Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 30 december 2020

Gott Nytt 2021

Året är på väg att lägga sig att dö, bra att detta märkliga året är över. Mycket har hänt både positivt och negativt. På pluskontot är alla fantastiska promenader både kulturmässigt, som bilden från utställningen på Millesgården, och naturmässigt. En period vågade man åka kollektivt trots corona. Nu är man mer försiktig och åker bil för att vara säker. Det negativa har den självvalda isoleringen i våras varit, en ovanligt seg period trots jobb hemifrån. De digitala mötena avlöste varandra utan den där kontakten ett fysiskt möte har.

Ytterligare en positiv sak var att jag fick vara med att omvandla skolan jag jobbar på till ny form. Stort att haft frågan på agendan sedan 2017 med många turer med Skolinspektionens tillståndsgivning. Nu är det fullt fokus på framtiden för att ge alla elever den kunskap de så väl behöver.

Jag hoppas att det är det fokuset som ska fortsätta 2021. Hoppet står till vaccinet mot covid-19 så man mera normal kan umgås. Med detta får jag höja glaset och tillönska mina läsare av bloggen ett:

Gott Nytt 2021

tisdag 29 december 2020

Häpnadsväckande

En ledares trovärdighet ligger i hens handlande och inte dess ord. Häpnadsväckande tycks inte statsminister Stefan Löfven begripit detta fundamentala sammanhang. Det duger inte att stå inför oss medborgare att predika att vi ska hålla oss borta från gallerier och butiker under julhandeln under den pandemi vi har med coronan och sedan själv strunta i att följa det man sagt. Hyckleri brukar man kalla det för. Mer kräver jag av de som är satta att leda andra, oavsett det är i kriser eller framgång. 

tisdag 22 december 2020

God Jul 2020

 

Tjugotalet började glatt med framtids tro. Snabbt de glada minerna försvann, i mars. Ett samhällsfarligt virus gjorde sitt intåg, där många valde att isolera sig, speciellt de med åldern inne. Mot sommaren började vi andas ut, smittspridningen minskade och alla var vi glada. Nu var de slut på eländet tänkte vi. Ack vad vi bedrog oss. När en tredjedel av året var kvar började covid åter ta fart så inget blev som förr. Inte ens julen detta år. Trots detta lever jag på hoppet att vi alla ska få älvdans och tomtelekar, dock i en annan form detta märkliga år. Jag får önska alla läsare av min blogg:

God Jul 2020  

söndag 20 december 2020

Slaget om skolan


Slaget om skolan har ökat sedan en tid tillbaka. De som är högljudda just nu är de som känner sig besvikna att vinstjakten fortgår. Den satans besvikelsen spiller över på hela sektorn fristående skolor, man angriper speciellt aktiebolag som den stora skurken i dramat med påstående om att dessa sätter vinstintresset före allt annat. En enkel syn på vad saken gäller.

I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (Mål nr 3918-19) slår den fast i punkt 3 följande:

Storleken på grundbeloppen varierar mellan olika kommuner utifrån den resursfördelningsmodell som kommunen har valt. En del kommuner låter ett grundbelopp omfatta i princip alla medel som ska tilldelas enskilda huvudmän, medan andra ger ett grundbelopp och därutöver en extra ersättning baserad på socioekonomiska faktorer, dvs. utifrån elevsammansättningen på skolan. Ytterligare faktorer som kan leda till skillnader mellan olika kommuner är hur mycket av de totala resurserna som fördelas på annat sätt än genom beloppet per elev, exempelvis genom fri tillgång till vissa nyttigheter.

Med andra ord är det kommuner utifrån sina enskilda modeller som beslutar om elevpengen där grundbeloppen ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till motsvarande kommunala verksamheter, den s.k. likabehandlingsprincipen. I regel bestäms grundbeloppen till ett visst belopp per elev för olika årskurser eller ålderskategorier. Vad som ingår i varje kostnadsslag (undervisning, lärverktyg, lokaler osv.) redovisas översiktligt. Exempelvis anges att i posten undervisning ingår kostnader för bl.a. vissa personalkategorier, elevförsäkring och viss angiven verksamhet.

