Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 20 september 2022

Epok går i graven

Måndagen 19 september 2022 såg vi slutet av en epok. Då gick begravningen av Storbritanniens drottning Elisabeth II av stapeln i Westminster Abby. På sedvanligt brittiskt maner var ceremonin välregisserad och pampig. 

Jag får fylla, i som många har sagt, att drottningen har funnits där hela mitt liv. En fantastisk gärning och regeringslängd fick sitt slut efter drygt 70 år. 

Bilden jag fångat från begravningen, via BBC, ses kistan med drottningen prydd av regalierna, spiran, äpplet och kronan. När den mer privata ceremoni sedan gick av stapeln på Windsor togs dessa regalier bort från kistan som en symbol för att en ny regent och tid står för dörren.

Som alltid i stora skeden i privatlivet eller samhället startar något nytt och obekant. I dessa stunder kan det kännas otryggt och osäkert. Det får inte ta överhanden, utan låta nyfikenheten på det nya leda till att dag för dag hantera det osäkra. Med tiden blir detta osäkra säkert. 

Det ska bli spännande att se vad kung Charles III kommer att leda Storbritannien och hur han fyller sin mors skor. Säker inte på det sätt hon gjort, utan annorlunda och spännande, en ny epok är född.   
 

måndag 12 september 2022

Delat Sverige

 

Landet är delat efter valet 2022. Även om det slutgiltiga resultatet inte föreligger när detta skrivs finns intressanta mönster att se ibland olika mätningar.

En trend är att skillnaden mellan land och stad syns tydligt. Många bruksorter där S traditionellt varit starka har fått släppa mandat till SD. Är det så att landsorten är mer konservativ och missnöjda med det styre som S har utgjort. 

En annan intressant trend är könsskillnaderna i röstandet. Kvinnor är mer röda än männen. Hur kommer det att påverka framtiden, speciellt i ljuset av att fler kvinnor skaffar sig högre utbildning än männen. Samtidigt kan man fundera en stund över hur politiken kommer att påverka familjerna, mellan man och hustru olika politiska preferenser. Kommer splittringen i synen på politiken var en grund för separationer eller är familjen en arena där det är högt i tak, oavsett politisk hemmahörighet.

Ytterligare en trend i Valu 2022 är att de i åldersgruppen 18-30 år, de verkar ha en kantring åt höger i politiken. Ungdomen brukar vara den radikala delen i en människas liv. Är det mönstret brutet eller är det radikala att vara konservativ eller liberalkonservativ. 

Innan valet den 11 september 2022 förespådde jag ett jämt valresultat, med nästan dött lopp mellan blocken. Så verkar det bli. För mig är det en tydlig signal om att Sverige är delat både på riksnivå som förskjutningar i mellan stad och landsbygd. Därtill mellan könen, ett mer polariserat klimat som ska bli intressant att se hur den som får chansen att bli statsminister lyckas manövrera under de kommande fyra åren fram till 2026. 

söndag 11 september 2022

Val 2022

Vår medborgerliga rättighet att rösta fram de som ska styra landet, regionerna och kommunerna är här den 11 september 2022. En dag där vi hyllar demokratin genom att utnyttja vår makt att se till att få de representanter vi vill se axla manteln att styra vår vardag politiskt de kommande fyra åren.

Som 2018 kommer vi med stor sannolikhet får en jämn utgång i 2022 års val, där några få röster eller utjämning av mandat, kommer att avgöra vilken regering vi kommer att få.

Tidigare år har jag personligen varit tveksam inför röstandet. I detta val inte. 

Det viktiga, som jag ser det, är att vi har ett samhälle på pluralismen och en stat som är duktig på sin kärnverksamhet. De har varit ledstjärnorna i mitt röstande. Frihet under ansvar har alltid varit ledstjärnan för mig framför ett korporativistiskt samhälle. Därtill har vi idag ett samhälle som är långt ifrån det homogena folkhemmet vi varit vana vid, tjugo procent av befolkningen har en annan kulturell bakgrund med andra värderingar.

Hur de fyra kommande åren politiskt kommer att se ut blir spännande att se. Blir det som de senaste fyra eller något annat. Ett är säkert att inget enskilt partis vallöften kommer att få genomslag. Vi är möjligen på väg till en avtalspolitik där ett antal partier förhandlar fram den politik som ska styra kommande fyra åren. Lite som de utskällda avtal som fanns i förra mandatperioden. Sverige kommer behöva vänja sig vid att det är framförhandlad politik mellan partier som kommer att styra i framtiden. Hur man ska se på det och den så kallade folkviljan blir en intressant fråga demokratiskt.

    

lördag 3 september 2022

Berättelser - det oväntade

Berättelser öppnar det oväntade. Varje människa har en berättelse att sprida till sin omgivning. Nyfiket har jag genom livet försökt vidga mina vyer. Därför blev jag glad den 1 september 2022 när jag fick en bok i min hand av mina kusiner med respektive i sjuttioårs present. Ovan ses jag beskåda den nyöppnade presenten, en berättelse av och om Lars-Erik Wallhagen. En bondgrabb från Närke som fick sin utbildning i flygvapnet. Han omvandlande kunskapen sedan till att genom flygandet genomföra missions- och biståndsuppdrag i Pakistan.

Därtill sägs det att denna person bodde i Eskilstuna under åren 1959 - 1962 och tillhörde Filadelfiakyrkan där. Vid fråga från mina kusiner om jag minns honom ringde ingen klocka. Jag började skolan som sjuåring 1959 och var tio år 1962, inget som då upptog en ung grabbs tankar vem personen var. 

Spännande blir det på nytt vidga kunskapen och bildningen genom att läsa ytterligare en biografi om något som hänt genom en person. Därtill hur vi i Sverige, via ideella krafter i civilsamhället satt avtryck i världen. Inte bara att vi har ett duktigt internationellt näringsliv utan också hjälporganisationer som gör skillnad. I allt detta finns det en organisationen jag hittills inte hört talas om, MAF Sweden, en internationell organisation som jobbar i tio länder med flygtransporter. Transporterna som sker till otillgängliga områden där krig, konflikter och katastrofer drabbar fattiga människor.

Hur viktigt är inte läsandet och förståelsen av orden. Det är det som bär människans förståelse av sin omgivning. Den är även till nytta för att kunna påverka skeenden. 

En spännande ny värld ligger på bordet att vidga mina egna vyer.  
 

söndag 28 augusti 2022

Saknas naturvetenskaplig allmänbildning

Infrastrukturen är avgörande för vårt välstånd. Historiskt har Sverige varit rationellt med många framstående uppfinnare och entreprenörer som skapat industrier som byggt välståndet. Till detta har kapitalet och politiken varit följsamt i sin utveckling av spelregler och kapital för att skapa bärkraftiga företag.

I denna era var det naturvetenskap och teknik som styrde utvecklingen. Ingenjören hade ett Know-how hur problemen skulle lösas. Vi hade ett utbildningssystem som premierade framväxten av ingenjörer på olika kunskapsnivåer. Någonstans i slutet av tillväxten, av välståndet, kom andra aktörer in. Yrkestitlar som statsvetare, jurister, nationalekonomer, ekonomer, sociologer och karriärpolitiker började befolka makten och beslutande församlingar, långt bort från den verklighet de är satta att styra och stifta lagar kring. Här har vi det verkliga problemet.

Vår regering beskriver Peter Wennblad i SvD (26/8 22) med följande ord:

När man går igenom den socialdemokratiska ministärens akademiska meriter framträder en tämligen homogen skara makthavare. Utpräglade teoretiker, som höll till på biblioteket under studietiden, inte i laborationssalen.

För att lyckas i välståndsbyggandet måste det finnas människor i beslutande position med skit under naglarna som vet hur saker skapas i verkligheten och varför vissa naturtillgångar är nödvändiga i utformningen av välfärden. Därmed inte sagt att miljöhänsyn inte måste tas.

Det som skrämmer mest är följande konstaterande av Peter Wennblad (SvD 26/8 22):

Naturvetare och teknologer är sällsynta arter.

Under innevarande mandatperiod finns till exempel bara ett tiotal utbildade ingenjörer i hela riksdagen (men desto fler med examen i social ingenjörskonst).

Resultatet av detta blir att man sätter bocken till trädgårdsmästare. Resultatet blir känt, en steril gräsmatta.

Behovet att kunskap i naturvetenskap och matematik är stor i beslutande församlingar. Ett obligatorium vore att samtliga förtroendevalda, inte bar behöver kunskap om juridiken utan lika mycket teknik och naturvetenskap. Till och med matematik.

