Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 26 maj 2022

Vedspis

 

Bilder väcker minnen och känslor. På utställningen Kära gamla hus på Tyresö Konsthall hittade jag denna bild av en gammal vedspis.

Minnet förde mig tillbaka till 1987, när jag nyligen köpt mitt landställe som jag kom att tillbringa många somrar på. I stuga jag bodde i fanns en spis som den på fotot. Den eldades mycket i genom åren, när det var kallt och regnigt. Spraket från veden som brann och den sköna värmen den spred glöms inte i första taget.

Speciellt inte först sommaren, när jag renoverad stugan. Midsommar det året var extremt kall och regnig. Elen i stugan var nedriven och enda värmekällan var en varm spis. Skönt att krypa med i sängen när sista vedträ lagts in. Men ack vad kallt det var när man vaknade.

lördag 21 maj 2022

Ständigt dessa betyg


Betyg och betygssättning är ständigt på tapeten. Speciellt inför vårterminens avslutning, när betygen ska sättas i årskurserna sex till nio. Sedan 2011 har vi ett sexgradigt betygssystem med kunskapskrav i årskurs 4-6 och 7-9 där kraven är satta i slutet av varje period. 

Varje steg innebär att kraven har ökat när du går från lågstadiet till mellanstadiet samt från mellanstadiet till högstadiet för att få slutbetyg  i årskurs 9. Problemet med dagens betygssystem i grundskolan är betygsgränsen mellan F och E. I förhållande till det relativa betygssystemet, som inte hade någon underkännande gräns utan som lägst betyget ett, och dagens system sedan 2011 får elever underkänt i ett ämne genom betyget F när hen inte uppfyller kraven i betyg E. Vilket gjort att kraven på elever är större i dagens skolsystem än tidigare. 

Samtidigt som kunskapskraven varit ett under av otydlighet med insprängda värdeord. Ord som alltid definieras i betraktarens ögon och är en av grunderna till glädjebetyg. Därtill finns det ett fenomen i skolsystemet där man, med krav från huvudmän och rektorer sätter snäll-E för att inte svärta ned skolans rykte. En otjänst för eleverna som får svårare ju högre upp de kommer i skolsystemet.

Betygssättningen som görs i maj 2022 är den sista i enligt Lgr11. Från 1 juli 2022 får vi en ny läroplan Lgr22 där både de generella kraven i kapitel 1 och 2 utökats som ändrade kursplaner i kapitel 3. Den största ändringen är dock att innehållet i betygsbedömningen ska göra på nytt sätt. Den skarpa gränsen mellan F och E behålls, medan man i lågstadiet (åk 1-3) gör en bedömning av kunskaper, där innehållet fokuserar på fakta. Dessutom skrivs i skolförordningen följande för att bedöma elever:

  • 1.läsförståelse i årskurs 1, och
  • 2.matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3. Kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen.  

För mellanstadiet sätt betygen i årskurs 6 och för högstadiet i årskurs 9. I skolförordningen skrivs följande för att bedöma elever:

Betygskriterierna för årskurs 6 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Betygskriterierna för årskurs 9 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när ett ämne avslutas. 

Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Den observante läsaren noterar att ordet kunskapskrav saknas i skrivningar. Ordet har ersatts med begreppet betygskriterier. Samtidigt kommer bedömningarna för att göra en summativbedömning att ändras. De klara kraven som funnits för att sätta ett betyg där kunskapskrav saknats försvinner och ersätts med att kunskapen hos eleven görs i en sammantagen bedömning för att sätta betyget.

Skoldebatten har fokuserat mycket på att fristående skolor sätter glädjebetyg i ämnen för eleverna. Politiskt har detta varit infekterat, det har visat sig att eleven inte haft tillräckliga kunskaper för att klara nästa utbildningsnivå. Tyvärr kommer detta med glädjebetyg att späs på med den nya ordningen från höstterminen 2022. Då inte bara i fristående skolor utan även i kommunala skolor. 

Frågan är om vi ska ändra betygssystemet så att det för det första slopas F betygen och mildrar kraven på E-nivån. Samtidigt borde en debatt föras över vad grundskolan ska vara till för. Är det främst en medborgarskola, som det var tänkt när grundskolan infördes 1962, eller något annat. Där fanns linjeval i högstadiet för framtida studier när grundskolan startade, där fem av dem var teoretiskt inriktade och fyra praktiskt inriktade.

Något är sjukt i dagens sätt att organisera skolan, speciellt i ljuset av hur kunskaper värderas. Allt för stort fokus ligger på de teoretiska ämnena och för lite på de praktiskt estetiska. Det orättvisa är att varje årskull innehåller olika begåvade barn. Oftast följer de normalfördelningsrkurvan.

Om grundskolan ska vara för alla är skoldebatten felfokuserad innehållsmässigt. Där det möjligen ska var så att barn från tre års ålder upp till elvaårs ålder skulle ha en sammansatt skola innan man ämnesorienterar skolan i mellanstadiet sista årskurs och uppåt.

Ett är klart att rättssäkerheten i betygssättningen från 1 juli 2022 inte blir bättre än det betygssystem vi lämnar. Vilket är ett fiasko från politiskt som myndighets håll när man tror sig skapa en skola som minskar tydligheten i vilken mån elever ska få en rättssäker betygssättning.