Fyra forskare har i ett DN Debatt inlägg (20/12 20) gått in på fyra förslag till att tämja marknadskrafterna i skolan. Dessa fyra är:

  1. Familjer ges samma förutsättningar att välja skola.
  2. Den olikvärdiga betygssättningen åtgärdas.
  3. Skolval, uppföljning och utvärdering baseras på aktuell och relevant information.
  4. Skolor och huvudmän bör resurssättas efter faktiska behov och uppdrag.

Alla dessa fyra förslag är inte kontroversiella, frågan är vad man lägger i de olika storheterna. Om vi bara betraktar varje skolenhets skyldigheter i skollagen, oavsett driftsform, är den att de ska tillhandahålla nationellt fastställda uppdrag i skollagen, förordningar som läroplan, skolförordning och gymnasieförordningen. För detta ska varje skolenhet erhålla en elevpeng baserad på det som fastslagits i HFD domen. Vad som blandas bort i diskussionen är det kommunala uppdraget. 

Varje elev är mantalsskriven i en hemkommun. Denna hemkommun har uppdraget att skolplacera elever efter skolval eller efter närhetsprincipen för grundskolan. I gymnasiet väljer elever oftast något av de tolv programmen för vidare studier baserat på val och behörighet till varje program. För grundskolan är skolplikten knuten till varje hemkommun för eleverna. Det är alltså inte skolenheten vare sig kommunal eller fristående som bevakar skoplikten, utan har rapportskyldighet till hemkommunen om elevers frånvaro, giltig eller ogiltig, för avgörande. När man diskuterar kommuners skyldighet att bevaka elevers rättigheter är det alltså inte skolenheten som har skilda kostnader utan förvaltningen som sådan som får extra kostnader som ligger i dess budget. Där kan jag tycka att utredningen som "En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” (SOU 2020:28)  hamnat lite fel. Möjligen kan det var så att vi kanske ska ta bort den sista kommunala självbestämmande rätten över skolans finansiering och föra över den till staten. Lite som det var innan Persson kommunaliserade den 1991.

Av godo är dok att skolvalet ska finnas kvar. Den bör då reduceras till att val bara får ske till varje läsår. Som det är idag är det olyckligt att vårdnadshavare kan flytta sina barn när som helst under terminerna. Det skapar både ryckighet för skolan som problem med den sociala grupptillhörigheten för eleven. 

Slaget om skolan kommer var hård fram till valet 2022. Även innan i den politiska process som ägs av Utbildningsutskottet och det borgerliga övertaget, som senast manifesterades i den infekterade frågan om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Hur krutröken kommer att skingras får vi se efter valet 2022.

Media DN Debatt   

Källa: Dom mål nr 3918-19, Högsta Förvaltningsdomstolen 

fredag 11 december 2020

Högstadiet en blandad bild betygsmässigt

Betygsjämförelse mellan olika årskurser är komplext. Tittar man på statistiken från Skolverket på totalresultatet för terminsbetyget årskurs 6 vt 17 och slutbetyget för årskurs 9 vt 20 har en sänkning skett med 1,7 procentenheter under tre år, (se bild nedan).

Bilden blir lite annorlunda om man ser på olika ämnen över tid. Jag har valt ämnena Engelska, Matematik, Idrott & Hälsa, Svensk och Svenska som andra språk.


Tittar vi på Engelska är skillnaderna inte så stor på betygsresultaten. Betyget F har minska i andel för årskurs 9 och andelen med betyg A i årskurs 9 har ökat sedan vt 17.

Bilden för matematik ger en annan bild. Där verkar betyget har minskat för betygen D - B mot betyget E. Samtidigt har betyget A ökat.


Hur rör sig eleverna under högstadiet? Om man tolkar bilden verkar det som spannet mellan betyg D - B innebär mindre rörlighet medan andelen med betyg A rör sig mer.


Svenska verkar ge bättre betyg under högstadiet. Andelen betyg E - C är lägre medan B och A är höger i årskurs 9 vt 20. Om det är en faktiskt förbättring av svenska språket kan man ha många funderingar kring. För bilden nedan ger en annan bild.

Svenska som andra språka har en splittrad bild. Eftersom elever som har annat modersmål än svenska är ett sorgebarn. Dock finns en ljusning, andelen med betyget F har minskat över åren. Samtidigt har en brytning gjorts med högre betyg från betyget D. 

