Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 31 december 2016

Gott Nytt 2017

Dags att samla ihop 2016 nu när det är bara några timmar kvar av det.

Året på bloggen har innehållit smått och stort. Under 2016 har jag skrivit 172 inlägg. Det tredje bästa året. Det har funnits mycket att skriva om. Några områden som känns mest aktuella är fortfarande skolan. Här har vi en intressant Skolkommission att skriva om. Därtill resultaten i skolan av olika dignitet som betygsresultat, TIMSS och PISA.

På politikens område har det blivit många tankar och analyser kring vinst i välfärden. En ödesfråga för Sverige. Ska vi behålla ett pluralistiskt samhälle eller ska vi få äganderätten beskuren. Hoppas förnuftet segrar och inte ideologier som inte gagnar välfärden.

På det privat planet två inlägg om två bortgångna förfäder.  80 år sedan min farfar drunknade och 50 år sedan min morfar dog. Båda i maj månad.
Med den tillbakablicken är det dags att fundera på det nya året. Vad kommer det att innebära? Vilka vägar kommer året att ta? Om det vet jag inget. Med hopp om något spännande så får jag tillönska
Gott Nytt 2017

torsdag 29 december 2016

Gustavs grabb

Osannolikhetens berättelse och mest omtalade är nog GW livsberättelse. På ett personligt plan kan jag känna igen min egen klassresa i GW med skillnaden i berömmelse och offentlighet.
Boken har tre markanta berättelser och berättarstilar. Den förste om grabben som växte upp på Gärdet med en älskad pappa och en hypokondriker till mamma. När Geijeraffären kommer på tapeten byts berättarstilen till en mer driven akademisk skrivning. Där briljerar GW i sin berättarkonst. Speciellt i alla tur kring Geijer och bordellmamman Doris Hopp och hennes gripande 11 maj 1975. Själv studerade jag på KTH vid den tiden och gick förbi huset på Körsbärsvägen flera gånger. Har för mig till och med att vi hade geodesi övningar i området. Inte visste vi teknologer då vad som för sig gick där. Det var först när tidningarna rapporterade.

Tredje svängningen i berättarstilen kommer med berättelsen om livet efter Geijeraffären. Om det där ständiga jagandet efter bekräftelse och missbruket av mat och alkohol. Jag kan känna igen delar av det där bekräftelsebehovet man har när man gjort resan från sitt ursprung. Även jag har likt GW en arbetarbakgrund som gjorde resan till akademiker. Skillnaden med GW är att jag inte uppehållet mig i forskarvärlden utan i utveckling av metoder och affärer med högt kunskapsinnehåll. Men jag kan känna igen mig i att uppleva att snar kommer de att se vilken bluff jag är. Att inte tillhöra det man gick från till att inte riktigt matcha det man kom till. Numera har jag släppt det och tycker jag duger.

Om ni inte läst GW berättelse tycker jag det är hög tid att göra det. Kanske någon av som tänker läsa boken som också gjort klassresan, jämför din med den GW. Ni kommer inte att ångra en märg stark berättelse.   

onsdag 28 december 2016

Breaking News - Tvivel utvecklar

Tvivel är en underskattad storhet. Den förknippas oftast med svaghet och icke trosvisshet. Den berörs litet i Bibeln. Den enda som symboliserar tvivlet är Tomas Tvivlaren.
Under juldagen skrev jag följande på min Facebook sida:
Julens budskap verkar vara högaktuellt trots ett sekulariserad svensk värld. Två ingredienser sticker ut. Det här med att änglaskaran visade sig först till herdarna. Omsatt till dagens språk, folket. Det andra om godheten eller kärleksbudskapet. En frälsare är oss given. I godhetens mjäkighet försöker vi ursäkta våra handlingar istället för att "tvivla" eller som jag bruka säga "kritiskt tänkande". Världen är så komplex att enkla lösningar inte finns på det som ligger framför oss.
Idag på "värnlösa barns dag" skrev jag på samma ämne men inte ur ett religiöst perspektiv:
Breaking News är att tvivla på allt som inte har en referens eller källa. Hur viktigt är det inte att ifråga sätta det skrivna ordet och bilden. Var kommer det från och vem är avsändaren. Lätt är det inte men vi måste bli mer impregnerade att tänka kritiskt i de digital bubblor vi befinner oss i. 
Vän av ordning och stringens började en ordvandring i ordboken och synonymordboken. Finns det ett samband med de ord jag slänger mig med. Ska här försöka se om det går.