Detta gäller även de som är satta att granska politiken, journalister. Speciellt kanske matematik och statistik. Varje gång jag ser rapporteringar om skillnader mellan olika mättillfällen rapporteras det felaktigheter. När opinionsinstitut presenterar upp och nedgångar mellan partiers storlek ges skillnaden i avvikelse som procentenheter. Allt för ofta uttrycks skillnader mellan mätningar, som media presenterar, i procent mellan mätningarna. Om mätresultat ett är 70 procent och mätresultat två är 90 procent är skillnaden inte 20 procent utan 20 procentenheter. För skulle korrekt procentskillnad redovisas skulle den vara 29 procent.

Därför är det så viktigt att dagens elever drillas i NO-ämnena och matematik, för att vi åter ska få en kunskapsbas, som behövs för att Sverige fortsatt kan skapa välståndet i framtiden. Det duger inte bara med vetenskap och forskning, de är duktiga att skapa rådande kunskap, know-why. Det är ingenjören som vet hur det ska omvandlas till välstånd, know-how.

Media SvD      

  
 

lördag 27 augusti 2022

Våldskapitalet

 

Året 2022 har våldet och dödsskjutningarna blivit en allmän vara. Senast (26/8 22) inträffade en sådan, som i skrivande stund verkar omotiverad. En kvinna och ett barn i Årby, Eskilstuna, utsattes för ett dödligt våld, men klarade sig. Det har berört mig mycket. Under några år bodde jag i huset längst till vänster i bilden. När något som man har anknytning till inträffar blir det en extra dimension. 

Dessutom är jag i skrivandet inne på min tredje deckare. Har i den återvänt till min gamla hembygd Eskilstuna i berättelsen om våld i relationer. Däribland figurerar just Årby och Årbyskolan i berättelsen (bild nedan).

Även den har jag personliga minnen ifrån. Här gick jag sista året i grundskolan. En skola som var nybyggd 1967. Här var jag med om att spela in filmen Kånst för otta (konst för åtta), en popfilm som drev med reklamen på 1960-talet, i ämnet svenska.

Båda dessa ställen figurerar i deckaren, där skolan och dess elever blir utsatta för religionskrig, mobbning och fysiskt våld. Inte visste jag när jag började skriva att Årby skulle hamna i riksmedia med en grymhet som jag aldrig skulle lyckas med i fantasin, att frambringa i den virtuella värld en deckare eller berättelse är.

Våld och våldskapital har blivit en del av vardagen i Sverige. Naiviteten har brutits, det trygga folkhemmet är ett minne blott. I rådande valrörelse bjuder partierna över varandra i budskapet att knäcka de kriminella gängen. Tyvärr lär inte politiken lyckas med den bedriften. Allt för djupgående mekanismer behöver påverkas. En är att förebygga beteenden och värderingar hos barn och elever i förskola och skola. 
  

lördag 13 augusti 2022

Friare betygssättning

 

Från halvårsskiftet 2022 har skolan fått ett friare bedömningssystem vid betygssättning. "Trasmattans" tid är förbi, när man klippte sönder kunskapskraven för en betygsnivå i olika delar och undervisade utifrån dem för att eleven skulle nå kraven, det som kommit att kallas baklängespedagogik. Den tiden är nu förbi när skolan börjar höstterminen 2022.

Undervisningen ska nu utgå från syftet och centrala innehållet i varje ämne och sedan bedöma elevens sammantagna kunskaper vid de summativa bedömningen, utifrån de nya betygskriterierna.

Skolverket släppte mitt i sommaren de nya allmänna råden för betyg och bedömningen. En gedigen och märgstarkt aktstycke som kräver sin man och kvinna att tröska igenom. Här beskrivs hur det nya arbetet med betyg och bedömning ska gå till.

När jag studerat instruktionerna kan jag inte låta bli att fundera över den frihet som skapats inom betygen E - A. Poängteras ska att för att få betyget E måste samtliga betygskriterier uppfyllas, där finns fortfarande en spärr kvar, men inte inom det godkända betygen.

För att förstå hur fritt det hela kommer att bli, även om provbetygen från nationella prov ska vara en delmängd i den sammantagna bedömningen vid terminens eller kursens slut, kan följande exempel från allmänna råden vara illustrativt:

Betyget A ska sättas om en elev sammantaget har visat utmärkta kunskaper. I undantagsfall kan lärarens sammantagna bedömning vara att elevens kunskaper bäst motsvaras av betyget A, även om elevens kunskaper i något avseende befinner sig på en lägre nivå. Elevens styrkor behöver då vara särskilt väl utvecklade och väsentliga för att motivera det högsta betyget. I ett mer vanligt förekommande scenario visar lärarens sammantagna bedömning att elevens kunskaper är mycket goda men inte utmärkta, eftersom de i väsentliga delar befinner sig mellan A och C. Då sätter läraren betyget B. Lärarens bedömning kan också vara att B är det mest rättvisande betyget om elevens kunskaper sammantaget bedöms till en nivå mellan A och C, även om någon liten del befinner sig på E.

 

Hade det varit som innan 1 juli 2022 med krav att uppfylla kunskapskrav hade säkert eleven fått ett E eller möjligen D. Betyget B som i exemplet ovan kanske ska betraktas som ett glädjebetyg, vad vet jag. Troligen kommer debatten om betygsinflation att öka nu när man inte kan beskylla bara de fristående skolorna för att sätt just sådana betyg, eftersom de nya kriterierna gäller alla skolor.

 


torsdag 4 augusti 2022

Vinsten och skolans uppdrag

Välkommet att skolsystemet diskuteras. Allt är inte frid och fröjd i dagens tillämpning av styrdokumenten, det oavsett det är kommunala eller fristående skolor. Där är jag och skolminister Lina Axelsson Kilhblom överens.

Sedan blir det problem. Låt mig ta de ändringar som riksdagen beslutat på initiativ från S-regeringen. För det första:

Kursplanerna har reviderats och får mer fokus på faktakunskaper och blir mindre detaljerade och därmed lättare för lärarna att använda.

Denna skrivning är en sanning med modifikation. Vad nya Lgr22 har lättat upp gäller kriterierna för bedömning av kunskap för åk 1-3. Däremot inte betygskriterierna i åk 6-9. De är fortfarande ett under av otydlighet.

Ytterligare ett kriterium som jag tycker är bra som riksdagen beslutat om är följande:

Skolinspektionen har från och med 1 juli 2022 fått skarpare verktyg för att kunna stänga skolor med allvarliga och återkommande brister.

Detta är intressant i ljuset av den rapport Skolinspektionen kommit med, om de skolor med långvarigt låga kunskapsresultat. Av 28 skolor är 26 kommunala skolor. Som kuriosa kan nämnas är att en av dessa skolor är den skolministern gärna refererar till, där hon var rektor innan det bar iväg som förvaltningschef i en kommun.

Det verkar som både jag och skolminister har en samsyn om systemets framtida struktur. Hon skriver följande i SvD (3/8 22):

Låt mig vara tydlig. Jag är för fristående skolor och jag är för att föräldrar och elever ska kunna välja skola på rättvisa villkor.

Men det är inte rimligt att elevpengen betalas ut i vinster och investeras i andra verksamheter i stället för att gå till elever. De fyra största skolkoncernerna har låtit 1,3 miljarder gå från elever till koncernägare föra året. Det motsvarar cirka 2 200 lärare. Att tala om den saken, är det att skjuta över målet om bättre kvalitet i svenska skolan?

Två saker man bör notera är, vad menar Axelsson Kihlblom med rättvisa villkor. Är det vinstförbud som är rättvisande villkor eller vad tänker skolministern på. För i det andra stycket i hennes replik på Begler och Sörmans debattinlägg (29/7 22) skriver hon två saker som det inte finns kausalitet mellan, utdelning till ägarna eller det som populärt kallas vinst och "stöld" av pengar till elever. Detta fenomen är lika väl förekommande i kommunala sammanhang, med skillnaden att pengarna inte hamnar i privata ägares fickor utan till annat än elever i skolan. Därtill finns det ingen kausalitet mellan att dessa 1,3 miljarder kronor skulle gå till nya lärare. Dessutom finns det inget samband mellan mer resurser och kvalitet.

