Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 29 mars 2020

Alternativa skolvärlden

Helt abrupt tvingades skolvärlden, för de äldre eleverna från gymnasiet och uppåt, att fånga skoldagen på ett nytt sätt. Skolans undervisning skulle helt plötsligen görs hemifrån på distans. Länge har det bland lärare och övriga diskuterats nyttan av digitaliseringen av undervisningen. Känt faktum i skolvärlden är att lärandet alltid ska vara fysiskt i tid och rum. Läraren ska finnas tillhands för att ge motivation och stoff för lärandet till elever. Helt plötsligt kommer ett virus och drastiskt ritar om hela undervisningens sätt att organiseras.

Covid-19 har gjort det möjligt att testa ett nytt utbildningssätt digitalt på distans i full skala. När nöden är som störst finns uppfinningens moder där. Yrvaket har gymnasieskolor och högre utbildningar tvingats att fundera på hur man ska tillämpa det som varit känt i andra sammanhang.

Det intressanta är hur denna nya kunskap och sättet att organisera undervisningen på kommer att få det gamla skolmönstre,t med fysiska lektioner, att ändras. Hur kommer distansundervisningen att bestå. För hur man än ser på saken kommer lärarbristen tvinga fram nya sätt att organisera undervisningen. Kanske den påtvingade arbetsformen får bestående förändring av undervisningen.

För att travestera Tove Lifvendahl ledar (29/3 20), med ersättning av några ord:
Ingen önskade en pandemi. Men det gav oss möjlighet att pröva livet utan lektioner. Det är ett sämre liv, ur alla tänkbara aspekter. Låt oss hoppas att vi snart kan återgå till det bättre undervisning.
Vad nu den kommer att bli, får vi se när pandemin klingat av hur mycket som återgår till det gamla eller vad som upplevts bättre med det nya.

Media SvD
   

lördag 28 mars 2020

Självvald isolering

Hur kommer moder Svea att klar covid-19? Med travestering på Ingemar Bergmans Sjunde inseglet har Kjell Nilsson-Mäki skapat bilden ovan. Hur är våra beteenden i denna djupt ovissa tiden. Tar vi vårt ansvar eller behöver vi instruktioner av tvång, pekande med hela handen.

Vet inte hur andra fungerar. Jag vet bara hur jag reagerar när någon tvinga något på mig, som jag inte vill eller tror på, då obstruerar jag. Ansvar kommer alltid genom friheten man har. Även denna gång noteras det att de länder som tagit i med storsläggan inte får önskad effekt. Man har inte lyckats stänga smittan. Folk börjar att handla mot uppställda restriktioner.

För egen del tar jag ansvar för mitt handlande gentemot omgivningen. Under en period har jag en självvald isolering när det gäller fysisk socialisering. Det innebär att de inspirerande konstvandringar jag och mina kollegor har är på paus tills det åter är möjligt att vistas i större folksamlingar. Kulturutbudet får istället var det tryckta ordet.
Ordet får bli bärare av de inre filmerna och upplevelserna. Samtidigt som detta kan kombineras med den fysiska och stimulerande upplevelsen av att vandra i naturen. Där hittar man även självvald isolering.
Frisk luft har alltid varit del av hälsan. Samtidigt som man kan fundera på vad finns bortom näsa krök på vägen.

Ingen vet svaret vad som var rätt väg just nu när vi är mitt uppe i Covid-19 pandemin. Men vart efter tiden går lär vi veta vilken väg som var framgångsrik. Den svenska med individens ansvar eller tvånget från en auktoritär ledning.

Får jag gissa är det nog den udda svenska som kommer att visa sig vara den rätta vägen bortom krönet.  

fredag 20 mars 2020

Smittan och skolan

Med extrem expressfart har riksdagen besluta om en lag om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid. Kammaren biföll beslutet 2020-03-19. Detta är de mest extrema lagstiftningsprocess som gjorts i Sverige.

I betänkandet från Utbildningsutskottet kan noteras att lagrådet inte hörts i frågan. Motiveringen är som följer:
Utskottet har inte inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslaget eftersom Lagrådets granskning skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer (8 kap. 21 § regeringsformen).
Därtill gäller lagen enligt dess 2 §:
att en förskoleenhet, skolenhet, fritidshem eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800) är stängd, att verksamhetens lokaler är stängda för barnen eller eleverna, men att undervisning bedrivs där eleven och läraren är åtskilda i rum men inte i tid, eller i både rum och tid, eller att någon verksamhet tillfälligt inte alls bedrivs.

Med andra ord ska undervisning bedrivas så långt som möjligt. Om det inte skulle gå ger lagen huvudmännen rätt att bedriva undervisning på lördagar och söndagar eller förlänga vårterminen när restriktionerna hävs.