Tvivel är enligt ordboken:
benägenhet att inte tro; osäkerhet, ovisshet
Man skulle kunna säga sund skepsis är grunden för all utveckling och kunskap. Att inte köpa det som skenbart ser ut som en sanning. Kopplar vi ordet tvivel mot vilka synonymer som det finns blir det tydligare:
osäkerhet, tveksamhet, ovisshet, anfäktelser, betänkligheter, ifrågasättande, farhågor, misstänksamhet, misstro, skrupler, dubier, skepticism, skepsis
Alla synonymer ovan är inte precis ord man vill kännas vid i ordmissbruket med godhet, snällhet och andra förminskande ord. Tomas tvivlaren var den av lärjungarna som var trofastast till Jesus med de andra var mer ryggade tillbaka. Ett samhälle som har medborgare som ryggar tillbaka för det som inte bekräftar "sanningen" är illa ute. Det ska bli intressant att se hur trumpiferingen av USA kommer ut i verkligheten.

Drar vi tangenten vidare till det här med att koppla ihop tvivel med kritiskt tänkande som jag gjorde i min Facebook tråd kan följande ordvandring göras:
Källkritik = kritisk granskning av en (informations-) källa
Kritik = värderande granskning av förtjänster och brister
Kritik och "inte tro" är besläktade. Eftersom ordet kritik har synonymer som:
granskning, bedömning, värdering, värdesättning, skärskådan, analys, kommentar, prövning, utlåtande, anmälan, recension, press, dom
Med andra ord alla uppräknade synonymer är grunden för en kritisk hållning till fakta och kunskaper. Jag skulle till och med säga våra relationer. En av samhällets viktigaste beståndsdelar är att ständigt ifrågasätta och utvärderar det som händer. Det är då man ser sprickorna i fasaden. En viktig sak i alla dessa bubblor vi befinner oss i den verkliga som digitala världen.

Därför är det nästa viktigare att skolan idag på ett mer konsekvent sätt lär eleverna förmågan till källkritik och kritiskt tänkande. Rustas det uppväxande släktet med denna förmåga har mycket vunnits. Skull nästa säga att även vi vuxna ständigt måste erövra det kritiska tänkandet som vi en gång fick lära oss i skolan.
För övrigt anser jag att man alltid ska utvärdera det som varit men inte ta det som lösningen på framtiden. Framtiden har alltid en annan komplex bild att lösa samtidigt som man måste ha en vision om vad man vill nå och vad vägen dit är. Så låt oss återinföra tvivlet som motor för framgång och utveckling.

Media SvD
Källor:
Svensk Ordbok (1986) - Esselte Studium
Nya Stora Synonym ordboken (2000) - Strömbergs Bokförlag
Wikipedia: Tomas Tvivlaren

fredag 23 december 2016

God Jul 2016

Över nejden hördes ett bud, det är jul. Även i nådens år 2016 har den kommit. De där dagarna man ska tänka på nära och kära. 2016 blev ett märkligt år på många sätt. Inte trodde vi att engelsmännen vill överge Europa. Inte trodde vi att USA skulle välja en isolationist. Trots bakslag i nyhetsrapportering är det trösterik att tänka på att helgen som stundar består.

Med ett hjärta som glöder av hopp får jag hälsa mina bloggläsare en
God Jul 2016

måndag 19 december 2016

Välfärdsutredningen ett falsifikat

Välfärdsutredningen är ett falsifikat om den påstår att det inte går att skapa kvalitetsstyrning i välfärdssektorn. Tar vi vården finns det mängder av kvalitetsregister.
Svensk sjukvård har genom Socialstyrelsen många kvalitetsregister för olika typer av sjukdomar att kunna mäta mot. Så Reepalu & Co far med osanning. Problemet är månne att Socialstyrelsen är tandlös när det gäller att följa upp och driva kvalitetsfrågor. Likaväl som lagstiftningen på sjuk- och hälsovårdsområdet har lägre krav på systematiskt kvalitetsarbete än vad t ex skollagen har.