Skoldebatt i media: Expressen SVT Vetenskaps världen
 

söndag 8 maj 2022

Bristande trovärdighet

Regeringen är de nya kontrolldemokraterna. Islamska fristående skolor har infekterats av islamism och fått stänga sina skolor efter indraget tillstånd. Skolinspektionen har senast stänkt Framstegsskolan i Rågsved och Imanskolan i Uppsala med gällande regler kring ägar- och ledningsprövning för tillstånde att driva fristående skolor..

Sedan Magdalena Andersson blev statsminister, i en ren socialdemokratisk minoritetsregering, har det gått fort med att kasta upp det ena efter andra förslaget på ändrade förutsättningar inom skolpolitiken. Somligt behövligt, annat på en floskelnivå som gör en fundersam hur tankarna gått på Utbildningsdepartementet. Senast är lagrådsremissen om att förbjuda nystartade konfessionella fristående skolor.

Inslaget med de stängda skolorna är hårresande på så sätt att de har beröring med Muslimska brödraskapet och andra jihadistiska kopplingar. Tove Lifvendahl kallar i sin ledare socialdemokrater för kontrolldemokrater, ett inslag av att det bara finns en typ av demokrati, den socialdemokratiska. Hon skriver:

Socialdemokraternas svar är skifta hamn till Kontrolldemokraterna och låtsas att vi har ett allmänt demokratiproblem. Som i proposition 2021/22:157 där det föreslås att lämplighetsprövningen av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet, som infördes 2019, nu ska utökas med ett "demokrativillkor". Men regeringen är försåtlig, eftersom den under förevändning av hårdare kontroll av konfessionella friskolor (här dras även judiska och kristna skolor över en och samma kam), passar på att osäkra pistolen mot alla fristående skolor: "Demokrativillkoren ska tillämpas vid ansökan och tillsyn av en verksamhet med konfessionell inriktning men även för verksamhet utan en sådan inriktning."  

Det allvarliga i demokrativillkoret och dess expansion "för verksamhet utan en sådan inriktning". 

Helt plötsligt ägnar sig skolministern åt juridiskt mambo jumbo. Både utredningen gjord av Lars Arrhenius och lagrådet fastställer att dagens lagstiftning är till fylles för att mota bort avarterna inom de konfessionella fristående skolorna. Att då skolministern och regeringen ägnar sig åt att lägga propositioner med juridik som är kökkenmödding är allvarligt. Man ställer sig frågande till hur Utbildningsdepartement kan släppa ifrån sig härsket valfläsk med två jurister som leder departementet. Större krav måste ställas på personer som ska leda landet i skolfrågor utan att populistiska förslag läggs på riksdagens bord. Sittande regering har spelat bort sina kort i skolfrågan och skapat en bristande trovärdighet i att hantera skolans verkliga problem.

Media SvD      
 

lördag 7 maj 2022

Söndagsvägen

Berättelsen om ett mord sommaren 1965 är så ovanligt som en deckare i grenen True Crime. En deckargren som länge varit underkultiverat i Sverige. Långt bort från de flåshurtiga deckarna med personer som lever det ena eller andra som skaver i livet.

Under decennier har jag åkt sträckan som omfattar Sköndal på ena sida Nynäsvägen och tunnelbanan i Hökarängen. Aldrig har jag förknippat området i söder om Örbyleden till ett av de beryktade sommarmodern. Första avtagsvägen efter överfarten på Nynäsvägen ligger början på Söndagsvägen. Nu har jag ett annat förhållningssätt när jag åker förbi. Här möte Kickan Granell sin mördare den 17 juli 1965 på Söndagsvägen 88, blott 19 år, precis hemkommen från utlandet när livet slutade.

Peter Englund har beskrivit mordet utifrån omfattande arkivstudier. Inte bara fakta i målet och området utan lika mycket miljön och levnadssätt när Sverige stod på höjden av sitt välstånd. Mordet var det största och mest komplicerade mordutredning i Sverige före Palmemordet. Arbetet leddes av den legendariske kommissarien GW Larsson.

Fri från intriger och skönmålning får vi den sanna berättelse om ett spaningsmord med den oglamourösa arbetet att lägga pusslet för att vaska fram en gärningsman. Därtill domstolsförhandling som ledde till det sensationella frikännandet i tingsrätten. En berättelse värd att läsa.       
 

söndag 1 maj 2022

Parallella samhällen

 

Parallella samhällen var på tapeten på Nyhetsmorgon (1/5 22) när en avhoppad person från Jehovas vitten berättade om sin kommande bok. Boken har sitt ursprung i att hon fått sig tilldelad en hemlig box innehållande de rättesnören för hur de ledande personerna skulle agera och döma i saker som stör ideologin i inom rörelsen. Hon själv bröt med rörelsen i tolvårs åldern och inte velat gå i klinch med sin uppväxt. Vad hon berättade styrs denna trosrörelse av lågutbildade män.

Ett nytt perspektiv, slår mig att jag själv upplevde detta i min uppväxten inom frikyrkligheten. Många av pastorerna och de äldste (lekman som sitter i styrelsen) var ofta lågutbildade och bokstavstrogna. De hade svårt att lyfta sig ur trycksvärtan och se i vilken kontext människor levde i.

Samma noterar jag i de händelser som styrde påskupproret för några veckor sedan. Oftast i de miljöer dessa upprorsmakare lever i är kopior av de hemländer de kommer från, där klaner styr eller där heder styr. En patriarkal miljö där medlemmarna oftast har låg utbildning. Sägas ska dock att de som invandrat tidigare till Sverige från länder med totalitära styren har varit samhällseliten därifrån. De har snabbt inlemmats i den svenska kulturen och oftast är idag välutbildade män och kvinnor.