Varje kvalitetsnivå är avhängigt av i vilken mån en verksamhet, i detta fall skolan, har förmåga att uppnå ställda kvalitetskriterier. Tyvärr finns det inga sådana i dagens skolan, även om det för fjorton år sedan fanns med i den Davidssonska utredningen inför Skolinspektionens tillblivelse 2008. Ska man prata om kvalitet och dess uppnående i offentlig verksamhet måste utvärderingen bygga på givna kvalitetskriterier. I skolans värld är det så bra att de finns i form av skolformsvisa läroplaner. Om dessa fick ligga till grund för utvärderingen av svensk skolan kunde vi se i vilken mån kvaliteten uppfylls eller inte. Skolkvalitet består av tre storheter, strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. När dessa tre samverkar har vi ett mått på i vilken mån skolan uppfyller det nationella uppdraget oavsett vem som driver verksamheten.

Media SvD

Pluraword:

Långvarigt låga kunskapsresultat

De expansiva och vinsterna

Vinstjakten   


 

måndag 25 juli 2022

Vinst eller predikan

Ord är viktiga, speciellt i retoriken kring skolpolitiken. Åter ser jag att vår skolminister har svårt för sakdiskussioner och hamnar snett när hon använder orden. I ärlighetens namn är det fler än hon som har svårt med faktabegreppen. 

För det första, finns det inget samband mellan vinst och predikan. För det andra, borde det vara klart för skolministern att skollagen definierat vad orden utbildning och undervisningen är för något. Sammanblandningen av orden kan argumentmässigt vara bekvämt, men leder fel eller lägger dimridå vad frågan ytterst handlar om.

Enligt skollagens definition, som är rättesnöret rättsväsendet och myndigheter har att förhålla sig till, är att ordet utbildning är den organisatoriska verksamhet som skolan bedriver, där undervisningen är den huvudsakliga delen. Undervisningen är den målstyrda delen som styrs av läroplaner och timplan i grundskolan. Skollagens 1 kap 11 § behandlar begreppet läroplan och att den ska vara icke-konfessionell. 

Vad innebär det rent juridiskt när vi kommer till konfessionella skolor. Utbildningen är större än undervisningen. Den del som inte innehåller undervisning där finns möjligheter till aktiviteter utanför timplanen. Här finns oftast fritis, utflykter eller andra aktiviteter. Här finns det olika grad av friutrymme för konfessionella förskolor och skolor. I förskolan är friutrymmet ytterst litet eftersom verksamheten näst intill omfattas av läroplanen. I grundskolan uppskattas friutrymmet till omkring 15 procent. 

Detta friutrymme är det vi pratar om där barn frivilligt ska kunna var med i konfessionella inslag som t ex bön, oavsett vilken religion det är frågan om. Observera ordet frivilligt, ett ord som kan vara naturligt i en kristen svensk kontext, men i minoritetssamhällets kontext, där religionen är mer närvarande i vardagen än den sekulariserade majoritetssamhället, skapar problem med hur man ska tillämpa frivilligheten. Det är i dessa sammanhang problemen dykt upp i debatten. Därtill de konfessionella skolor där radikalisering av elever förekommit eller förekommer.

Så frågan är varför S-regeringen så hård driver frågan när den genom utredningar och remisser fått tummen ner för förslagen att förbjuda konfessionella skolor, eftersom förslagen både går på tvärs med reglerna om mänskliga rättigheter, Europakonventionen och barnkonventionen som är svensk lag dessutom. Uppenbart vill socialdemokraterna återinföra den statliga detaljstyrning som dess partiordförande Göran Persson skrotade för 31 år sedan när han kommunaliserade skolan.

Samtidigt är Lina Axelsson Kihlblom uttalande i repliken (24/7 22) på ärkebiskopens debattinlägg i SvD signifikativt:

Det är min och andra politikers roll att ansvara för hur skatte­pengar används och i mitt uppdrag ingår även hur vi kan ha en skola för alla, oavsett ursprung, socio­ekonomisk bakgrund eller religion.

Uttalandet är tydligt, all styrning över skolan ska utgå från politikerna på Utbildningsdepartementet enligt gammal beprövad socialdemokratisk hantering, där rättsordningen inte var det viktig utan den politiska inblandningen i den dagliga verksamheten som ska styra, det som förr i värden kallades politrukernas bestämmande. För vad skolminister säger är att politikerna ska bestämma hur skolpengen används, med andra ord så struntar vi i vad skollagen definierar hur denna skolpeng ska se ut och täcka för kostnader. Frågan är: kommer kommunen med detta uttalande ha kvar sitt självbestämmande kring just finansiering av skolan.

Det andra slående är mantrat en skola för alla. Social ingenjörskonst ska återinföras med socialdemokratiskt snitt. Kanske framgångsrik under den tiden svenska samhället var homogent med tydliga samhällsklasser i befolkning. Inte lika lätt i det svenska samhället med hela 2 miljoner människor med än annan bakgrund än den etniskt svenska.

Om skolan ska var den plats där unga bibringas kunskaper och demokratiska värderingar fodras fokus på detta och inte perifera systemfrågor som i praktiken aldrig avgör skolans resultat.

Media SvD        

lördag 23 juli 2022

Engelska skolan får inte starta nya skolor

 

Äntligen har det hänt, Internationella Engelska skolan, IES, har inte fått tillstånd att starta utbildning i fyra kommuner, Norrtälje, Upplands Bro, Göteborg och Huddinge. Skolinspektionen motiverar sitt beslut på följande vis:

Man kan visa elevprognosen på olika sätt. Antingen genom en intresseundersökning, ett öppet hus eller en enkät. Vi har inga synpunkter på att man visar det genom en kö men den måste visa att det finns elever som vill gå på den specifika skolan. De hade inte tillräckligt många elever för att visa ett riktat intresse för skolan i Norrtälje.

Vad detta innebär är att den stora kö som IES säger sig ha till sina skolor kan inte användas för att starta skolor överallt i Sverige. Det innebär att generella köer inte duger som underlag för att starta upp en verksamhet i en kommun. Jag är glad att Skolinspektionen sätter tuffare krav på etableringar genom att skolor måste visa att de har substantiella elever som vill söka sig till skolan. Detta även i ljuset av att kommuner som har befolkningstillväxt inte ska kunna runda sitt ansvar att se till att det finns skolplatser genom att favorisera en enskild part. Kommunen måste undersöker saken om de ska bygga egen kapacitet eller kan söka fler än en part vid etableringar.

IES försökte trixa med sin ansökan och skrev ned antal elever och budget. Skolinspektionen såg det som nya uppgifter för en ny prövning, vilket inte är möjligt eftersom ansökningstiden för att söka tillstånd görs under november till januari. Så loppet är kört såvida man inte tar den juridiska processen och överklagar Skolinspektionens beslut till förvaltningsrätten. 

Så det här med att använda generella köer till en given skola verkar var slut. IES tycks lärt sig det på ledningsnivå, frågan är hur nöjda ägarna i München är för detta. De investerade i IES med målet att kapitalisera skolans kö på 200 000 elever, vilket ställer till processen för att få tillbaka investeringen. Följande uttalande har gjort från IES ledning:

Tidigare har det räckt att vi redovisat en sådan stor kö i närområdet. Men om Skolinspektionen vill att vi gör riktade undersökningar och ställer frågor direkt till föräldrarna om de vill att deras barn ska börja på våra nya skolor så kanske vi måste börja göra det, säger IES vice vd Jörgen Stenquist.

Ur ett skolpolitiskt perspektiv är det intressant detta beslut Skolinspektionen gjort, när det gäller just S-regeringens förslag om slopade köer och kötider som urval, som röstades ned i riksdagen i våras. Uppenbarligen finns det andra vägar att gå kring skolvalet än lottning. Kanske det kan bli som på en riktig marknad, att man måste skaffa elevunderlag innan man startar verksamheter. Hur valet går och därmed de nya förutsättningar, i fyra år, kommer att klart avgöra riktningen i skolpolitiken.

Källa: SvD

fredag 22 juli 2022

Långvarigt låga kunskapsresultat och behöriga lärare

Rapporten från Skolinspektionen har fått debatten att gå igång på sociala medier. Inte bara bland skoldebattörer utan även från forskningen. Det här med långvarigt låga kunskapsresultat är uppenbarligen ett känsligt ämne, där många har en förklaringsmodell byggda på egna åsikter eller delning av data från rapporten på ett sätt som bekräftar egna slutsatser rent statistiskt. Givetvis är det avgörande hur randvillkoren ser ut och hur man delar upp datamängden. 

I rapporten beskrivs de fall som redovisas i en bilaga och resultatkvaliteten per skola både med behörighet till yrkesprogram som nationella program under tioårsperioden 2010 - 2019. Därtill redovisas för varje skola hur stor andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne ser ut under tioårsperioden. Därtill värdet för läsåret 2019/2020.