Utöver det så fanns det för 20 år sedan ett utvecklat instrument inom dåvarande Landstingsförbundet som hette QUL - Quality, Utveckling och Ledarskap med en vidhängande Kvalitetsutmärkelse Svensk Hälso & Sjukvård. Detta projekt ledde till mycken kvalitetsutveckling inom vården där verksamhetens funktionssätt sattes under lupp. Tyvärr dog detta projekt när man slog ihop Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Kanske hög tid att återuppliva detta kvalitetsprojekt för att få en mätning av hur kvalitetsstatusen är i svensk vård och omsorg.

När det sedan kommer till skolan är det inte där heller svårt att fixa fram kvalitetsmätningar. Skolverket har via SIRIS en stor mängd data om skolutvecklingen att tillgå. Dessutom har Skolverket, på beslut från förre skolministern Baylan, skapat, via SIQ - Institutet för kvalitetsutveckling, utmärkelsen Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola. Här har många skolors verksamheter utvärderats genom åren. Att nämna några skolor som fått utmärkelsen finns Ältaskolan, Condoraförskolorna, Byleskolan, Vittra Vallentuna, m fl.

Om Reepalu blundar eller är dåligt påläst ska jag låta vara osagt. Någon brist på metoder och data om kvalitetsutveckling finns inte. Det kryllar av den. Bara man vill kan man mer systematiskt använda dessa verkstyg för att verkligen se hur kvaliteten i välfärden är. 

För övrigt är kvaliteten viktigare än vinsten.

Media SvD 

lördag 17 december 2016

Samhällsbygget

Samhällsbygget är visst på tapeten för dagens Socialdemokrater, i varje fall för Stefan Löfven.
Han säger i en intervju i SvD följande:
När Stefan Löfven ska beskriva vad det socialdemokratiska projektet är 2016 räknar han upp en hel rad reformer och målsättningar: EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, stärkt sjukförsäkring, sänk skatt för pensionärer, mer resurser till skolan, förbättrad sjukvård, investeringar i vägar, järnvägar och bostäder.
– Det är det samhällsbygge som vi påbörjat.
Men hallå, vad har dessa teknokratiska projekt med ett samhällsbygge att göra. Och var finns digitaliseringen? Det märks att S har tappat kompassen för framtiden. Var finns den framåtriktade samhällsbilden? Inte hos S eller M i varje fall. Möjligen hos C som förstått att Sverige behöver en företagare jordmån. En jordmån där inrikes födda eller nyanlända skapar välståndet genom morgondagens Volvo, IKEA, m fl.

Det märks att Löfven fortfarande bara är vana att styra över en del i samhällslivet, den fackliga. Den har mycket lite att göra med helheten. Ingen kommer att göra vågen över något som kallas Samhällsbygget. Vad skulle den tända för framtidstro hos medborgarna i en globaliserad värld?

Jag har skrivit många gånger om  Nybyggarsverige 2.0 eller Nybyggarlandet på denna blogg. Jag ställer åter frågan: Vem av politikerna kommer att fylla framtida innehåll i politiken som kan bära Sverige som en gång Folkhemmet gjorde?

Media SvD

Skolans digitalisering

Skolans digitalisering är ett intressent fält. Hur är det med den? Är den en strategisk nyckel till individbaserad undervisning?
Skrev följande på min tidslinje på Facebook:
Nu har man bildat sig om skolans digitalisering genom att korrläst en B-uppsats. Noterar att det är mycket att göra för att digitalisera en samhällssektor, skolan. Om det tafatta hanteringen beror på mängden digitala utlänningar eller på bristen av strategier ska jag låta vara osagt. Kan det vara så att mjukvarorna för att skapa en digitaliserad skola är på u-landsnivå? Ja, ja den som lever får se. Dessutom undrar jag varför lärosätena inte undervisar blivande lärare i IKT.
Samhället är i full fart att digitaliseras. Innebärande att det vi tagit för givet är på väg bort. Digitaliseringen kommer att i grunden ändra förutsättningar för hur samhället kommer att fungera. Både dess möjligheter och dess sårbarhet. Se bara på det här med hur information sprids på nätet och hur falska nyheter sprids. En av de avgörande faktorerna är att ge verktygen till det uppväxande släktet. De så kallade digitala invånarna. Även om jag själv, trots ålder tycker mig vara en sådan, behöver de förmågan till kritiskt tänkande. Det här med källkritik. Var och vem har skapat informationen och i vilket syfte?