Utbildning och kunskap verkar var nyckeln för att motarbeta tendenser till "den enda rätta vägen" som praktiseras i slutna sällskap med ideologiska grunder. Det må vara kristna, islam eller annan religiös grupp som politiska grupper. Bildning och öppna sammanhang är avgörande för att skapa en sund utveckling. Frågan jag funderar på är hur det i framtiden kommer att bli när vi åter ser att killar har en lägre utbildning än tjejer. Vad tyder detta på? 

Jag har inget svar på frågan. Det enda icke vetenskapliga reflexionen jag har från min egen uppväxt i ett arbetarhem, på 1950- och 1960-talet, var att föräldrarna stimulerade mig som grabb att studera vidare för att få bättre förutsättningar än de hade i sin uppväxt. Att göra en klassresa i bildningens tecken som gav nya möjligheter och ett kritiskt tänkande i förhållande till företeelser och sammanhang jag växte upp i har tjänat mig väl.

När vi diskuterar hur vi ska få bukt med parallellsamhällena är det bildnings- och kunskapsfokus vi måste sätta i första rummet när det gäller pojkar i skolan. Vad är vinsten för dem att skaffa sig utbildning. Har vi en rätt sammansättning av vägval i skolan som lockar pojkar att studera? Jag vet inte, men det tycks mig att skolan är för teoretisk och mer anpassad för barn med kognitiva förmågor som ligger på den högra halvan av normalfördelningskurvan. En slogan är: att alla ska med, en slogan som är bra, frågan är bara på vilket sätt utifrån individens förutsättningar det görs.       

tisdag 26 april 2022

Vårtecken

 

Våren är den tid på året förhoppningarna blommar ut. Vårtecken ger både själen och synintrycken en riktning mot ljusare tider, trots de yttre omständigheterna. En vår 2022 bär hopp när det irriterande viruset covid-19 inte längre begränsar oss. Trots världsläget med angreppskriget mot Ukraina ses tecken på att Putin och Ryssland är på väg att förlora kriget. När nu körsbärsblommen slagit ut ger det mig den där känslan över att vintern är över och ljusare tider är på gång. En tid fylld av ljusets krafter, som fotot signalerar.

torsdag 14 april 2022

Glad Påsk 2022

Nyfiket skådar jag framåt en påskhelg i frihet. Något vi inte varit vana vid de senaste två åren med covidrestriktioner. Synvinkeln har även den förändrats bildligt och praktiskt. Vi har fått ett nytt hot mot vår demokrati genom det vedervärdiga och brutala krig Putin utkämpar i Ukraina. Praktiskt har vi nya möjligheter att skapa en annorlunda värld där kunskapen om historien och dess upprepning påverkar våra livschanser, ta vara på dem. Tyvärr är inte det som händer i Ukraina något nytt utan har inträffat genom historien. Några exempel är Syrien i närtid, Koreakriget och Hitlers misslyckande i forna Sovjet.

Med denna lilla exposé kan vi i lugn och ro åter fira påsken och dess under. Ursprungligen är det berättelsen om mörkret på långfredagen och uppståndelsen och ljuset på påskdagen. Så låt oss var och en på sitt sätt gå från det mörka till det ljusa. 

Får tillönska alla min bloggläsare en:

Glad Påsk!!

torsdag 7 april 2022

Lärandets hinder

 

Vad är det som möjliggör lärandet. En fråga som stöts och blöts i skolan och debatten om lärandet. Speciellt i ljuset av hur elevers kunskaper ser ut när de går ur grundskolan för högre studier. Tre saker avgör lärandet:

  • social miljö
  • pedagogisk miljö
  • fysisk miljö

För att elever ska lära sig är den sociala miljön en av de viktigaste faktorerna för likvärdigheten. Vad möjliggör delaktighet och gemenskap mellan elever och vuxna utifrån allas lika värde. Vilka hinder finns inbyggda i lärandemiljön.

När vi pratar jämlikhet är det oftast så att vi eftersträvar att alla individer ska ha samma stöd oavsett förutsättningar, som på första bilden. Hinder som alltid finns gör att jämställdhet med samma förutsättningar för alla elever skapar hinder, eftersom varje individ har olika förutsättningar för att nå de kunskaper som krävs för att klara vuxenlivet.

Då blir följdfrågan: Hur ska undervisningen utformas så att alla elever kan tillgodogöra sig den? Här finns möjligheten att ge stöd efter varje elevs behov och förutsättningar, som i andra bilden, för att inte hindret ska vara avgörande för lärandet. 

Idealet för allt lärande är att ta bort hinder i undervisningen, att byta planken till något som mer representerar av ett staket av nät, så elevens förutsättningar inte ska spela roll för jämlikheten. Här kan den fysiska miljön vara en viktig faktor för framgång genom att fråga sig:  Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla elever behöver?

Här kan man fundera över hur klassrummen ser ut. Hur organiseras det så alla elever medverkar utifrån sina förutsättningar, givet att gruppstorleken blir avgörande för att skapa den sociala miljön. Ju större klasser dess större är risken att elever blir socialt isolerade och subkulturer skapas i klassen. 