Nedan visar jag det som hittats i Skolinspektionens rapportdata i min analys.

 
Diagrammet ovan visar hur fördelningen ser ut för läsåret 2019/2020 mellan kommunala och fristående skolor med långvarigt låga kunskapsresultat. För de 26 kommunala skolorna är gapet mellan lägst och högst andel behöriga lärare 43,5 procentenheter och för de två fristående 13,7 procentenheter. Noteras kan att de två fristående skolorna är i mindretal och gapet inte ska tas som statistiskt säkerställt.
 
För de kommunala skolorna med en större spännvidd är intresset att se hur djupa de dyka. Hur ser det ut mellan skolor på bruksorter (jag bedömde att åtta hörde till den gruppen) och skolor i storstädernas utanförskapsområden (här finns de resterande aderton av tjugosex skolor).
Skillnaderna mellan bruksorter och storstäder är liten när vi studerar den högsta behörigheten under tioårsperioden. Däremot är gapet något större bland lägsta behöriga mellan orterna. Gapet mellan högst och lägst i bruksorterna är 38,8 procentenheter och för storstäderna 47,4 procentenheter.
 
Man funderar på hur skolorna organisatoriskt skiljer sig åt i de med lägre andel behöriga lärare. Hur ofta byts rektor ut i dessa skolor? Vad gör att inte fler behöriga lärare söker sig till skolor med hög andel medborgare med utländsk bakgrund?  Vissa skolor har så höga andelar kring drygt 90 procent elever med icke svensk bakgrund. En annan fråga är i vilken omfattning huvudmännen i storstäderna låter rektorer ha långa mandattider för att bygga den inre organisationen i skolorna utan att ständigt lägga sig i den löpande driften på skolenheten. En sanning i allt förbättringsarbete, utifrån skollagens krav i 4 kap 3, 4§§, är långsiktighet och ett systematiskt planerande, uppföljning och utvärdering på huvudmännens nivån, likväl att data måste bygga på faktiska resultat på gruppnivå i varje enskild skolenhet.
 
Mycket kan sägas kring rapporten från Skolinspektionen. Ett är säkert att det krävs mer systematik hos huvudmän oavsett de är kommunala eller fristående. Korta budgetsaneringar under mandatperioderna i kommunerna får inte vara vägledande för att skapa hållbara kunskapsresultat för elever oavsett var de bor. En stilla nåd att bedja är att skolan får en långsiktig möjlighet att organisatoriskt och kompetensmässigt utvecklas i fred för att uppfylla det nationella uppdraget. Generella lösningar är inte det som behövs för att förbättra skolan, utan specifika för varje skolas utveckling.   
  

Källa:

Långvarigt låga kunskapsresultat, Diarienummer: 40- 2020:2189, Skolinspektionen

tisdag 19 juli 2022

Den fjärde doktrinen

 

Berättelse om tre kvinnor i ett krig med uppgift att knäcka en kod har kommit till sin fjärde del. En del som skiljer sig från de tre första genom att både ge ett persongalleri i början av boken och att den beskriver tidsepoken hösten 1941. Epoken är brutal och avgörande under andra världskriget. Här får vi som läsare följa de tre kvinnorna och deras arbete på Karlaplan 4. Hur man varvar arbetet dygnet runt, för att knäcka den tyska koden, och kvinnornas privatliv, med kärlek, svek och sorg.

Med denna bok får vi en inblick i Nazityskland och de personer som bar upp statsledningen genom dess brutalitet. Iris tvingas på ett farligt uppdrag till Berlin. En stad som på ytan var det gamla Berlin, men med underliggande misstänksamhet, tysk disciplin och brutalitet. Med andan i halsen tvingas hon och professor Bremer hals över huvud rädda sig hem till Sverige när våldet bokstavligen jagar dem.

Denis Rudberg spelar skickligt på tidsandan under period 1933 - 1945 som har outtömliga facetter på händelser. Åter har dessa mekanismer gjort sig påminda, sedan den 24 februari 2022, när Putin och den ryska militären angripit Ukraina. Historien tycks återupprepa sig fast man i maj 1945 sa att krig aldrig mer skulle inträffa. Boken är en bladvändare men har svårt att lägga ifrån sig.

   

torsdag 14 juli 2022

Långvarigt låga kunskapsresultat

 

Diskussionen om att det finns dåliga skolor eller inte och vad det i så fall beror på att de är dåliga går höga i sociala medier. I en rapport från Skolinspektionen visas hur kunskapsresultatet sett ut för de 28 grundskolor med 18 huvudmän ser ut under en tioårsperiod. Urvalet av undersökta skolor bygger på att de ligger i undre kvartilen för antalet elever som uppnår betyget godkänt (A-E) i samtliga ämnen.

De undersökta skolorna består av 26 kommunal huvudmän och 2 enskilda huvudmän. De ligger företrädesvis i områden där utbildningstraditionen är låg som i utanförskapsområden i storstäder och bruksorter.

Undersökningens fokus ligger i vilken utsträckning  huvudmän haft ett systematiskt och långvarigt arbete för att rätta upp aktuella skolors resultat. I vilken omfattning huvudmän och rektorer har samsyn kring förklaringen varför det ser ut som det gör. I vilken utsträckning rektorer haft en långsiktigt och pågående arbete att bryta de långvarigt låga kunskapsresultaten.

Undersökningen resultat över tioårsperioden framgår i diagrammet ovan. Många av förklaringar till bristen på förmåga att lyfta resultatet tillhör de klassiska. Huvudmän är svaga och ställer inga krav, om de gör det är det det klassiska att byta rektorer på skolan. I undersökning är det 7 av 10 rektorsbyten på några skolor. Ett givet tecken på att förbättringsarbetet blir ryckigt och sista flugan eller nya rektorns idéer gäller istället för en långsiktighet i utvecklingsarbetet.  En annan faktor är att huvudmän inte ger stöd till rektorer för att komma tillrätta med den enskilda skolans behov. Allt för ofta tar man generella åtgärder som lärarlyft, mattelyft, m fl som inte ger resultat för den enskilda skolan.

Den socioekonomiska faktorerna är ofta en bidragande orsak till problemen. Det som oftast kallas boendesegregation och skolsegregation.


 

Diagrammet visar att de granskade skolorna har hög andel elever med utländsk bakgrund. En försvårande omständighet. Skolorna har svårt att rekryterar duktiga behöriga lärare och rektorer som kan hantera de problem som finns hos elevunderlaget. Andra problem som kan finnas är i vilken omfattning eleverna börjat skolan sent, genom att kommit till Sverige när det varit äldre, och därmed haft en kortare tid att lära sig svenska språket.

Många huvudmän ser även förklaringar till det låga kunskapsresultatet finns i skolans inre arbete. Man gör ingen orsaksanalys varför det ser ut så och hämtar förklaringar där och sätter inte in det i en plan för skolutveckling. En klar brist i att tillämpa kravet i skollagen 4 kap 3 § om att huvudmännen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla varje skola.

En annan sak till varför kunskapsresultatet är lågt är enligt Skolinspektionen fokuset rektorer har på att den pedagogiska verksamheten har måttet gymnasiebehörighet. På dessa skolor blir godkända betyg i samtliga ämnen sekundärt.

En annan viktig sak är att styrkedjorna mellan nivåerna saknas. Sällan vet man på gruppnivån hur elevers betygsresultat ser ut på gruppnivå (klass, årskurs), skolnivå och huvudmannanivån. Vilket i slutändan skapar bekymmer att organisatoriskt beslut hur den pedagogiska verksamheten ska utvecklas. 

Hur diskuteras elevutvecklingen kunskapsmässigt, vilka behöver särskilt stöd av eleverna och hur följs det upp. Hur mycket ser man till att elevhälsan medverkar i utveckling av skolans tillgängliga undervisningsmiljö. En skolas undervisning består av tre avgörande miljöer för en elev: sociala, lärande och fysisk. Alla tre måste samspela för att få en utveckling. Här är skolans rektorer och ledningspersonal avgörande att få en utveckling och att huvudmän ständigt lägger anpassade planer för den enskilda skolan. Att kontinuerligt se till att under läsåret få in rapporter på det som fastställts i planen för att kunna utvärdera och förbättra den pedagogiska verksamheten i den specifika skolan. Inte generellt lösningar för huvudmannens samtliga skolor. Varje skola hos huvudmän är unik och måste alltid behandlas utifrån dess förutsättningar vad gäller elever, lärare och skolledning.