Lagen ger regeringen rätt att stänga skolor nationellt, region eller kommun. I praktiken kan det innebära att stängning kan ske i t ex Stockholm eller dess region, men inte i övriga landet om störst smittrisk inte finns just där. Övriga landet kan fortsätta med sin undervisning.

Lagen ger också möjlighet att regeringen ger föreskrifter som innebär att huvudmännen kan bedriva verksamhet i tre fall:
  1. förskola för barn med behov av särskilt stöd.
  2. fritidshem för elever med behov av särskilt stöd.
  3. förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet för barn eller elever som har en vårdnadshavare som deltar i samhällsviktig verksamhet.
I beslutet finns följande skrivning om denna lag:
Lagen bör inte vara tidsbegränsad utan bör kunna tillämpas även vid framtida krissituationer. När den nuvarande krisen har avtagit kommer det, med hänsyn till den snabba processen vid lagens framtagande, utifrån erfarenheterna av hanteringen av den nuvarande pandemin behöva utvärderas om det bör göras ändringar i lagen inför en eventuell framtida kris.

Nu är det upp till Folkhälsomyndigheten och regeringen om lagen kommer att tillämpas under covid-19 pandemin.

Källa:
Utbildningsutskottets betänkande 2019/20:UbU25

torsdag 19 mars 2020

Tystnaden säker sig

Midnatt råder, tyst det är i kommunhuset, kommunhuset... Denna strof kom jag och tänka på när det gäller det politiska klimatet efter senaste valet. En tystnadskultur växer fram i kommuner. Viktigt budskap till hobbypolitiker som befolkar kommuner är att förstå sin roll. Kommuner är ingen lagstiftande församling och kan inte hitta på något hur olika verksamheter ska styras. I min värld bör det vara obligatoriskt med en introduktionskurs i juridik och kommunal ekonomi och styrning innan dessa personer får befolka kommunfullmäktige och olika facknämnder.

I Dagens Samhälle går tre fackliga representanter in på den oroande tendens som finns efter senaste valet. De skriver:
Mer än var fjärde kommun har bytt högsta chef efter valet och nästan lika många har haft minst tre kommundirektörer under den senaste mandatperioden. I vissa kommuner petas även chefer på lägre nivå. Skolchefer och socialchefer kan betraktas som politiska om de hänvisar till lagstiftning och bedriver ett professionellt arbete.
Detta är långt utanför mandatet en hobbypolitiker har, samtidigt är det ett demokratiproblem. I skolans värld är det i praktiken inget kommunalt självstyre, eftersom kommunfullmäktige och utbildningsnämnder är huvudmän för skolverksamheten. Det innebär att kommunen är ålagd att följa den nationella lagstiftningen i form av speciallagen och rättighetslagen för barn, skollagen. I den regleras huvudmännens roll i form av ansvar och åtaganden. Ytterst är det Högsta Förvaltningsdomstolen som avgör hur olika lagrum ska tolkas, inte hobbypolitiker.

Sedan 1 januari 2019 finns även krav på skolchef, enligt skollagen, i kommunerna och fristående skolor. Skolchefen har mandatet att se till hur huvudmannen följer lagar och förordningar. Därför är det oroväckande när man läser följande i debattinlägget:
De politiska besluten lokalt övertrumfar riktlinjer, nationell lagstiftning och professionella bedömningar. Likvärdighet och laglighet ställs mot 290 olika tolkningar och det kommunala självstyret.
Det går inte att ha 290 olika tolkningar av lagar oavsett om det är skollagen eller SoL. I skolans värld verkar det mer luta åt att staten bör ta över även det sista friutrymmet för kommunerna, skolpengen. Då kanske vi får en skola som får en likvärdig finansiering utifrån de styrdokument som regering och riksdag beslutat om.

Media DS

 

Nyttig läxa

Välfärdens barn och barnbarn har fått en nyttig läxa. Allt går inte på räls. Inget är som vanligt i dessa covid-19-tider. Samtidigt pågår ett generationskrig mellan de yrkesverksamma och 70+ generationen. Tänk om vi skulle hålla oss till fakta.
Allt för mycket prognoser och fake news förekommer. Det först man alltid ska notera är att prognoser är prognoser och inga sanningar. För att lyckas med prognoser måste en riskbedömning alltid göras utifrån de kunskaper som finns, om i detta fall smittspridning och i vilka åldrar den sker. Eller som i detta fall vilka är det som faktiskt dör av smittan. Tittar man på fakta från Italien är det i gruppen 80+ som de flesta dödsfallen finns, ofta då som underliggande sjukdomar.