Varje skola måste ställa sig frågan hur de ska lösa sina problem med en tillgänglig lärmiljö. Den som tror att det finns generella lösningar på undervisningen, via styrdokument, är ute på en farlig väg. Oavsett hur skolan organiseras eller styrs är det alltid utifrån varje skolans egna förutsättningar man måste arbete. Därför kan varken kommunala eller koncerndrivna fristående skolor hantera varje enhet utifrån ett huvudmanna perspektiv på hur alla skolor ska arbeta. Varje årskurs och dess elever är det som avgör om eleverna får rätt kunskap utifrån nationella styrdokument. Likvärdigheten bygger på att VAD är definierat på nationell nivå medan HUR sätts av varje enskild skolenhet och styrs utifrån nationellt fastställda mål. Allt kunskapsresultat kommer från elev till grupp, som klass eller årskurs, upp till skolenhet och huvudman. Omvänd ordning från topp till golvet är dömt att misslyckas.

En likvärdig och jämställd skola för elever har rivit alla plank och ersatt dem med nätstaket. 

söndag 27 mars 2022

Om att aldrig ge upp

 

Årsrika kan. Sinnebilden av detta är Barbro Westerholm. Ingen person i det offentliga samhällslivet har ett mer omfattande internationellt nätverk än hon. I boken om sig själv har hon berättat för Ingrid Kinne Lindgren om livet från barndomen till dags datum som den äldsta ledamoten i svensk riksdag.

Bilden från en årsrik ger en känga till det kompakta motstånd som finns bland fackföreningar, arbetsgivare och politiker när det gäller kunskap och erfarenhet och det stelbenta sätt yrkeslivet är uppbyggt. Bara för att man uppnått en ålder av 65 år är man inte automatiskt förbrukad. Med dagens samhälle är det snarare bättre att ha en en allmän syn på hur vi ska klar välfärden genom att ta tillvara årsrikas kunskaper och erfarenheter högt upp i åldern. Det är ett gigantiskt resursslöseri att inte ta tillvara på detta.

Barbro Westerholm är även sinnebilden för hur eldsjälar tänker och agerar. Bara för att man misslyckas i ett sammanhang är det inte liktydigt att man ska lägga ned saken, utan vänta ut tiden för att få igenom saken. Själv praktiserar jag ett NEJ som punkten att börja om fast utifrån en annan vinkel för att nå mitt mål. Så uppfattar jag även Barbro Westerholms livsgärning.

I boken tar hon oss med på resan från uppväxten i flera kvinnovärldar och kvinna i läkaryrket och politiken. Vi får inblicken i samhällsämnen som p-piller, abort, rätten att bli förälder, kvacksalveriet, läkemedelsregistret, WHO, sjukdomsstämpeln för homosexuella, etikfrågor, om det glömda, gömda och okända Sverige, yttrandefriheten, årsrika och döden.

Barbro Westerholm har ett gediget CV som omfattar de fyra sista sidorna i boken. Få kvinnor, om ens någon annan, kan stoltsera med att ha ett sådant.

För den som vill få sig till liv Sveriges samhällsutveckling under fem decennier har en inspirerande läsning framför sig. 

tisdag 22 mars 2022

Fädernas missgärningar

 

Hur fädernas missgärningar kan spela in på kommande generationer speglar Åsa Larsson i sin sitta deckare från Kiruna. Här får vi följa de kända personerna från tidigare böcker i en rafflande historia. Rebecka har som åklagare  hamnat på avbytarbänken och får beta av balansen som kollegan Carl von Post inte vill göra, nu när han blivit ställföreträdande chef på åklagarmyndigheten. 

Slag i slag inträffar brott som kommer att dra in Rebecka som förundersökningsledare i strid mot påbjudet arbete. Rättsläkaren Pohjanen drar in henne i ett redan preskriberat mord som leder till nytt mordfall som hamnar på hennes bord.

Spåren tvinnas ihop och leder till mörka hemligheter i Rebeckas egen familjehistoria som komplicerar det hela. 

Åsa Larsson väver en berättelse med många trådar till en väv av förvecklingar och irrgångar innan Rebecka tackar för sig.

Alltid lite vemodigt när man tar farväl av en person för alltid, även om det i detta fall är en romanfigur.

fredag 11 mars 2022

Oförglömligt 1994

Oförglömligt var året 1994. Både det goda och det hemska. De hemska som hände detta år är fänrik Mattias Flink som går till attack och dödar fem kvinnor. Tommy Zethraeus som skjuter med automatvapen på Stureplan och tre dödas. M/S Estonia förliser och drygt 800 drunknar. 

De mer goda sidan var sommaren 1994 med en värmebölja som varade i drygt en och en halv månad. Oförglömlig sommar jag tillbringade på min dåtida sommaradress vid Mälarens södra strand. Bilden ovan var min sov och skrivstuga.

Här skrevs min andra fackbok under sommaren 1994 om tjänstekvalitet. Ett på den tiden oskrivet blad om hur kvalitet uppstår när vi människor utför sådant som har med service och kunskapsöverföring att göra. Alla fönster i stugan var vidöppna för att få någon form av svalka. Skrivandet fick bli på förmiddagen, innan det blev för varmt och tanken dunstade, samt på eftermiddagar och kvällar. 