Källa:

Långvarigt låga kunskapsresultat, Diarienummer: 40- 2020:2189, Skolinspektionen

                                      Seminarium i Almedalen 2022 med Skolinspektionen.

  

lördag 9 juli 2022

Almedalen 2022

 

Väckelsemötena avlöste varandra under första veckan i juli när partiledarna eldade upp sina skaror inför valrörelsen 2022. Argumenten var känd på förhand hos de olika partierna. Enda som satte smolk i bägaren var det fruktansvärda mordet på Ing-Marie Wieselgren. Hoppas att händelsen inte sätter stopp för det öppna samhället, där vi demokratisk ordning får bryta våra åsikter mot varandra.

När jag lyssnat på partiledarna under denna först Almedalsvecka efter pandemin har varit fokuserad på skolan. Denna absolut viktigaste samhällssektor för Sveriges välstånd, den kommande generationens kunskap och bildning. Sverige har varit präglat av den rationella ingenjörskonsten för att skapa den industri som byggt välståndet under förra århundradet. Konstateras kan att hälften av partiledarna berörde i mer eller mindre grad denna samhällsviktiga sektor i sina tal.

För den vänstra delen av den politiska skalan var det stor och välkända jämlikheten och bort med segregationen det stora. Därtill mantrat om vinstjakten i skolan. Här ställde V ultimativa krav på S för att förhandla efter valet den 11 september 2022. I rädslan att S bara pratar om vinstförbud på utdelningar till ägarna och efter valet glömmer bort frågan är kravet för att stödja en rödgrön regering att det faktiskt genomförs. Hur nu det ska rimma med C krav är en gåta. De har ju en helt annan syn på fristående skolor eller marknadsskolor som det kommit att kallas. Därtill vill de i den breda mitten inte prata med ytterkantspartierna till vänster eller höger. Ser man till hur det lyckas för Magdalena Andersson att fortsätta regera efter 11 september ser det rörigt ut. Den andra sidan till höger har en tydligare chans att få ihop ett lag, även om det finns meningsskiljaktigheter där också.

Den liberala demokratins förespråkare är det L som ställer krav, vad man önska sig om är rätt fakta i skolfrågan. L med Johan Pehrsson var den som tyngst ställde nya krav på skolan. L verkar vilja återta skolan som sin inmutade fråga. Här behövs en större kunskap om hur skolan tidigare sett ut. När man ropar på återförstatligande av skolan undrar man över deras kunskap om hur skolan såg ut innan Perssons kommunalisering. Det enda statliga i den regler- och ekonomistyrda skolan var att staten finansierade den samma och höll i den pedagogiska utvecklingen via Länskolnämnderna. Även om lärarna i gymnasieskolan gick på statliga löneavtal, efter givna lönetariffer, var deras arbetsgivare kommunen. Det var bara lektorerna på gymnasiet som var statligt anställda.

Samtidigt undra man hur det står till med mänskliga fri- och rättigheter när politikerna i sin iver vill förbjuda olika former av skolor. Visst ska rötägg till huvudmän fråntas sin rätt att driva skolor som inte följer svensk lagstiftning. Den typ av lagstiftning finns redan på plats och vi har myndigheten Skolinspektionen som övervakar regelefterlevnaden där många av dessa rötägg blivit av med tillståndet att driva skolor. Vän av ordning säger säkert, men de får ju ända driva dem vidare. Ja, i en demokrati har vi rätten att överklaga myndigheters beslut, så är det i fallen som är aktuella just nu där skolor initialt blivit av med tillståndet och där förvaltningsdomstolarna inte hunnit med den juridiska processen vid överklagan av myndigheters beslut. Tids nog får vi se utfallet av den juridiska processen. Men det vi har hört från talarstolen i Almedalen är härsket valfläsk, som dessutom inte fyller kraven i Europakonventionen eller lagen om barnkonventionen. Förslaget att förbjuda huvudmän som är konfessionella och deras rätta att driva skolor, om de följer svensk skollag, är att begränsa de mänskliga rättigheterna.

Hur spelplanen kommer att se ut och vilka saker som kommer att påverka svensk skola vet vi efter att du och jag varit vid valurnan och lagt vår röst. Läget, som det ser ut just nu sommaren 2022, pekar på ett jämt valresultat där risken åter är en stökig riksdag kommande mandatperiod.        

lördag 2 juli 2022

Elden ska falna

 

Nyfiket tog jag mig ann ett nytt författarskap. Nyfikenheten stillades inte för ens sista sidan i Linda Ståhls Höllviken-deckare. Höllviken en samhälle mellan Vellinge och Skanör-Falsterbo. En del av det mera välbärgade områdena i Skåne. Här huserar en svensk unik kriminalchef, en icke-binär person. Ord har makt över läsandet. Här kom ordet hen att få en ny betydelse i mitt läsande. Van som jag är med han och henne var det lite utmanande att koppla hen till en icke-binär person. Skickligt driver Linda detta så hen inte bara är ett könsneutralt ord, som ursprungligen tänkt, utan som en utmärkt ord på denna icke könstillhörighets person. Under min uppväxt hade jag en vaktmästare på det gymnasium jag gick på som var just en icke-binär person, vi visst inte riktigt hur vi skulle benämna person, fick bli det. Så här har Linda tillfört en ny betydelse på ordet hen.

Ämnet i boken är brännande. Det här med klansamhällen och de som flytt till Sverige. Normalt ska kvinnor i dessa kulturer vara av den blyga sorten, inte utmana eller synas offentligt. Några oblyga kvinnor får betala ett högt pris för att de inte passa in i klansamhället, samtidigt som de har en överrock när de ska röra sig i offentligheten ofta i form av en manlig släkting. En av personerna i berättelse har just en sådan överrock som ställer till problem för den olydiga flicka som vill ha friheten som kvinnor i väst tar som naturligt. Skickligt har berättelse spunnit hur konflikterna med svenska majoritetssamhället uttrycker sig i form av hat och rasism som övergår i kriminella handlingar, bland delar av befolkningen som inte kan kanalisera sin vrede annat en genom våld. En slags omvänt våldskapital, än den offentliga debatten handlar om.

Berättelsen, med detta slag av spänningar, skulle var intressant att se hur den gestaltar sig i om en flyktingförläggning skulle ligga på kajen utefter Strandvägen på Östermalm. 

Nu har jag bara att uppleva Lindas första bok och vänta på den tredje Höllviken-deckaren av Sveriges nya deckardrottning.   

torsdag 23 juni 2022

Glad Midsommar 2022

Vi står mitt i befrielsen efter två år med begränsningar. Svenskarnas nationaldag är här med glädje och fest. Äntligen kan vi leva ut det magiska denna årstid bjuder på. Allt från små grodorna runt midsommarstången till den traditionella sill lunchen med nödvändiga tillbehör. 

Därtill kan vi förvänta oss en solig och varm midsommarhelg. Inte helt vanligt, men i år slår vi rekorden. Ytterligare en hyllning till friheten. 

Var vi en befinner oss denna midsommar vill jag önska att alla får en fröjdefull midsommar som en vederkvickande återhämtning efter en stökig vår. Både inrikespolitiskt som det vedervärdiga Putin ägnar sig åt i Ukraina. Någonstans bortom detta finns det ett ljus, om en framtid fylld av hopp, hur den nu än ser ut för oss var och en.

Glad Midsommar!!

 

torsdag 16 juni 2022

Att vara eller inte vara

Att vara eller inte var kännetecknar dagens skolpolitik. Hur vill vi att skolan ska vara? En plats för det uppväxande släktets förkovran både socialt och kunskapsmässigt. För vi vill väl inte att den ska vara en plats där barns utveckling i lärmiljön inte utvecklas på grund av brister i den social miljö varje elev lever i under skoldagen eller en torftig pedagogisk miljö där stimulans saknas för hur kunskap lärs. Och sist men inte minst en fysiskt miljö som begränsar tillgängligheten.

Skolpolitiken har denna mandatperiod inte varit precis framgångsrik. Överutbud och låsningar genom avtal mellan regeringen och ett antal stödpartier har kännetecknat den senaste mandatperioden. När Januariavtalet pulvriserades släpptes låsningar upp och en slags "katt på råtta" spel inleddes speciellt sedan socialdemokratin blev den svagaste regeringen sedan Folkpartiregeringen 1979. 

