Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

fredag 30 oktober 2020

Sorgens olika ansikten

Sorgen har olika ansikten. Claes Elfsberg program om sorgen har varit upplysande. Sorg är inte entydigt utan ser olika ut för varje person. Även bakomliggande orsaker spelar roll för sorgens uttryck. Så här i Allhelgona högtiden minns vi de som gått före. Bilden ovan är mina föräldrars grav. Sorgen har olika ansikten även för mig när det gäller föräldrarna.

Det är drygt 35 år sedan pappa lämnade jordelivet och mamma sju år sedan. Minnesbilderna är olika även om sorgen finns där. Det som än idag ligger kvar och spökar är telefonen som ringer klockan 23.30 den 2 maj 1985 med budet från mamma att pappa var död. Allt sedan dess stänger jag av telefon nattetid för att inte bli väckt, den känslan är fortfarande obehaglig. Samtidigt blev det paus på sorgearbetet efter pappa genom att mammas tillvaro kraschade. Det tog många år innan hon kom tillbaka. För mig kom sorgearbetet igång när min mormor dog 1992, nästa 100 år gammal.

Mammas bortgång är färskare. Här har sorgen till att början varit i drömmarnas form. Här hälsar hon på i dess möjliga och omöjliga situationer. Kanske bearbetningen av saknaden är lite annorlunda eftersom jag fick bli förälder åt min förälder. Noterar att när jag besöker graven kan jag en kort stund meditera och i tysthet samtal om hur de har det på andra sidan. Vet inte om det är vanligt eller att jag på detta sätt har kärleken i sorgen efter mina föräldrar och undrar hur det är på andra sidan. För det var som att hamna ner i botten av en brun där jag inte visste hur jag skulle hitta upp i ljuset efter mammas död. Var fanns första pinnen att sätta foten på? Famlande trevade man sig fram, samtidigt som alla praktiska saker måste hanteras efter dödsfallet. Så småningom hittade jag första pinnen, trevade vidare efter näst och nästa. Slant på vägen upp många gånger. Sakta kom jag upp i ljuset fast med ett annat liv där inget är självklart som det var förr. Det jag noterar är att man aldrig blir klar med sorgen, den skiftar bara med tiden. Somligt bleknar bort annat förstärks. När jag ibland ser saker mamma och pappa gjort och finns kvar hos mig funderar jag över vilken tid och möda de la ned på saker. Hur det de lämnade efter sig är en länk till det liv de skänkte mig.

Så hedra de som gått före denna helg. Samtidigt är det viktigt att våga prata om sorgen, både för den drabbade och omgivningen som kände den bortgångne. För det här med att beklaga sorgen vid dödsfall är så fel, det är saknaden man ska beklaga, inte att en person har dött. Det ända sanna är att alla ska vi dö en gång, frågan är bara vad lämnar jag efter mig till omgivningen. Ett av dessa efterlämnade gör jag med detta 1500 blogginlägget.    

 

måndag 12 oktober 2020

Mytomanen

 

Våldet har kommit till det annars så lugna och idylliska Ålsten i Bromma. Ungdomar rånas och slagsmål finns i verkligheten. Så och i den fiktiva världen i Sofie Sarenbrant åttonde deckare med kriminalinspektör Emma Sköld. Hon tvingas lösa ett bestialiskt mord på en pojke som är illa tilltygad och hans värdesaker är försvunna.

Skildringen av de välartade medelklassen i Bromma får stå fond för jakten på monstret som har mördat ett barn. En helt otänkbar handling. Men ack så sann i verkligheten med tanken på vad som hände i Botkyrka med den tolvåriga Adriana.

Med rafflande tempo byggs historien upp med sidospår när många misstänks utfört dådet. Ryktena går mellan klasskamrater och deras föräldrar, speciellt bland Brommamammorna. Parallellt känner Emma att det inte är något som stämmer, vad är det hennes kollegor döljer.

Bakom de fina fasaderna döljer sig en oväntad sanning. Ytterligare en gång har Sofie lyckats trollbinda läsaren. En berättelse som snuddar vid den obegripliga verkligheten.    

söndag 11 oktober 2020

Spar och slösa

Det hände sig på den tiden att en liten nyfödd gosse fick en slant insatt på ett konto när han föddes. Fem kronor sattes in på Sparbanken Eskilstuna av kommun. De premierade nyfödda i kommunen. Samtidigt fick gossen en sparbössa.

I den samlade han mynt av skiftande storlek. När bössan var full följde han med sin pappa till Eskilstuna Sparbanks kontor på Fristadstorget. Där besökte han ofta farbror Curt som tömde bössan på sitt innehåll. Farbror Curt noterade i bankboken storleken på insättningen och hur mycket behållning blev. Den lilla gosse tyckte och uttryckte att farbror Curt måste vara rik som tog emot så mycket pengar. Så småningom växte gossen upp och började förstå det här med pengar. Han fick ju läsa sparbankens tidning om Spara och Slösa. Den ena alltid fattig och den andra levde gott fast tillgångarna inte var stora.

Lärdom från denna berättelse är att cash is king. Gossen var jag och farbror Curt var kassabiträdet som blev VD för Östra Sörmlands Sparbank i Nyköping.

En bild betyder så mycket, för att väcka till minne berättelsen om hur jag lärde mig vad ekonomi i praktiken betyder. Att jag sedan därtill teoretisk lärt mig det på Universitetet är en helt annan sak. 

lördag 10 oktober 2020

Nioåndeklasser bättre 2020

Grundskoleeleverna som lämnar skolan 2020 är bättre än 2019 års nior. Vårterminen 2020 hade hela 85,6 procent behörighet till gymnasiet. Totalt ökade andelen behöriga med 1,3 procentenheter. Dock är det hela 14,4 procent eller 16 500 som inte klarat gränsen.

Våren 2020 var det hela 114 444 elever som gick ut grundskolan. En ökning sedan 2019 med 2 444 elever eller 22 procent. Ser vi till könsfördelningen är det 59 055 pojkar, varav 43 756 födda i Sverige och 55 389 flickor, varav 41 270 födda i Sverige. Pojkarna har en övervikt på 3 666 elever.

Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll. 


Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar något större för grupperna med lång eftergymnasial utbildning än förgymnasial eller gymnasieutbildning.


Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA mindre andelen F, med 3 procentenheter lägre till 32 procent. M har minskat något med 2 procentenhet till 9 procent betyg F. Tittar vi på andra änden av betygsskalan har en liten förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 23 procent följt av Idrott och hälsa på 21 procent och tredjeplats musik på 19 procent.

Tittar man på meritvärdens genomsnittligt ligger det på 222,9 poäng, en höjning med 1,2 meritpoäng från 2019. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 235,7 för 16 ämnen och 244,9 för 17 ämnen. För pojkar ligger det på 210,9 för 16 ämnen och 218,2 för 17 ämnen.


Smolken i bägaren är fortfarande att elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen enligt bilden ovan. Fortsatt ligger här skolans utmaning i framtiden att lyfta elever så att alla får betyg i samtliga ämnen. Därtill alla elever som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige.

Källa: Slutbetyg i grundskolan våren 2020, Skolverket, Dnr 2020:1159