På nätterna grävde vi guld i USA. Fotbolls-VM gick av stapeln och Sveriges insatser ger eko än idag med det brons vi fick. På tal om ledare i tjänsteverksamheter tog jag hjälparna från fotbollslaget som exempel:

En framdiskuterad handlingsplan baserad på klara visioner och mål för laget ger fullt ansvar för beslutet, lik svenska fotbollslagets framgång i VM 1994. Hade inte Tommy Svensson vetat vad han ville och om grabbarna i laget inte hade ställt upp på det, hade fotbollslaget inte vunnit bronsmedaljen. (s 115)

När jag läser om boken kan jag minnas att hur olika passager blev till. En när hjärnan kokat torrt när jag skulle skriva om det viktiga ordet kommunikation. Då släppte jag tangentbordet och promenerade till badplatsen och tog ett dopp i Mälaren. Med en temperatur sänkt kropp och hjärna som torkade under solens värmande strålar kom jag på hur jag skulle formulera hur ledarskapet bör kommunicerar begripligt. Här fick Martin Luther King, I have a dream, var ett exempel för att åskådliggöra frihetskampen för Afroamerikaner eller John F Kennedy när han höll sitt tal i Väst Berlin, för att bryta Sovjetunions blockad, där han tog sig själv som exempel med egna erfarenheten från andra världskriget, Ich bin ein Berliner.

I tider av mörker, med kriget i Ukraina, är det viktigt att hitta referenser till att det alltid finns ett slut på eländet. Kanske får vi se hur president Zelenskyj kommer att lysa fram som den som gjort outplånliga uttryck, med hans förmåga till kommunicerbara budskap till Ukrainska folket, för att stärka dess stridsmoral mot en övermäktig angripare. Orden får vingar och skapar handlingar som vi minns.    
 
 

söndag 6 mars 2022

Finansministern

 

Minns bilderna som kablades ut i nyhetsmedierna när Lehmans kollapsade och man såg bilderna på mäklare som kom gåendes med kartonger med yrket förpackat på väg till en oviss framtid. Minns också reformtakten den nya Alliansregeringen höll efter segern 2006. Det ovanliga för svensk demokrati var att efter valet fanns det en majoritetsregering på plats. Hindren att propositionerna inte skulle klara riksdagen existerade inte.

På mitt område utbildning hade regeringen Persson misslyckats med att få igenom en ny skollag. Sturskt hade Jan Björklund sagt att det skulle bara ta ett halvår som var lagen klubbad. Det tog resten av mandatperioden att internförhandla innan lagen lades på riksdagens bord i mars 2010. I början av augusti 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag fem i tolv. En lag som flyttade HUR till skolhuvudmännen, som idag är på återtåg till mer statlig detaljstyrning.

Berättelse som skrivits av de som var med är alltid spännande, även om berättelsen är starkt präglad av den personliga synen. Anders Borg trodde inte att han skulle bli finansminister. Han tillhör inte dem som betecknas som partipolitiker. Hans bakgrund var mer ekonomens, med förflutet på bland annat Riksbanken även om han jobbat hos Carl Bildt under den Moderatledda regering på 1990-talet. Där han bland annat praktiskt fick vara med att hantera 1990-talets finanskris.

Boken ger en insiderberättelse och beskrivning av persongalleriet i den internationella finansvärlden och EU-nivå. Anders Borg tar oss med, i tre delar, kring finanskrisen 2007, de nya Moderaterna och sortin från regeringsmakten 2014. Anders Borg berättar en samhällsberättelse i konsten att reformera samhället efter att välfärden kört fast.     

lördag 5 mars 2022

Jag ser underbara ting

Howard Carter har sagt de bevingade orden: Jag ser underbara ting, när han bröt igenom den sista väggen till gravkammaren, med ett vaxljus i handen, där Tutankhamon var begravd. Den 4 november 1922, under Ramses IV:s grav, med en trappa, inhuggen i klippan, ledde ner till en vägg, där man kunde läsa namnet ”Nebcheperure-Tutanchamon". Där fanns allt underbart.

Bilden ovan fotade jag på utställningen Swedish Grace på Nationalmuseum visande Howard Carter vid Tutankhamons sarkofag. Bilden väckte minnen till liv från uppväxten på Klostergatan i Eskilstuna och radion jag lyssnade på i familjens kök. Där fick jag som grabb höra den intressanta berättelsen om hur Carter hittade graven och hur man trängde in i gravkammaren. För en grabb var det en spännande berättelse som satte igång fantasin hur det kunde se ut. Många år senare har bilden visualiserat fantasin över den mest mytomspunne faraonen i Kungarnas dal utanför Luxor i Egypten. Där tiden stått stilla och ingen plundrare varit i gravkammaren under tidigare årtusenden.

Hur viktigt är inte bilder som beskriver ögonblick. Utan dem är det svårt att återskapa händelser från en tid som  varit. Bildpromenader ger oss möjlighet att uttrycka ett budskap, skapa bilder om olika händelser och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. Bilden berättar, förklarar och beskriver ett ögonblick att tolka och minnas.  

torsdag 3 mars 2022

En vecka av förödelse

 

En vecka av förödelse har vi sett rullat fram i media sedan Putin rullade in oprovocerat i Ukraina den 24 februari 2022. Initialt var det inte tydligt hur taktiken från rysk sida var. Nu är den tydligare, en kniptång över östra Ukraina från norr, via Belarus, öster och söder från de 2014 ockuperade delarna. Putin har påstått att det bara är militära mål man riktat in striderna på. Tyvärr är det många civila som strukit med, ett brott mot folkrätten. Vilket borde ligga till grund för att Putin gjort sig skyldigt till krigsförbrytelse. Frågan är också i vilken grad oligarkerna och den ryska militärledningen är skyldiga till krigsbrott.