Analysen är att det är på gruppen 80+ som insatserna ska ske, inte barn upp till 12 års åldern. Därför är det högst olämpligt att stänga förskola och grundskola upp till mellanstadiet.


söndag 15 mars 2020

Tid för något nytt

Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist har olika agendor. Lisbeth sin familjehistoria och Mikael egna motivationsproblem. David Lagercrantz ger i sin sista bok i Millenniumserien en berättelse som handlar om rysk desinformationsindustri med kopplingar till GRU. Därtill en historia om svensk underrättelseverksamhet och politiska kopplingar in i regeringen med sin början i bergsklättring på Everest samt förgreningar till Ryssland.

De olika trådarna vävs ihop till ett rafflande slut. Skillnaden denna gång är att berättelse inte har samma driv som tidigare berättelse. Lisbeth är frånvarande i stora delar. Mikael ger ett svagt intryck. Samtidigt som nya förmågor dyker upp. Boken slutar med just orden i titeln till detta inlägg:
...tid för något nytt.
Frågan är, kommer förlaget att satsa på något nytt med en annan författare? Den som lever får se, David Lagercrantz har öppnat för vidare berättelser.  

onsdag 11 mars 2020

Polis. polis. potatismos

Polis, polis, potatismos är ett känd replik i en av Beckfilmerna efter Sjöwall Wahlöö bok. Vid tillfällen när man gör tillsyn, examination eller revision kan bedömningar göras utifrån olika vinklar. Den negativa, med fokus på rätt och fel, är just karakteristiskt för ingripande av poliser efter lagar och förordningar. Detta arbetssätt och attityd vid platsbesöken vid tillsyn renderar ofta att motparten reagerar som buset i Sjöwall Wahlöö bok.
Det andra sättet vid platsbesöken, vid tillsyn, är att var som detektiven, att luska fram var det finns förbättringspotentialer.

Fick anledning att fundera på dessa förhållningssätt vid en tillsyn jag var med på för ett tag sedan. Jag utgick från min egen erfarenhet att göra bedömningar av verksamheter. De gånger jag varit med om framgångsrika examinationer har varit just de som byggt på detektivarbete. Så framgången borde vara så när kommuner gör tillsyn mot fristående förskolor i kommunen likaväl som hos Skolinspektionen vid dess tillsyn. Annars blir det, som det skymtar fram i skoldebatten, att Skolinspektionen är dyr och värdelös och inte verklighetsförankrad med krav på att lägga ned den.

Hur man än ser saken behöver staten på något sätt ha insyn i den livsviktiga skolan. Skolans innehåll och barns rättigheter har på demokratisk ordning fastställts av regering och riksdag. Det har gjorts skolinspektioner sedan sluten av 1800-talet, med ett uppehåll efter kommunaliseringen 1991 fram till i slutet av 1990-talet, då Ylva Johansson som utbildningsminister började inför kvalitetsgranskningar i Skolverkets utbildningsgranskning. Den flyttades sedan över till den 2008 nybildade Skolinspektionen. Det viktiga är vilken professionell kompetens varje utredare har både på Skolinspektionen som kommunernas utbildningsförvaltningar eftersom staten måste vara säker på att det finns en likvärdig förskola och skola.

 

lördag 7 mars 2020

Frihet

Frihet kom närmare och tydligare i samband med ett citat från utställningen av Märta Måås-Fjetterström mattor i Rikssalen på Stockholms slott. Den säger mycket om den begränsning som finns i de sammanhang men lever. Ta bara det kollektiva blodsbanden i klaner, släkter och familjer. Där är det kollektiva viktigare än individens frihet. Även ett känt faktum i andra grupperingar där den sociala kontrollen är stor.

Ordboksvandrar jag definieras frihet med:
rätten att tala, tänka och agera som man vill
En av demokratins grundpelare. Därtill kommer ett ansvar hos individen som enligt ordboken är:
förpliktelse att stå till svars
Tittar jag tillbaka på min uppväxt fostrades jag i en miljö med devisen:
frihet under ansvar
Min nyfikenhet kuvades inte så länge jag höll mig inom vissa ramar. Ramar som har sitt ursprung i en frikyrklig kontext med axiom som:
  • Göra rätt för sig
  • Spara och vara aktsam
  • Vi klarar oss själv
Dessa axiom eller rättesnören gav kompassen för hur man förhåller sig till omgivningen och i de sammanhang man lever. Den ultimat friheten utan ansvar blir bara anarki. Rebell kan man vara, men effekten blir sällan framgångsrik om inte ramarna bjuder motståndet utan att kväva nyfikenheten. Men friheten sätts alltid på prov när man blir stigfinnare i en främmande miljö eller som Märta Måås-Fjetterström säger i en stor främmande stad.

Märta Måås-Fjetterström