En regering som leder landet i en negativ parlamentarism måste alltid söka majoritet i riksdagen för att lyckas med sin politik. Detta har uppenbart saknats hos regeringen Andersson I. Merparten av de propositioner som lagts på Utbildningsutskottets bord under våren 2022 har inte fått gehör i utskottet. Resultatet har blivit att riksdagen röstat ned bland annat förslaget om borttagande av köer och ändrad skolpeng för fristående skolor. Frågan blir varför regeringen inte har större fingerfärdighet, om man vill få genom förslag, utan låter en starkt färgad politisk ideologi styra.

Ett antal samhällsområden och sakpolitiska dito har traditionellt lyfts ut från den dagliga politiska processen genom att skapa beredningar med ett antal partier som löpande förhandlar fram lösningar som inte är beroende på hur riksdagens mandatfördelning ser ut efter varje val till riksdagen. Områden som varit fredade från dagspolitiken har varit försvaret och pensionerna samt EU-nämnden. Tyvärr verkar regeringen Andersson I frångått denna parlamentariska lösningen i pensionsfrågan i det minst sagt kaosartade politiska spelet under våren 2022.

För vad skolan behöver, för att lösa de strukturella problemen, är en avpolitisering av skolpolitiken där skiftande majoriteter skapar stor osäkerhet i skolväsendet. Skolan är till sin natur en trögrörlig institutionen som inte lämpar sig för att styras att politiska nycker. Med otydliga styrdokument skapas en osäkerhet över vad som ska göras, samtidigt som varje nytt samhällsproblem ska lösas av skolan. Senast på tapeten är det här med ungas rekrytering till kriminella gäng. Ett problem som inte bara kan adresseras till skolan, genom att skriva fina ord i läroplanen inom normer och värdegrunder eller nya mål för att trycka tillbaka sådant som svenska samhället inte varit vana att hantera tidigare.

Skolan är ett avgörande viktigt samhällsintresse som skulle må gott av att avpolitiseras från dagspolitiken. Lyft över dessa fråga till en permanent skolberedning där de politiska partierna gemensamt förhandlar fram hur den svenska skolan ska organiseras och struktureras. Vi kanske skulle få en skola likt den i Finland och Estland. Sammanhållningen av det skolpolitiska området är den absolut kritiska och avgörande faktorn för framtida välstånd i Sverige.      
 

måndag 6 juni 2022

Kunskap om sex, samtycke, relationer och heder

 

Lärarnas stora börda är betygssättningen så här inför skolavslutningen. Betygsdiskussionen går nu på högvarv om glädjebetyg, betyget F och andra storheter. Till och med att somliga önskar sig tillbaka till de relativa betygen. Hur än det är med detta är det bara efter denna vecka och alla skolavslutningar att glömma bort allt som gällt de senaste 11 åren. Från första juli 2022 är det helt nya förutsättningar för betygssättningen.

Det som kanske minst diskuterats under senaste tiden är en liten detalj i form ett nytt mål i kapitlet 2.2 Kunskaper i läroplanen, som även den gäller från första juli 2022. Nya kunskaper ska förmedlas enligt följande:

Har fått kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. 

Förutom de kunskaper lärare har behörighet i ska nya kunskaper till. Frågan blir varför nu regeringen 
och Skolverket helt plötsligen lägger på dessa krav på undervisningen. Helt klart är det ämnen som många har bristande kunskaper om. Här har rektor få nya riktlinjer att ansvar för hur detta med sexualitet, samtycke, relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska behandlas återkommande i utbildningen. En tuff uppgift ovanpå allt annat ansvar.

Ändringen i läroplanens allmänna del, i Lgr22, kan tyckas vara små, men är i realiteten en omfattande höjning av nivån. Inte bara undervisningsmässigt utan även ur ett föräldraperspektiv. Tänker speciellt på vårdnadshavare med ett annat ursprung än den svenska, då speciellt från Mellanöstern och Nord Afrika. Här kommer säkert många ärenden och konflikter att hamna på elevhälsans bord i de skolor som har barn med sådant ursprung där föräldrar har en annan syn än den svenska.

Områdena är viktiga som en dela av barns utveckling till svenska medborgare i vuxen ålder. Frågan är hur utrustade är svensk lärarkår för ämnen som heder är, när inte ens politikerna har en gemensam syn på vad begreppet står för både kulturellt som juridiskt.

Spännande ska det bli hur Skolinspektionen kommer att granska detta målområde i huvudmomentet kunskaper i framtida tillsyner.

Källa:

Ändringar i läroplanens inledande delar, SKOLFS 2021:5  

 

 

lördag 28 maj 2022

Det svenska skolexperimentet

 

Vetenskapens värld har i fyra program tagit upp det svenska skolexperimentet. Vinklingarna i programmet har varit ömsom seriösa ömsom politiska. Skolans problem är många, vilket påverkar undervisningen och elevernas kunskaper. 

En vinkel som saknas i serien är objektivitet när det gäller fristående skolor. Tar vi fristående skolor är det ungefär sexton procent av den totala grundskolan. På vissa orter i Sverige finns de inte ens. I programmet verkar fokus vara på de andel skolor som ägs av skolkoncerner, men inte en enda medelstor eller mindre fristående skola har behandlats. När programmet belyser frågan är det ur perspektivet "glädjebetyg", "marknadsskola" och segregation. Ska man få perspektiv på det här med privatskolor, eller som lagstiftningen kallar dem enskilda skolor, och segregationen måste man backa bandet till hur det var innan 1992. Sverige hade ett antal privata skolor där skolpengen bestämdes av en avgift föräldrarna betalade för sina barns skolgång.Övriga fick hålla tillgodo med den kommunala skolan som styrdes med regler och pengar från staten.

Så segregation har funnits sedan urminnes tider, fast det störde mindre när det var överklassens barn som kunde välja. Folkhemmet skapades för att alla skulle få en jämlik tillvaro och att överklassen skulle få behålla sin livsstil. När Göran Persson, i decentraliseringens tecken, kommunaliserade skolan 1990 följde sedan Carl Bildt efter med att öppna upp skolsystemet för att göra den jämlikare med att även medelklass och arbetarklass skulle ha möjlighet att välja skola. Elevpengen infördes och speglar den kostnad kommunen har för att driva sina skolor via skattsedeln. Nu hade helt plötsligen vårdnadshavare möjlighet att välja skola utan att betala för att placera sina barn i en skola de önskade. 

Så ser grunden ut för det skolsystem som finns idag. När de fristående skolorna startades för trettio år sedan var friheten stor, enda kravet vara att den som startade skolan skulle minst ha tjugo elever i sitt register. Med tiden och de fallissemang som inträffade i fristående skolföretagen fick debatten fart om att reglerna måste stramas upp. Det skedde med den nya skollagen 2010 där alla skolor, oavsett driftsform, ska undervisa efter samma läroplan med tillhörande kursplan. Samtidigt stramades betygssystemet upp och för första gången sedan relativa betyg infördes skapades en underkännande gräns med betyget F i grundskolan. En sak som vår mångordiga skolminister nu ska sätta till en utredning för att se över betygssystemet en gång till, trots att riksdagen beslutat om nya betygsregler från 1 juli 2022.

När ordet marknadsskolan diskuteras är det en dimension som sällan diskuteras, den om generationsskifte. De små skolor som drivs som fristående skolor av en hängiven f d lärare har en utmätt tid att driva sin skola. När pensionsåldern närmar sig eller någon vill göra exit av andra skäl uppkommer frågan: vem ska ta över eller ska skolan läggas ned. Det är här riskkapitalet kom in genom sina uppköp av skolor som behövde få en ny ägare. Dessa har sedan vidareutvecklats till att idag omvandlats till stora skolkoncerner som köper upp små skolor. Frågan fanns inte på den politiska agendan över hur dessa privata skolor skulle leva vidare. Yrvaket har politiken börjat vädra luft kring detta. Det var här begreppet marknadsskola dök upp och Sjöstedts mantra om vinster i välfärden.

Att det finns problem i skolan måste sättas in i sitt rätta sammanhang och sakförhållanden. Då blir det lite patetiskt när skolministern i programmets fjärde och sista program tre gånger använder begreppet marknadsskolor som förklaring till alla problem som finns i skolan. Speciellt som mängden fristående skolor endast är sexton procent av totalt antal grundskolor i Sverige.

Vetenskapens värld hade tjänat på att programmet "Det svenska skolexperimentet" haft en neutral hållning och belyst båda sidors bevekelsegrunder. Världen är inte svart-vit, inte häller i skolan.