När jag läst en blivande lärares B-uppsats slås jag av skolans oförmåga till likvärdighet även i denna fråga. Är det hemresurserna som ska avgöra hur kommande generationer ges möjlighet att ta sig fram i samhället? Är det inte lika viktigt att digitalisera den viktiga samhällssektorn skolan? Jo, säger jag. Då behövs det verkligen att den något trögflytande kultur som finns i skolan bryts ned. Det går inte att se på undervisning på det sätt man gjort sedan 1842 för folkskolan nutidens grundskola eller 1600-talet för katedralskolorna som är dagens gymnasieskolor.

Skolan behöver digitaliseras på två fronter. Den första och viktigaste är digitaliseringen av undervisningsmetoderna.  Speciellt i ljuset av de barn som har koncentrationsproblem och de som har handikapp med arbetsminnet i form av behov av sin takt i lärandet eller för den delen de som har läs- och skrivsvårigheter.

Den andra fronten är digitaliseringen av styrsystemen för skolan. Här pågår många olika försök till reell digital styrning. Tyvärr byggs systemen upp efter politikers önskan och inte utifrån verksamhetens faktiska behov. Styrkedjan har hoppat av i många av systemen. Likaväl som de lärplattformar som finns har en begränsad användning för att i verkligheten få en mål- och resultatstyrd skola.

Hög tid för nationell samling för en digitalisera förskola och skolan på två fronter utifrån verklighetens behov.

måndag 12 december 2016

Faktaresistens och galenskap

Faktaresistens och galenskap är olika sidor av samma mynt. Nobelstiftelsens ordförande slog huvudet på spiken i sitt öppningstal på Nobelceremonin 2016:
Viktigt att hävda vetenskap, bildning och humanism i en tid av lögn och hat.
I de bubblor på social medier folk lever i har faktaresistens grasserat länge. Man söker sin sanning och vill ha den bekräftad av sina likar. Enfalden står i högsätet.

Under min studier fick jag som teknolog lär mig kritiskt tänkande och logiska resonemang. Om det vara för att jag läste naturvetenskap och dess tillämpning teknik ska jag låta vara osagt. Tyvärr verkar detta inte stå högt i kurs idag.

Alex Schulman skriver beskrivande i Expressen om nutidens galenskap om att göra sin egen tandkräm:
Trots detta, mot bättre vetande, mot alla rön i världen: hemma-mekandet av tandkräm bara ökar.
Jag försöker förstå vad som pågår. Jag vill veta hur det går till när vetenskapliga bevis avfärdas som nonsens. Så jag ger mig ut på forumen på nätet, platserna där det råder evig vetenskapsskugga.
Är smittkällan en lång tids frånvaro av ifrågasättande av enkla lösningar på komplexa problem. Eller är det skolan som inte impregnerat det uppväxande släktet med kritiskt tänkande? Eller är det avsaknad av bildning i samhället?

Vilket det än är så är hemmafixandet utan kunskap livsfarligt. Det här med bristande kunskaper i kemi och biologi, som delar av naturvetenskapen, tar sig uttryck att inkompetensen står som spön i backen. Alex skriver:
Detta är alltså trenden. Vetenskapen är fienden. Grundhållningen är att den har fel och i övrigt gissar man sig fram. Och man vidhåller dessutom sina gissningar även när motsatsen blir bevisad.
Förr i tiden betraktades detta beteende för galenskap. Därför är just detta med faktaresistens just galenskap. Avslutningsvis citerar jag följande av Alex:
Och på nätet samsas antivetenskapliga husmorstips med fejkade nyheter. 
Bäva månde Zarathustra.