Trenden på betygen, för de viktiga ämnen för att klara högre studier eller klara sig ett liv efter skolan, är att högstadiet mellan vt 17 och vt 20, har en positiv trend. Men det finns fortsatt mycket att göra för att dra eleverna så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Betyget E är inte minimigränsen, men viktig för de elever som vill studera vidare. Samtidigt är det viktigt att elever som har en invandrarbakgrund ges förutsättningar att lära sig svenska för att klara sig i ett gravt skriftspråkligt Sverige. Problemet är de barn som kommit till Sverige i tonåren och fått för få år i skolan. Normalt har barn tio år att nöta in språket. Utmaningarna finns kvar att lyfta elever för att klara att vara en väl förberedd elev för att klara sin framtid.



torsdag 10 december 2020

Du har rätt

 

Du som barn har rätt. Det har FN slagit fast i dess Barnkonvention. Alla barn under 18 år har en mängd rättigheter som är bra att känna till. Speciellt i skolan som hemma och samhället i stort. Sedan januari 2020 är Barnkonventionen dessutom svensk lag. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som behandlar allt från att alla barn är lika mycket värda till rätten att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör barnet.

Jason Diakité eller Timbaktu och Matilda Westerman har skrivit en handbok för barn att ha i ryggsäcken. Den hjälper barn att lära sig hur de kan påverka samhället. stå upp mot rasism och kräva att bli behandlade med respekt och jämlikhet. I både familjen, skolan och resten av världen.

Boken har ett språk som barn och vuxna lätt kan ta till sig utan att fastna i skaprosan i konventionstext och lagrummen.Boken innehåller intervjuer och beskrivningar kring religionsfrihet, rasism, privatliv, kärlek, mobbing, jämlikhet, droger och andra aspekter. Boken skulle också kunna användas i undervisningen i skolan när det gäller hur barn ska kunna göra en individ- och socialutveckling under skolans uppdrag att fostra demokratisk individer.

Så läs denna angelägna bok, oavsett du är barn eller vuxen.

fredag 4 december 2020

SIQ 30 år

Idag den 4 december 2020 är det trettio år sedan Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ, såg dagens ljus. Man slog upp sin portar i industristaden Göteborg. Vad jag minns var att man hörde om att det skulle komma någon form av utmärkelse för att synliggöra det här med kvalitet. Made in Sweden var ett begrepp under 1950- och 1960-talet. Under tiden fram till 1990-talet levde begreppet undanskymt. 

Under 1980-talet skapades Nationalkommittéen för Kvalitet med Prins Bertil som dess beskyddare. Det var detta och det arbete som gjordes där som var grunden för bildandet av det statligt industriinstitut. SIQ började snegla på Malcom Baldrig Award som funnit i USA sedan mitten av 1980-talet. Arbete mynnade ut i SIQ-modellen och Utmärkelsen Svensk Kvalitet. År 1991 erhöll IBM Järfälla det första priset. Med pompa och ståt, med kung Carl XVI Gustaf som prisutdelare, avhölls ceremonin på Börsen i Göteborg.

Med åren kom många derivat att skapas av SIQ-modellen. Landstingsförbundet skapade QUL och Kvalitetsutmärkelsen Svensk Hälso- och Sjukvård. Kommunförbundet skapade en utmärkelse för skolan. Den senare omstartades när Ibrahim Baylan, under sin tid som utbildningsminister, gav Skolverket i uppdrag att skapa denna utmärkelse. Skolverket kom att engagera SIQ för att ta fram Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2006.

Själv hade jag min egna kompetensutveckling som både examinator och utvärderingsledare åt SIQ. Jag hann även att engagera mig i vården och QUL. Där jag 1998 och 1999 hade förmånen att leda examinatorsteam som examinerade verksamheter som erhöll utmärkelser. År 1998 gick Utmärkelsen Svensk Kvalitet till den dittills största organisationen och kronjuvelen i svensk industri. Kungen delade ut utmärkelsen i december 1998 på Börsen i Göteborg. En oerhört lärorik erfarenhet jag hade förmånen att medverka i examineringen av ett svensk internationellt indsutriföretag. Ett halvår senare i maj 1999 hade jag förmånen att ha lett examinationen av en vårdinrättning som tilldelades Kvalitetsutmärkelsen Svensk Hälso- och Sjukvård i Stockholms stadshus.

Så jag får med denna betraktelse gratulera SIQ på födelsedagen.

SIQ