Den som stått för ett rakryggat motstånd är Ukraina president Volodymyr Zelenskyj. Han har från dag ett vägrat att lämna Kiev, även om han sänt sina tal från en bunker, har han vågat sig ut och visat upp sig framför presidentpalatset. Han framträder som den som  gjuter mod i den Ukraina befolkningen att göra motstånd till den ryska övermäktiga invasionsarmén, till skillnad mot Putin. Hans drag påminner mig om alla diktatorer i historien som Stalin, Mao, Hitler, m fl. Totalt känslokalla, likt psykopater, med noll empati och en skev världsbild av verkligheten med inbillade oförrätter.

Hur kriget kommer att fortsätt har jag ingen aning om, mer än det kommer blir blodigt och utdraget om tanken är att krossa huvudstaden Kiev. Men det i sig är inte intressant att erövra byggnader utan målet måste var att omintetgöra de som sitter på makten i Ukraina, president Zelenskyj och hans regering. Frågan är väl hur han kommer att handla, stanna kvar och dödas, fly ut från Kiev till säkrare områden i västra Ukraina eller utomlands som deserterad makthavare. Det lär vi få se kanske i andra veckan eller senare beroende på hur mycket motstånd den Ukraina militären bjuder på.

Ljuset i bedrövelsen är ändå detta nyfödda barn, på bilden ovan. Frågan är väl hur livet för denna nya medborgare i Ukraina får. Om vi kommer att få berättelse av henne, som de vi fick från de som växte upp i Tyskland under Hitlers tyranni. Så länge vi kan hjälpa till att skapa trycket på Putin, via en vacklande maktelit i Ryssland, finns det hopp att detta barn kan få en framtid.
 

 

fredag 25 februari 2022

Det brinner

 

Det brinner i världen och Europa för första gången sedan andra världskriget. Torsdagen den 24 februari 2022 är den svarta dagen som kommer att skrivas in i historien då en diktator i Kreml går till angrepp på en demokratisk land som Ukraina. Motivet är att Ryssland känner sig hotat av Nato och under inga villkor får Ukraina orientera sig till väst. Enligt makthavarna i Ryssland är Ukraina en del av Ryssland. Även om Ryssland har sitt ursprung där är det 33 år sedan Sovjetunionen kollapsade. 

Osäkerheten är genuint stor såhär den andra dagen efter Ryssland invaderade Ukraina. Bilden ovan är spelets två huvudpersoner, diktatorn med en världsfrånvänd bild i sitt uttalande och hans offer presidenten som pratar för sitt liv, med en from förhoppning om samtal. Den ene en bödel, den andra första offret på bödelns dödslista. Nummer två offrets familj.

Europa är för alltid förändrad sedan den 24 februari 2022 när den gamla säkerhetsordningen gått i graven, som byggts sedan kalla kriget slutade i november 1989. Ingen är längre säker vad den ryska björnen kan ta sig så länge dess huvud gått i baklås. Ett tecken på dess baklåsning kanske den insiktsfulle kunnat skönja genom Putins uttalande under många år. Tyvärr har vi i väst varit naiva och inte trott på att Putin skulle gå från ord till handling. Ett mönster vi såg även under 1930-talet innan Hitler invaderade Polen den 1 september 1939.

I det krig vi ser nu är desinformation en del av kriget, där olika parter försöker spela på känslor för att skapa osäkerhet. Därför är det A och O att man källkritiskt, i görligaste mån, håller sig till etablerade medierapporteringar. Vem sänder budskapet och varför blir viktiga delar för att förstå händelseförlopp när världen brinner. Krigets första offer är sanningen. 

lördag 12 februari 2022

Striden om kunskapen

 

Kunskap skapas i ett öppet fritt meningsutbyte. Kom att fundera kring det med sanning och fakta i striden om yttrandefriheten. Skrev följande i en twittertråd jag skapade (12/2 22):

Kunskap är en stökig process. Därför är skilda världars möten avgörande för kunskapsutveckling. De som bara håller sig till en världs kunskap stagnerar och går under.

Med sociala medier har oanade möjligheter öppnats i öppna forum för meningsutbyte och kunskapsutveckling. Lena Andersson sätter detta i blickfånget i en gästkrönika i SvD (12/2 22):

Oftast är det inte fel, men det händer. Så när man ivrar för att stoppa folks uttalanden i frågor där svaren verkar givna, får man påminna sig om att vi aldrig är färdiga. Årets vetenskapliga visshet kan vara nästa års bristfälliga vetande.

Här har vi en viktig insikt, vetenskap är ingen sanning utan den idag aktuella kunskapsnivån. Samman gäller umgänget i social medier. När jag själv är ute och diskuterar har det slagit mig hur många som uppfattar inlägg jag gör som fel. När jag använder det nyfikna sättet en Rumpnisse har: Va'för är det på dette viset, blir det oftast samma svar fast i ett ordvrängeri. I slutna sällskap med den enda rätta vägen är kunskapen färdigtuggad. Färdigtuggad kunskap ger aldrig ny kunskap utan går i slutändan under.