Media SVT Vetenskapens värld              

torsdag 26 maj 2022

Vedspis

 

Bilder väcker minnen och känslor. På utställningen Kära gamla hus på Tyresö Konsthall hittade jag denna bild av en gammal vedspis.

Minnet förde mig tillbaka till 1987, när jag nyligen köpt mitt landställe som jag kom att tillbringa många somrar på. I stuga jag bodde i fanns en spis som den på fotot. Den eldades mycket i genom åren, när det var kallt och regnigt. Spraket från veden som brann och den sköna värmen den spred glöms inte i första taget.

Speciellt inte först sommaren, när jag renoverad stugan. Midsommar det året var extremt kall och regnig. Elen i stugan var nedriven och enda värmekällan var en varm spis. Skönt att krypa med i sängen när sista vedträ lagts in. Men ack vad kallt det var när man vaknade.

lördag 21 maj 2022

Ständigt dessa betyg


Betyg och betygssättning är ständigt på tapeten. Speciellt inför vårterminens avslutning, när betygen ska sättas i årskurserna sex till nio. Sedan 2011 har vi ett sexgradigt betygssystem med kunskapskrav i årskurs 4-6 och 7-9 där kraven är satta i slutet av varje period. 

Varje steg innebär att kraven har ökat när du går från lågstadiet till mellanstadiet samt från mellanstadiet till högstadiet för att få slutbetyg  i årskurs 9. Problemet med dagens betygssystem i grundskolan är betygsgränsen mellan F och E. I förhållande till det relativa betygssystemet, som inte hade någon underkännande gräns utan som lägst betyget ett, och dagens system sedan 2011 får elever underkänt i ett ämne genom betyget F när hen inte uppfyller kraven i betyg E. Vilket gjort att kraven på elever är större i dagens skolsystem än tidigare. 

Samtidigt som kunskapskraven varit ett under av otydlighet med insprängda värdeord. Ord som alltid definieras i betraktarens ögon och är en av grunderna till glädjebetyg. Därtill finns det ett fenomen i skolsystemet där man, med krav från huvudmän och rektorer sätter snäll-E för att inte svärta ned skolans rykte. En otjänst för eleverna som får svårare ju högre upp de kommer i skolsystemet.

Betygssättningen som görs i maj 2022 är den sista i enligt Lgr11. Från 1 juli 2022 får vi en ny läroplan Lgr22 där både de generella kraven i kapitel 1 och 2 utökats som ändrade kursplaner i kapitel 3. Den största ändringen är dock att innehållet i betygsbedömningen ska göra på nytt sätt. Den skarpa gränsen mellan F och E behålls, medan man i lågstadiet (åk 1-3) gör en bedömning av kunskaper, där innehållet fokuserar på fakta. Dessutom skrivs i skolförordningen följande för att bedöma elever:

  • 1.läsförståelse i årskurs 1, och
  • 2.matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3. Kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen.  

För mellanstadiet sätt betygen i årskurs 6 och för högstadiet i årskurs 9. I skolförordningen skrivs följande för att bedöma elever:

Betygskriterierna för årskurs 6 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Betygskriterierna för årskurs 9 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när ett ämne avslutas. 

Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Den observante läsaren noterar att ordet kunskapskrav saknas i skrivningar. Ordet har ersatts med begreppet betygskriterier. Samtidigt kommer bedömningarna för att göra en summativbedömning att ändras. De klara kraven som funnits för att sätta ett betyg där kunskapskrav saknats försvinner och ersätts med att kunskapen hos eleven görs i en sammantagen bedömning för att sätta betyget.

Skoldebatten har fokuserat mycket på att fristående skolor sätter glädjebetyg i ämnen för eleverna. Politiskt har detta varit infekterat, det har visat sig att eleven inte haft tillräckliga kunskaper för att klara nästa utbildningsnivå. Tyvärr kommer detta med glädjebetyg att späs på med den nya ordningen från höstterminen 2022. Då inte bara i fristående skolor utan även i kommunala skolor. 

Frågan är om vi ska ändra betygssystemet så att det för det första slopas F betygen och mildrar kraven på E-nivån. Samtidigt borde en debatt föras över vad grundskolan ska vara till för. Är det främst en medborgarskola, som det var tänkt när grundskolan infördes 1962, eller något annat. Där fanns linjeval i högstadiet för framtida studier när grundskolan startade, där fem av dem var teoretiskt inriktade och fyra praktiskt inriktade.

Något är sjukt i dagens sätt att organisera skolan, speciellt i ljuset av hur kunskaper värderas. Allt för stort fokus ligger på de teoretiska ämnena och för lite på de praktiskt estetiska. Det orättvisa är att varje årskull innehåller olika begåvade barn. Oftast följer de normalfördelningsrkurvan.

Om grundskolan ska vara för alla är skoldebatten felfokuserad innehållsmässigt. Där det möjligen ska var så att barn från tre års ålder upp till elvaårs ålder skulle ha en sammansatt skola innan man ämnesorienterar skolan i mellanstadiet sista årskurs och uppåt.

Ett är klart att rättssäkerheten i betygssättningen från 1 juli 2022 inte blir bättre än det betygssystem vi lämnar. Vilket är ett fiasko från politiskt som myndighets håll när man tror sig skapa en skola som minskar tydligheten i vilken mån elever ska få en rättssäker betygssättning.

Skoldebatt i media: Expressen SVT Vetenskaps världen
 

söndag 8 maj 2022

Bristande trovärdighet

Regeringen är de nya kontrolldemokraterna. Islamska fristående skolor har infekterats av islamism och fått stänga sina skolor efter indraget tillstånd. Skolinspektionen har senast stänkt Framstegsskolan i Rågsved och Imanskolan i Uppsala med gällande regler kring ägar- och ledningsprövning för tillstånde att driva fristående skolor..

Sedan Magdalena Andersson blev statsminister, i en ren socialdemokratisk minoritetsregering, har det gått fort med att kasta upp det ena efter andra förslaget på ändrade förutsättningar inom skolpolitiken. Somligt behövligt, annat på en floskelnivå som gör en fundersam hur tankarna gått på Utbildningsdepartementet. Senast är lagrådsremissen om att förbjuda nystartade konfessionella fristående skolor.

Inslaget med de stängda skolorna är hårresande på så sätt att de har beröring med Muslimska brödraskapet och andra jihadistiska kopplingar. Tove Lifvendahl kallar i sin ledare socialdemokrater för kontrolldemokrater, ett inslag av att det bara finns en typ av demokrati, den socialdemokratiska. Hon skriver:

Socialdemokraternas svar är skifta hamn till Kontrolldemokraterna och låtsas att vi har ett allmänt demokratiproblem. Som i proposition 2021/22:157 där det föreslås att lämplighetsprövningen av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet, som infördes 2019, nu ska utökas med ett "demokrativillkor". Men regeringen är försåtlig, eftersom den under förevändning av hårdare kontroll av konfessionella friskolor (här dras även judiska och kristna skolor över en och samma kam), passar på att osäkra pistolen mot alla fristående skolor: "Demokrativillkoren ska tillämpas vid ansökan och tillsyn av en verksamhet med konfessionell inriktning men även för verksamhet utan en sådan inriktning."  

Det allvarliga i demokrativillkoret och dess expansion "för verksamhet utan en sådan inriktning". 

Helt plötsligt ägnar sig skolministern åt juridiskt mambo jumbo. Både utredningen gjord av Lars Arrhenius och lagrådet fastställer att dagens lagstiftning är till fylles för att mota bort avarterna inom de konfessionella fristående skolorna. Att då skolministern och regeringen ägnar sig åt att lägga propositioner med juridik som är kökkenmödding är allvarligt. Man ställer sig frågande till hur Utbildningsdepartement kan släppa ifrån sig härsket valfläsk med två jurister som leder departementet. Större krav måste ställas på personer som ska leda landet i skolfrågor utan att populistiska förslag läggs på riksdagens bord. Sittande regering har spelat bort sina kort i skolfrågan och skapat en bristande trovärdighet i att hantera skolans verkliga problem.

Media SvD      
 

lördag 7 maj 2022

Söndagsvägen

Berättelsen om ett mord sommaren 1965 är så ovanligt som en deckare i grenen True Crime. En deckargren som länge varit underkultiverat i Sverige. Långt bort från de flåshurtiga deckarna med personer som lever det ena eller andra som skaver i livet.

