Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

fredag 25 februari 2022

Det brinner

 

Det brinner i världen och Europa för första gången sedan andra världskriget. Torsdagen den 24 februari 2022 är den svarta dagen som kommer att skrivas in i historien då en diktator i Kreml går till angrepp på en demokratisk land som Ukraina. Motivet är att Ryssland känner sig hotat av Nato och under inga villkor får Ukraina orientera sig till väst. Enligt makthavarna i Ryssland är Ukraina en del av Ryssland. Även om Ryssland har sitt ursprung där är det 33 år sedan Sovjetunionen kollapsade. 

Osäkerheten är genuint stor såhär den andra dagen efter Ryssland invaderade Ukraina. Bilden ovan är spelets två huvudpersoner, diktatorn med en världsfrånvänd bild i sitt uttalande och hans offer presidenten som pratar för sitt liv, med en from förhoppning om samtal. Den ene en bödel, den andra första offret på bödelns dödslista. Nummer två offrets familj.

Europa är för alltid förändrad sedan den 24 februari 2022 när den gamla säkerhetsordningen gått i graven, som byggts sedan kalla kriget slutade i november 1989. Ingen är längre säker vad den ryska björnen kan ta sig så länge dess huvud gått i baklås. Ett tecken på dess baklåsning kanske den insiktsfulle kunnat skönja genom Putins uttalande under många år. Tyvärr har vi i väst varit naiva och inte trott på att Putin skulle gå från ord till handling. Ett mönster vi såg även under 1930-talet innan Hitler invaderade Polen den 1 september 1939.

I det krig vi ser nu är desinformation en del av kriget, där olika parter försöker spela på känslor för att skapa osäkerhet. Därför är det A och O att man källkritiskt, i görligaste mån, håller sig till etablerade medierapporteringar. Vem sänder budskapet och varför blir viktiga delar för att förstå händelseförlopp när världen brinner. Krigets första offer är sanningen. 

lördag 12 februari 2022

Striden om kunskapen

 

Kunskap skapas i ett öppet fritt meningsutbyte. Kom att fundera kring det med sanning och fakta i striden om yttrandefriheten. Skrev följande i en twittertråd jag skapade (12/2 22):

Kunskap är en stökig process. Därför är skilda världars möten avgörande för kunskapsutveckling. De som bara håller sig till en världs kunskap stagnerar och går under.

Med sociala medier har oanade möjligheter öppnats i öppna forum för meningsutbyte och kunskapsutveckling. Lena Andersson sätter detta i blickfånget i en gästkrönika i SvD (12/2 22):

Oftast är det inte fel, men det händer. Så när man ivrar för att stoppa folks uttalanden i frågor där svaren verkar givna, får man påminna sig om att vi aldrig är färdiga. Årets vetenskapliga visshet kan vara nästa års bristfälliga vetande.

Här har vi en viktig insikt, vetenskap är ingen sanning utan den idag aktuella kunskapsnivån. Samman gäller umgänget i social medier. När jag själv är ute och diskuterar har det slagit mig hur många som uppfattar inlägg jag gör som fel. När jag använder det nyfikna sättet en Rumpnisse har: Va'för är det på dette viset, blir det oftast samma svar fast i ett ordvrängeri. I slutna sällskap med den enda rätta vägen är kunskapen färdigtuggad. Färdigtuggad kunskap ger aldrig ny kunskap utan går i slutändan under.

Därför är yttrandefriheten avgörande för att samhället utvecklas i en pluralistisk ordning. Tekniken har genom årtusenden omkullkastat eliters önskan om att begränsa felaktig kunskap. Henrik Jönsson skriver i SvD (12/2 22):

Konflikterna kring yttrandefriheten har pågått under många tusen år, och står på ett rent principiellt plan mellan de som vill säga saker andra finner misshagliga, och de som anser att samhället måste skyddas från budskap de finner olämpliga.

Man kan ogilla och tycka att budskap är misshagliga, besinna då att skilda världar ger yta för att i skärningspunkten mellan oförenliga ståndpunkter faktiskt kan skapa ny kunskap. Denna kunskap är demokratins kärna i ett pluralistisk kontext.

Skolan är en institution som i olika stadier ska bringa kunskap till det uppväxande släktet. Med stigande ålder och konsekvenstänk bringas utveckling av kunskap, byggd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Avgörande är att ju högre upp i utbildningsväsendet man tar sig tar man del av kunskap och där fria akademier viktigaste uppgift är fri kunskapsbildning, oavsett om det har skapats i en annan kontext än dagens. Därför är det illavarslande när studenter försöker begränsa kunskapsmassan för att den just nu anses vara fel. Ingen kunskap är fel utan den ska alltid prövas utifrån konstruktiv kritik i olika perspektiv. Först då kan samhällets kunskapsnivå öka.

Media SvD1, SvD2.   

fredag 11 februari 2022

Första majtal om skolan

 

Nu har S satt ned foten om skolpengen. På en pressträff presenterade regeringen en lagrådsremiss över att kommunerna ska få mer betalt än fristående skolor. Presentationen var tunn och kan mer betraktas som ett första maj-tal av statsministern. Förslaget måste genom Utbildningsutskottet i Riksdagen innan det kan bli verklighet. Där är sannolikheten stor att förslaget inte går igenom.