Därför är yttrandefriheten avgörande för att samhället utvecklas i en pluralistisk ordning. Tekniken har genom årtusenden omkullkastat eliters önskan om att begränsa felaktig kunskap. Henrik Jönsson skriver i SvD (12/2 22):

Konflikterna kring yttrandefriheten har pågått under många tusen år, och står på ett rent principiellt plan mellan de som vill säga saker andra finner misshagliga, och de som anser att samhället måste skyddas från budskap de finner olämpliga.

Man kan ogilla och tycka att budskap är misshagliga, besinna då att skilda världar ger yta för att i skärningspunkten mellan oförenliga ståndpunkter faktiskt kan skapa ny kunskap. Denna kunskap är demokratins kärna i ett pluralistisk kontext.

Skolan är en institution som i olika stadier ska bringa kunskap till det uppväxande släktet. Med stigande ålder och konsekvenstänk bringas utveckling av kunskap, byggd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Avgörande är att ju högre upp i utbildningsväsendet man tar sig tar man del av kunskap och där fria akademier viktigaste uppgift är fri kunskapsbildning, oavsett om det har skapats i en annan kontext än dagens. Därför är det illavarslande när studenter försöker begränsa kunskapsmassan för att den just nu anses vara fel. Ingen kunskap är fel utan den ska alltid prövas utifrån konstruktiv kritik i olika perspektiv. Först då kan samhällets kunskapsnivå öka.

Media SvD1, SvD2.   

fredag 11 februari 2022

Första majtal om skolan

 

Nu har S satt ned foten om skolpengen. På en pressträff presenterade regeringen en lagrådsremiss över att kommunerna ska få mer betalt än fristående skolor. Presentationen var tunn och kan mer betraktas som ett första maj-tal av statsministern. Förslaget måste genom Utbildningsutskottet i Riksdagen innan det kan bli verklighet. Där är sannolikheten stor att förslaget inte går igenom.

Det intressanta i diskussionen är den eviga kopplingen att det är de kommunala skolorna som har ett större uppdrag än de fristående. Nu är det inte precis så skollagen är skriven. I kapitel sju i skollagen, om skolplikt och rätten till utbildning, finns reglerna om skolplikt. I den är det två parter som ska se till att barn i grundskolan går sin utbildning. Den första är att vårdnadshavare ska se till att sitt barn fullföljer skolplikten (7 kap 20 §). Andra parten är barnets hemkommun som ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola på något annat sätt för utbildning (7 kap 21 §). Med andra ord rätten att välja en fristående skola på orden eller annan skola på annan ort.

Därtill stipulerar skollagen följande om skolplikten i 7 kap 22 §:

Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.
När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

Det är uppenbart denna skillnad man skjuter in sig på när man hävdar att kommunerna har högre kostnader än fristående skolor. Om man läser först meningen noga är det kommunen som har skyldighet att se till att dess elever uppföljer skolplikten i dess skolor om inget annat valts. Det är med andra ord kommunens utbildningsnämnd som avgör skolplaceringen, om man läser andra stycket i paragrafen är de fristående skolorna skyldighet att rapportera frånvaro till elevens hemkommun.

När man studerar frågan om vad som krävs av den kommunala skolan och fristående skolan är kraven lika på en behovsprövad undervisning baserad på de skolformsvisa läroplanerna. I grundskolan även dess timplan. Med andra ord finns ingen skillnad i skolpengen om man ska upprätthålla den nationella uppdragsplikten. Att kommunen har kostnader för sitt myndighetsutövande är en annan sak, som rimligen inte påverkar det nationella uppdraget att utbilda elever i grundskolan.

Källa:

Skollagen (2010:800)

lördag 5 februari 2022

Skärpt kontroll av religiösa fristående skolor

Regeringen har satt ner foten om religiösa fristående skolor med ett förslag till lagrådsremiss. Man vill se en demokrati kontroll. Man undrar hur det ska gå till. För enligt definitionen på demokrati är:

De övergripande principerna för dessa idealtyper är:
  • Rättvisa val: öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt.
  • Frihet: här betonas individens fri- och rättigheter för att motverka majoritetens tyranni i ett samhälle.

Vad jag vet är dessa principer fastlagd i den svensk grundlagen. I debatten har det framförts att man skulle stoppa etableringen av nya religiösa fristående skolor. Här kom utredaren fram till just bekymret med att det bryter mot religions- som näringsfriheten. Helt plötsligt blir det problem när regeringen vill införa ett rekvisit till i bedömning av lämpligheten att äga och driva skolor.

Nu vill man helt plötsligt öka möjligheten att via belastningsregistret ge Skolinspektionen och alla kommuner, som ger tillstånd till fristående förskolor, ökad insyn. Lina Axelsson Kihlblom (S) säger följande:

Den skärpta ägar- och ledningsprövningen innebär att fler uppgifter ska hämtas ur brottsregistret.
– Tillståndsmyndigheterna saknar i dag tillgång till uppgifter om till exempel brott som rör terrorism, exemplifierar Lina Axelsson Kihlblom.

Det här förslaget skärper samhällets kontroll över välfärden.

Frågan är bara hur ska detta förhindras, eftersom innan man döms för terroristbrott har man haft en skadlig påverkan på demokratin om det utmynnar i terrorism. Någonstans haltar resonemanget.

Förslaget till lagrådet innehåller också tankar kring att man ska definiera eller förtydliga begrepp som utbildning och undervisning samt konfessionell och icke-konfessionell betydelse i skollagen. En märklig sak eftersom rådande Skollag (2010:800) har tydlig definition vad utbildning och undervisning är.