För övrigt anser jag det är hög tid att återta vetenskapen, kunskap och bildningen.

Media Expressen  


lördag 10 december 2016

Nobel dag

Nobeldagen är en nobel dag. Allt sedan jag var liten har denna dag varit speciell. Den lilla grabben var tidigt intresserad av teknik. Föga visste han att naturvetenskapen var modern till all teknik.
Teknik och naturvetenskap är de sköna konsterna som flyttat världen framåt. Kunskap och nyfiken är avgörande för att flytta stegen framåt. Den som utmanar etablerade sanningar har oftast inte lätt för sig. Etablissemanget bjuder alltid motstånd mot det som försöker ifrågasätta vunna landvinningar. Så även inom naturvetenskapen. Forskningen i naturvetenskap bygger på att man har en tes som bevisas. I all den stund tesen är hållbar är den gällande till den dagen en mot tes kan bevisas. Så gäller Newtons gravitation mot Einstein relativitetsteori.

Barn är naturligt nyfikna och ständigt frågande varför. Kan tänka mig att de som forskar är just funtade så. Oftast inte bekväma i de fina rummen, men dedikerade till det som de brinner för. Låter vi dessa själar få blomma utan störande enfald? Problemet är att dessa spetskompetens inte precis bidrar till den önskade jämlikheten i ett nivellerat samhälle som Sverige.
Låt oss njuta av snillena och dess belöning i Stockholms konserthus denna dag. Äras den som äras bör.

För detta är lite om det här med bildningen och kunskapen. Professor Lars Dencik skriver följande i SvD:
Årets Nobel­pristagare, Bob Dylan, har i en av sina sångtexter givit ett svar: ”You always have to be prepared, but you never know for what”, sjunger han. Men hur kan man göra sig ”prepared”, rustad, för tillstånd och situationer man inte kan veta vad de innebär, men som man vet måste komma – det nya, det okända? I dag framstår samtiden som allt mer främmande, framtiden som något man vill undvika.
Låt oss aldrig undvika framtiden utan bli "prepared" att möta varje ny utmaning. 
  
Media SvD

fredag 9 december 2016

Kan man dö två gånger?

Leif GW Persson har återvänt till min läsning. Hans senaste bok är ett under i berättande om ett call-case.
GWs berättarstil är som att höra honom i Veckans brott. En språkdräkt som är långt ifrån traditionell deckarprosa. Här får vi möta mästerdetektiven lille Edvin som rymt från scoutlägret för att söka upp sin granne kriminalkommissarie Evert Bäckström.

Denna upptakt innehåller prologen till en lång och bitvis komplicerad mordutredning med internationella förvecklingar. Ett mästerstycke av saklighet i spaningsarbete och pusselläggande. Det märks att GW kan sin sak om det polisiära arbetet. Samtidigt som den smått odräglige Bäckström lyfter berättelsen med sitt något aparta leverne.

En färgstark berättelse värd att läsa.  

onsdag 7 december 2016

PISA 2015 - en fluga gör ingen sommar

Med bravur har debatten dragit igång efter PISA 2015. Övertoner av glädje har jag noterat som varnande synpunkter. Noterar att åter dra politiker och media stora växlar på ett mätresultat.
Som bekant gör inte en fluga en sommar. Samma gäller enskilda mätningar. Det enda man kan utläsa av PISA 2015 är ett trendbrott. Om det är en uppåtgående trend eller bara ett hack i kurvan kan möjligen fastställas om sex år. För att kunna göra trendanalyser behövs minst tre mätpunkter. Samtidigt är det viktigt att det är samma mät metodik över tiden. Om ändringen från papper till dator spelar roll kan man fundera över. I min värld spelar inte mediet roll så länge det är samma innehåll.

Vad säger då PISA 2015? Jo, följande:
  1. Matematik ett resultat på 494 PISA poäng
  2. Naturvetenskap ett resultat på 493 PISA poäng
  3. Läsförståelse 500 PISA poäng.
Jämför vi detta med våra tidigare resultat där Sverige varit bättre ger det skillnad på 15 PISA poäng lägre än 2003 för matematik. För naturkunskap 10 PISA poäng lägre än 2006. Läsförståelsen har 16 PISA poäng lägre än 2000. Sverige har en bit att vandra för att nå tidigare resultat.

