän och skolledningar faktiskt utvärderar skolan på gruppnivå. Det är en sak att veta vad varje enskild elev har problem med, en helt annan att veta hur olika årskurser och klasser ser ut. Hur många elever i varje enskild klass riskerar att inte nå kunskapskraven i språk och matematik. Utan en tydlig uppföljning och analys är det svårt att se vilka behov som ska tillskjutas. Det är inte alltid brist på personal som kan var avgörande utan även hur arbetet och undervisningen organiseras och utvärderas. 

För att citera utbildningsminister Anna Ekström, när hon uttalade sig om reformen, åtgärdsgarantin är inte fritt valt arbete för skolan. Hög tid att huvudmännen ser till att få snurr på åtgärdsgarantin.

Källa:

Lågstadielärarna om åtgärdsgarantin, Lärarnas Riksförbund juni 2021  

fredag 4 juni 2021

Färdig

 

Vaccinationsresan började på Älvsjömässan lördagen den 24 april och avslutades i Filadelfiakyrkan den 3 juni 2021. Bilden ovan är från andra sprutan av Pfizer och den kvart man måste vänta. Jag pallade mig upp på första läktare i Rörstrandstemplet. Numer är det där sittplatserna börjar efter att gummhavet försvunnit. En befriande känsla kom över mig när jag insåg att nu är det en ny inriktning på livet efter femton månader av begränsningar. Säkerligen kommer inte allt att återgå till hur det var innan pandemin börjande. Bara vetskapen att man har ett skydd gör livet lite lättare och att man nyfiket får upptäcka det nya.