Under decennier har jag åkt sträckan som omfattar Sköndal på ena sida Nynäsvägen och tunnelbanan i Hökarängen. Aldrig har jag förknippat området i söder om Örbyleden till ett av de beryktade sommarmodern. Första avtagsvägen efter överfarten på Nynäsvägen ligger början på Söndagsvägen. Nu har jag ett annat förhållningssätt när jag åker förbi. Här möte Kickan Granell sin mördare den 17 juli 1965 på Söndagsvägen 88, blott 19 år, precis hemkommen från utlandet när livet slutade.

Peter Englund har beskrivit mordet utifrån omfattande arkivstudier. Inte bara fakta i målet och området utan lika mycket miljön och levnadssätt när Sverige stod på höjden av sitt välstånd. Mordet var det största och mest komplicerade mordutredning i Sverige före Palmemordet. Arbetet leddes av den legendariske kommissarien GW Larsson.

Fri från intriger och skönmålning får vi den sanna berättelse om ett spaningsmord med den oglamourösa arbetet att lägga pusslet för att vaska fram en gärningsman. Därtill domstolsförhandling som ledde till det sensationella frikännandet i tingsrätten. En berättelse värd att läsa.       
 

söndag 1 maj 2022

Parallella samhällen

 

Parallella samhällen var på tapeten på Nyhetsmorgon (1/5 22) när en avhoppad person från Jehovas vitten berättade om sin kommande bok. Boken har sitt ursprung i att hon fått sig tilldelad en hemlig box innehållande de rättesnören för hur de ledande personerna skulle agera och döma i saker som stör ideologin i inom rörelsen. Hon själv bröt med rörelsen i tolvårs åldern och inte velat gå i klinch med sin uppväxt. Vad hon berättade styrs denna trosrörelse av lågutbildade män.

Ett nytt perspektiv, slår mig att jag själv upplevde detta i min uppväxten inom frikyrkligheten. Många av pastorerna och de äldste (lekman som sitter i styrelsen) var ofta lågutbildade och bokstavstrogna. De hade svårt att lyfta sig ur trycksvärtan och se i vilken kontext människor levde i.

Samma noterar jag i de händelser som styrde påskupproret för några veckor sedan. Oftast i de miljöer dessa upprorsmakare lever i är kopior av de hemländer de kommer från, där klaner styr eller där heder styr. En patriarkal miljö där medlemmarna oftast har låg utbildning. Sägas ska dock att de som invandrat tidigare till Sverige från länder med totalitära styren har varit samhällseliten därifrån. De har snabbt inlemmats i den svenska kulturen och oftast är idag välutbildade män och kvinnor.

Utbildning och kunskap verkar var nyckeln för att motarbeta tendenser till "den enda rätta vägen" som praktiseras i slutna sällskap med ideologiska grunder. Det må vara kristna, islam eller annan religiös grupp som politiska grupper. Bildning och öppna sammanhang är avgörande för att skapa en sund utveckling. Frågan jag funderar på är hur det i framtiden kommer att bli när vi åter ser att killar har en lägre utbildning än tjejer. Vad tyder detta på? 

Jag har inget svar på frågan. Det enda icke vetenskapliga reflexionen jag har från min egen uppväxt i ett arbetarhem, på 1950- och 1960-talet, var att föräldrarna stimulerade mig som grabb att studera vidare för att få bättre förutsättningar än de hade i sin uppväxt. Att göra en klassresa i bildningens tecken som gav nya möjligheter och ett kritiskt tänkande i förhållande till företeelser och sammanhang jag växte upp i har tjänat mig väl.

När vi diskuterar hur vi ska få bukt med parallellsamhällena är det bildnings- och kunskapsfokus vi måste sätta i första rummet när det gäller pojkar i skolan. Vad är vinsten för dem att skaffa sig utbildning. Har vi en rätt sammansättning av vägval i skolan som lockar pojkar att studera? Jag vet inte, men det tycks mig att skolan är för teoretisk och mer anpassad för barn med kognitiva förmågor som ligger på den högra halvan av normalfördelningskurvan. En slogan är: att alla ska med, en slogan som är bra, frågan är bara på vilket sätt utifrån individens förutsättningar det görs.       

tisdag 26 april 2022

Vårtecken

 

Våren är den tid på året förhoppningarna blommar ut. Vårtecken ger både själen och synintrycken en riktning mot ljusare tider, trots de yttre omständigheterna. En vår 2022 bär hopp när det irriterande viruset covid-19 inte längre begränsar oss. Trots världsläget med angreppskriget mot Ukraina ses tecken på att Putin och Ryssland är på väg att förlora kriget. När nu körsbärsblommen slagit ut ger det mig den där känslan över att vintern är över och ljusare tider är på gång. En tid fylld av ljusets krafter, som fotot signalerar.

torsdag 14 april 2022

Glad Påsk 2022

Nyfiket skådar jag framåt en påskhelg i frihet. Något vi inte varit vana vid de senaste två åren med covidrestriktioner. Synvinkeln har även den förändrats bildligt och praktiskt. Vi har fått ett nytt hot mot vår demokrati genom det vedervärdiga och brutala krig Putin utkämpar i Ukraina. Praktiskt har vi nya möjligheter att skapa en annorlunda värld där kunskapen om historien och dess upprepning påverkar våra livschanser, ta vara på dem. Tyvärr är inte det som händer i Ukraina något nytt utan har inträffat genom historien. Några exempel är Syrien i närtid, Koreakriget och Hitlers misslyckande i forna Sovjet.

Med denna lilla exposé kan vi i lugn och ro åter fira påsken och dess under. Ursprungligen är det berättelsen om mörkret på långfredagen och uppståndelsen och ljuset på påskdagen. Så låt oss var och en på sitt sätt gå från det mörka till det ljusa. 

Får tillönska alla min bloggläsare en:

Glad Påsk!!

torsdag 7 april 2022

Lärandets hinder

 

Vad är det som möjliggör lärandet. En fråga som stöts och blöts i skolan och debatten om lärandet. Speciellt i ljuset av hur elevers kunskaper ser ut när de går ur grundskolan för högre studier. Tre saker avgör lärandet:

  • social miljö
  • pedagogisk miljö
  • fysisk miljö

För att elever ska lära sig är den sociala miljön en av de viktigaste faktorerna för likvärdigheten. Vad möjliggör delaktighet och gemenskap mellan elever och vuxna utifrån allas lika värde. Vilka hinder finns inbyggda i lärandemiljön.

När vi pratar jämlikhet är det oftast så att vi eftersträvar att alla individer ska ha samma stöd oavsett förutsättningar, som på första bilden. Hinder som alltid finns gör att jämställdhet med samma förutsättningar för alla elever skapar hinder, eftersom varje individ har olika förutsättningar för att nå de kunskaper som krävs för att klara vuxenlivet.

Då blir följdfrågan: Hur ska undervisningen utformas så att alla elever kan tillgodogöra sig den? Här finns möjligheten att ge stöd efter varje elevs behov och förutsättningar, som i andra bilden, för att inte hindret ska vara avgörande för lärandet. 

Idealet för allt lärande är att ta bort hinder i undervisningen, att byta planken till något som mer representerar av ett staket av nät, så elevens förutsättningar inte ska spela roll för jämlikheten. Här kan den fysiska miljön vara en viktig faktor för framgång genom att fråga sig:  Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla elever behöver?

Här kan man fundera över hur klassrummen ser ut. Hur organiseras det så alla elever medverkar utifrån sina förutsättningar, givet att gruppstorleken blir avgörande för att skapa den sociala miljön. Ju större klasser dess större är risken att elever blir socialt isolerade och subkulturer skapas i klassen. 

Varje skola måste ställa sig frågan hur de ska lösa sina problem med en tillgänglig lärmiljö. Den som tror att det finns generella lösningar på undervisningen, via styrdokument, är ute på en farlig väg. Oavsett hur skolan organiseras eller styrs är det alltid utifrån varje skolans egna förutsättningar man måste arbete. Därför kan varken kommunala eller koncerndrivna fristående skolor hantera varje enhet utifrån ett huvudmanna perspektiv på hur alla skolor ska arbeta. Varje årskurs och dess elever är det som avgör om eleverna får rätt kunskap utifrån nationella styrdokument. Likvärdigheten bygger på att VAD är definierat på nationell nivå medan HUR sätts av varje enskild skolenhet och styrs utifrån nationellt fastställda mål. Allt kunskapsresultat kommer från elev till grupp, som klass eller årskurs, upp till skolenhet och huvudman. Omvänd ordning från topp till golvet är dömt att misslyckas.

En likvärdig och jämställd skola för elever har rivit alla plank och ersatt dem med nätstaket.