Jämföra jag oss med världens bästa skolsystem i Singapore får vi ta i ordentligt i förhållande till PISA 2015. Ska vi vara världsledande gäller att vi måste upp 63 PISA poäng för naturkunskap. Hela 70 PISA poäng för matematik och en mindre bit på 25 PISA poäng för läsförståelse. En lång och mödosam väg blir det om vi ska ha världens bästa skola. Problemet är också att vi skjuter mot ett rörligt mål. Singapore skolsystem lär var utsatta för förändring.

Utbildningsminister Gustav Fridolin är ute i debatten och säger att vi har ett ojämlikt skolsystem. Han baserar det säkert på det här med likvärdigheten. Undra om han, lika väl som medier, sneddar när de läser PISA 2015. Förändringen i likvärdighetsindikatorerna har gjorts för naturvetenskap i PISA 2015. Om man ska ta det som gällande hela skolsystemet eller bara detta enskilda ämne kan man låta vara osagt. De lärde får tvista om det.

Likvärdigheten mäts utifrån sex indikatorer. Dessa är:
  • Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund
  • Betydelsen av skolans socioekonomiska sammanhang
  • Skolsegregation
  • Mellanskolvariation
  • Skillnad mellan låg- och högpresterande elever
  • Andel elever under nivå 2
Endast skolsegregationen och sambandets styrkan i socioekonomisk bakgrund är oförändrat. De övriga har ökat i förhållande till 2006 års mätning av naturvetenskap.

Glädjen kan vara stor för PISA 2015 men krisen är inte över. Vi har lämnat det akuta läget, men behöver en lång rehabilitering av skolsystemet och elevers kunskapsresultat. Vad vi definitivt inte behöver är fler skolreformer eller förändringar av skolsystemet. Skifta perspektiv till ständiga förbättringar i rådande skolsystem och skapa blocköverskridande överenskommelser i politiken.

Media gp1, gp2, SvD1, SvD2
 

tisdag 6 december 2016

PISA 2015 ett trendbrott - lång väg till målet

Sveriges femtonåringar har ryckt upp sig och blivit definitivt bättre i matematik och läsförståelse. Dock inte signifikativt i naturkunskap. PISA 2015 visar ett trendbrott och Sverige hamnar i snittet av OECD. Även om Finland fortsatt är bra har de i denna mätning sjunkit i förhållande till PISA 2012.
Vad som gjort att svenska elever presterar bättre går i dagsläget inte att svara på. Om det beror på att krisen fokuserade på hur illa det var för tre år sedan eller att eleverna förstått hur viktig att ha kunskaper med sig som vuxenlivet kräver. Skolverket och forskningen får djupdyka i detta.

Vad man dock kan konstatera att det är lång väg att vandra innan vi har ett skolsystem som ger förutsättningarna för en uthållighet. Politiskt borde skolan vara en samhällssektor som kräver parlamentariska lösningar lika som för säkerhets och utrikespolitiken. Nationell samling avgör utan ideologiska skygglappar. En sådan hade vi på 1950- och 60-talet. Då behövs ett skolsystem som bygger på systematik och strukturer som skapar ständiga förbättringar. Ständiga förändring behöver bannlysas de närmsta 20 åren.
För att det ska lyckas behövs ett Kvalitetshus på alla skolans nivåer från stat till elev. Med ett system byggt på struktur-process-resultat. Där undervisningen har en struktur byggd på en nedhälld läroplan för att skapa en målstyrd process.
Med en struktur och ledningssystem som skapar uthålligheten över tid. Där kvalitetssäkringen är kilen som gör att man både kan vila och befästa uppnådda resultat.
Kan vi skapa ett skolsystem med dessa komponenter är det mycket vunnet för att åter bygga motivation i alla led och att alla lär. Samtidigt måste staten bli tydliga i sin styrning oavsett vilka som är huvudmän för de olika skolenheterna.