Det intressanta i diskussionen är den eviga kopplingen att det är de kommunala skolorna som har ett större uppdrag än de fristående. Nu är det inte precis så skollagen är skriven. I kapitel sju i skollagen, om skolplikt och rätten till utbildning, finns reglerna om skolplikt. I den är det två parter som ska se till att barn i grundskolan går sin utbildning. Den första är att vårdnadshavare ska se till att sitt barn fullföljer skolplikten (7 kap 20 §). Andra parten är barnets hemkommun som ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola på något annat sätt för utbildning (7 kap 21 §). Med andra ord rätten att välja en fristående skola på orden eller annan skola på annan ort.

Därtill stipulerar skollagen följande om skolplikten i 7 kap 22 §:

Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.
När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

Det är uppenbart denna skillnad man skjuter in sig på när man hävdar att kommunerna har högre kostnader än fristående skolor. Om man läser först meningen noga är det kommunen som har skyldighet att se till att dess elever uppföljer skolplikten i dess skolor om inget annat valts. Det är med andra ord kommunens utbildningsnämnd som avgör skolplaceringen, om man läser andra stycket i paragrafen är de fristående skolorna skyldighet att rapportera frånvaro till elevens hemkommun.

När man studerar frågan om vad som krävs av den kommunala skolan och fristående skolan är kraven lika på en behovsprövad undervisning baserad på de skolformsvisa läroplanerna. I grundskolan även dess timplan. Med andra ord finns ingen skillnad i skolpengen om man ska upprätthålla den nationella uppdragsplikten. Att kommunen har kostnader för sitt myndighetsutövande är en annan sak, som rimligen inte påverkar det nationella uppdraget att utbilda elever i grundskolan.

Källa:

Skollagen (2010:800)

lördag 5 februari 2022

Skärpt kontroll av religiösa fristående skolor

Regeringen har satt ner foten om religiösa fristående skolor med ett förslag till lagrådsremiss. Man vill se en demokrati kontroll. Man undrar hur det ska gå till. För enligt definitionen på demokrati är:

De övergripande principerna för dessa idealtyper är:
  • Rättvisa val: öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt.
  • Frihet: här betonas individens fri- och rättigheter för att motverka majoritetens tyranni i ett samhälle.

Vad jag vet är dessa principer fastlagd i den svensk grundlagen. I debatten har det framförts att man skulle stoppa etableringen av nya religiösa fristående skolor. Här kom utredaren fram till just bekymret med att det bryter mot religions- som näringsfriheten. Helt plötsligt blir det problem när regeringen vill införa ett rekvisit till i bedömning av lämpligheten att äga och driva skolor.

Nu vill man helt plötsligt öka möjligheten att via belastningsregistret ge Skolinspektionen och alla kommuner, som ger tillstånd till fristående förskolor, ökad insyn. Lina Axelsson Kihlblom (S) säger följande:

Den skärpta ägar- och ledningsprövningen innebär att fler uppgifter ska hämtas ur brottsregistret.
– Tillståndsmyndigheterna saknar i dag tillgång till uppgifter om till exempel brott som rör terrorism, exemplifierar Lina Axelsson Kihlblom.

Det här förslaget skärper samhällets kontroll över välfärden.

Frågan är bara hur ska detta förhindras, eftersom innan man döms för terroristbrott har man haft en skadlig påverkan på demokratin om det utmynnar i terrorism. Någonstans haltar resonemanget.

Förslaget till lagrådet innehåller också tankar kring att man ska definiera eller förtydliga begrepp som utbildning och undervisning samt konfessionell och icke-konfessionell betydelse i skollagen. En märklig sak eftersom rådande Skollag (2010:800) har tydlig definition vad utbildning och undervisning är.

Utbildning i skollagens mening är den verksamhet som bedriv på varje skola där undervisningen är en väsentlig del av skolans verksamhet. Därtill definierar skollagen att undervisning som bedrivs i skolan ska bygga på icke-konfessionell grund på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Konfessionella inslag är det som eleven frivilligt kan medverka i utanför själva undervisningen.

Utbildningen kan i stort sägas omfatta tre storheter för en elev:

  • sociala miljön
  • pedagogiska miljön
  • fysiska miljön

Det är i den sociala miljön eleven utvecklas till den demokratiska medborgaren enligt de krav som finns i de skolformsvisa läroplanerna. Det är dessa tre miljöer som nu Skolinspektionen fått större makt att tillämpa stängning av skolor som har allvarliga brister från 1 juli 2022. En av sådana brister kan var de övertramp som skapat debatten kring skolor som Römosseskolan och andra religiöst inriktade skolor.

På något konstigt sett verkar regeringen å ena sida vända på alla stenar de kan hitta de tycker har oönskade amöbor, svart myror mm under. Samtidigt som man försöker begrava sådant som inte är politisk gångbart som att förbjuda nyetablering av religiösa fristående förskolor och skolor.

Media: SvD