Blogginlägg:
Pluraword
Drivlinan i statlig målstyrning av skolan


 

måndag 5 december 2016

Bort med tassarna - ge lärarna autonomi

Inför PISA resultatet som presenteras 6 dec 2016 har Johanna Jaara Åstrand och Christina Olin-Scheller skrivit om risken för att politiken oavsett resultat kommer att ogenomtänkt lägga förslag som inte gynnar skolutvecklingen.

En av påpekandet är det här med lärarnas autonomi och låta de vara proffs. De skriver:
Pisa-undersökningarna tyder på att länder som ger skolorna större autonomi över läroplaner och kunskapsbedömningar ofta presterar bättre. Ändå väljer politiker i många länder, bland annat Sverige, att gå i motsatt riktning: skärpta nationella kunskapskrav, fler och mer omfattande nationella prov, allt mer av tester, inspektioner och detaljstyrning.  
Givet detta är några av ovanstående ingredienser skadliga och kontraproduktiva i förhållande till den i dag existerande skollagen. Den gör två tydliga skillnader. Den en att undervisningen är en målstyrd process där lärare och förskollärare ska driva den utifrån läroplanerna. Det andra att utbildningen är verksamheten där undervisningen är en del. Detta illustreras enklast med denna bild.
Staten har talat om VAD och VARFÖR saker ska ske för att undervisningen ska uppfylla de demokratiska beslutade förutsättningarna för uppväxande generations lärande och demokratiska medborgare. Som synes är undervisningen befriad från påverkan från offentliga och enskilda huvudmäns påverkan. Lärarna har i samråd med rektorn den full autonomin redan idag ATT omvandla den nationellt fastställda målen (Skollagen 1 kap 9 §). HUR de gör det är upp till deras professionalitet och de pedagogiska metoder man väljer. Redan idag ska huvudmännen hålla tassarna bort.

Dock finns alltid en fundering kring det här med VAD och HUR.
I alla verksamheter är det kulturen som tar död på strukturen om man inte har ett ledarskap som förmår att klara av att göra de förbättringar som krävs för att nå en proaktiv verksamhet. I skolans värld ser man allt för ofta att den politiska världen top-down försöker trycka ned VAD och VARFÖR för långt ned i hierarkierna. I alla verksamheter är det den enskilda verksamhetens förutsättningar som skapar HUR och de resultat den speglar. I och med att strukturen talar om VAD för slags mål och riktlinjer som gäller är det avgörande att skolan och dess lärare, byggd på sin profession, omvandlar detta till vardagsarbete. All styrning är en buttom-up verksamhet. Frågan är alltså var ska skiljelinjen gå mellan VAD och HUR. I mitt tycke och vad lagstiftningen säger slutar politikers makt vi grinden till skolgården. Så och för fristående skolors huvudmän i form dess styrelser.

Så det är hög tid att lärare och rektorer tar makten över undervisningen.

Media SvD
Källor:
Skollagen (2010:800)
Danielsson, Roger J, Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, Skoldialogen
Danielsson, Roger J, Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen

onsdag 30 november 2016

Djävlar anamma och självförtroende

Vilka elever vill vi ha i skolan. De med gått självförtroende och djävlar anamma? Eller? TIMSS 2015 sätter fingret på en öm punkt som hur nationer ser på bildning och kunskap. Sverige vara ett land som högaktade bildning och meritokrati en gång i världen. Idag är det inte lika stort fokus på detta. Speciellt oroväckande är den syn som finns i samhället kring matematik och naturvetenskap. Den bar en gång fram svensk tillväxten och industri. Under många år har vi levt i tron att detta inte är så viktigt. Hur fel blev inte det. I den digitaliserad världen vi lever i är både matematiken och naturvetenskapen avgörande för kommunikationen.

TIMSS 2015 har bl a studerat hur det här med hemresurser påverkan på elevernas resultat i matematik och naturvetenskap. Hemresurser har indexerats beroende på antalet böcker och barnböcker det finns i hemmet.
Har hemmet internetuppkopplingar och har barn skrivbord och eget rum.
Utöver det vägs föräldrarnas utbildningsnivå, yrkesstatus och antalet digitala informationshantering som finns i hemmet. TIMSS 2015 har skapat tre kategorier:
elever med många resurser, elever med några resurser och elever med få resurser.
Studerar resultatet ser fördelningen ut som följer: Får elever i årskurs 4 har 38 procent hög andel, 60 procent några och endast 1 procent få. För elever i årskurs 8 har 23 procent hög andel, 74 procent några och 3 procent få. Slutsatsen är att de 38 resp 23 procenten med höggrad av hemresurser presterar bättre.

Är det en ojämlikhet vi ser? Det överlåter jag till andra att bedöma. Noterar bara att jämlik är:
person som värderas lika högt som viss annan i något sammanhang.
Samtidigt noterar TIMSS 2015 att högre hemresurser ger högre självförtroende till ämnena matematik och naturvetenskap. I undersökningen noteras att 30 procent av dessa uttrycker högt självförtroende. Detta är en tydlig signal i mina ögon på att vi måste få en helt annan syn på kunskaper och bildning i samhället där vi premierar att elever efter bästa fattig förmåga lär sig i sin egen takt. För ingen elev är sämre än tidigare generationer.

Dyker vi ner i myllan lite i TIMSS 2015 och tittar på hur Sverige står sig mot EU/OECD ser man följande:

Årskurs 4 och matematik


Land
Hög andel hemresurser
Låg andel hemresurser
Skillnad
Sverige
554
508
46
EU/OECD
574
523
51
Det intressanta är att skillnaden mellan Sverige och EU/OECD är 20 poängenheter lägre för hög andel och 15 poängenheter lägre för låg andel hemresurser. Oavsett bakgrundsfaktorer har svenska elever sämre resultat i matematik.

Årskurs 4 och naturvetenskap


Land
Hög andel hemresurser
Låg andel hemresurser
Skillnad
Sverige
580
529
51
EU/OECD
573
522
51

Skillnaden mellan Sverige och EU/OECD är att oavsett hemresurser är årskurs fyra 7 poängenheter bättre i naturkunskap.

Årskurs 8 och matematik


Land
Hög andel hemresurser
Låg andel hemresurser
Skillnad
Sverige
543
491
52
EU/OECD
566
507
59

Här är skillnaden till EU/OECD något större än årskurs 4. För elever med högre hemresurs är det 23 poängenheter lägre. Elever med lägre hemresurs är det 16 poängenheter lägre.

Årskurs 8 och naturkunskap


Land
Hög andel hemresurser
Låg andel hemresurser
Skillnad
Sverige
578
510
68
EU/OECD
575
514
61
Skillnaden mellan Sverige och EU/OECD är lite mer splittrad. För elever med högre hemresurser är Sverige något bättre med 3 poängenheter, medan för låga hemresurser är Sverige 4 poängenheter lägre än EU/OECD.

TIMSS 2015 beskriver en splittrad bild över elevers bakgrund och möjligheter till att prestera bättre kunskapsresultat i matematik och naturvetenskap. Både skolan och samhället har här en uppgift. I stort måste synen på kunskaper ändras bland befolkningen samtidigt som skolan måste fokusera på sitt kompensatoriska uppdrag. Det illustreras i tabellerna ovan i sista kolumnen. Noterbart är att även EU/OECD har stora skillnader mellan de som har hög eller låg andel hemresurser.

Skolan måste börja fokusera undervisningen för att se till att elver lär sig i sin takt och med sina förutsättningar. Ingen elev är dum utan har olika hastigheter i inlärningen. Här borde den digitala tekniken spela en större roll för det individuella lärandet för att skapa en jämlik skola. Samtidigt har vårdnadshavarna en uppgift i att stärka sina barns självförtroende och ingjuta vikten av att ha ett djävla anamma i lärandet. Kunskap måste tränas in.

Jag ser fram emot att vi nu lägger ner den politiska trätan och fokuserar på arbetssegrarna i skolan.

Media SvD    
Källa:
TIMSS 2015, sidor 54-68, Rapport 448 (2016), Skolverket
Blogginlägg Pluraword:
Trendbrott i TIMSS 2015