Utbildning i skollagens mening är den verksamhet som bedriv på varje skola där undervisningen är en väsentlig del av skolans verksamhet. Därtill definierar skollagen att undervisning som bedrivs i skolan ska bygga på icke-konfessionell grund på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Konfessionella inslag är det som eleven frivilligt kan medverka i utanför själva undervisningen.

Utbildningen kan i stort sägas omfatta tre storheter för en elev:

  • sociala miljön
  • pedagogiska miljön
  • fysiska miljön

Det är i den sociala miljön eleven utvecklas till den demokratiska medborgaren enligt de krav som finns i de skolformsvisa läroplanerna. Det är dessa tre miljöer som nu Skolinspektionen fått större makt att tillämpa stängning av skolor som har allvarliga brister från 1 juli 2022. En av sådana brister kan var de övertramp som skapat debatten kring skolor som Römosseskolan och andra religiöst inriktade skolor.

På något konstigt sett verkar regeringen å ena sida vända på alla stenar de kan hitta de tycker har oönskade amöbor, svart myror mm under. Samtidigt som man försöker begrava sådant som inte är politisk gångbart som att förbjuda nyetablering av religiösa fristående förskolor och skolor.

Media: SvD

  

söndag 30 januari 2022

Likvärdighetens återkomst

 

Likvärdighetens återkomst i skolväsendet vid allvarliga bister är ett klubbslag nära. Utbildningsutskottet har behandlat regeringens förslag till skärpta regler i skollagen (2010:800) kring hur huvudmän som inte följer det nationella uppdraget ska fås in i rätt tillämpningsfålla. 

I betänkandet skriver Utbildningsutskottet (s 1) på tal om möjligheten att stänga skolor med allvarliga bister:

Ändringarna innebär bl.a. att Skolinspektionen ska kunna förbjuda en kommun eller en region att driva en verksamhet vidare om ett föreläggande att avhjälpa brister inte har följts och missförhållandet är allvarligt.

Med andra ord lite annorlunda i tongången än skoldebatten där man högljutt förfäktar att detta bara ska gälla fristående skolor, med speciell inriktning mot marknadsskolan. Enligt regering och Utbildningsutskottet vill man ha möjligheten att stänga "dåliga skolor" efter en tidsutdräkt på två år efter påpekandet av brister som inte åtgärdas. Oftast brukar det var lite si och så med regelefterlevnaden i regioner och kommuner. Självbestämmandet skruvas åter till för de offentliga skolan.

Så samma bestämmelser ska gälla för att stänga skolor oavsett de är offentliga eller enskilda skolor. Dock läggar man in den demokratiska ordningen att låta förvaltningsdomstol avgöra om skiljaktiga ståndpunkter finns. Man skriver i betänkandet (s 1):

Beslut som fattas enligt de nya bestämmelserna ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. 

Föreslagna nya regler är tänkt att träda i kraft 1 juli 2022.

Källa:

Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU10 - Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister  

Uppdatering 220204 

Riksdagen beslutade 220202, med siffrorna 228 JA för och 20 NEJ, till förslaget om möjligheten att stänga skolor med allvarliga brister. Nej-rösterna tillhörde V och en vilde. 

söndag 23 januari 2022

Vägval

 

Livet är fullt av vägval. Frågan är även aktuell i skoldebatten. Speciellt diskuteras vilket skolsystem som Sverige ska ha och hur politikens inflytande ska se ut. Den skola vi idag har sitt ursprung i 1946 Skolkommission som leddes av Erlander, som strax efter tillträdandet i kommissionen blev statsminister. Utredningen lades på regeringens bord 1948 och var startskottet för att ändra systemet med folkskola, realskola och läroverk. Resultatet blev en gemensam nioårig grundskola och därefter en gymnasieskolan som grund för högre studier på akademisk nivå.

Historiskt startade den sammanhållande grundskolan 1962 för sextio år sedan. Själv gick jag ut den som första elever i Eskilstuna 1968. Ett märkesår på många sätt. Vi fick studentrevolten och samhället ägnade sig mycket åt plakatdemonstrationer. Mottot från 1968 var att det är förbjudet att förbjuda. En tolkning som haft påverkan än idag på samhället, speciellt valet att skolväsendets organisering. 

De första åren av grundskolans tillvaro var högstadiet uppdelat i ett antal linjer eleverna kunde välja. En liten spegling av hur realskolan sett ut där det fanns olika linjer att välja på. Fördelen med denna uppdelning av högstadiet var att elever som individer fick möjligheten att välja efter intresse, allt från teoretiska till praktiska linjer. För egen del hjälpte det mig att ta mig vidare eftersom natur och teknik var mina intressen. 

Senare under 1970- och 1980-talet utvecklades skolan mot en gemensam nioårig skolan där alla skulle läsa samma ämnen oavsett genetiska förutsättningar som intresse. Tron om jämlikhet byggde på en jämlikhet i resultat istället för att alla ska få jämlika förutsättningar.

Inger Enkvist går i en ledare i SvD (23/1 22) in på skolan och dess ordningsproblem och rädsla utifrån bland annat lagstiftningen. Någon form av inlärd hjälplöshet som mynnar ut i att rektorer och lärare ägnar sig åt överdriven dokumentation, för att har ryggen fri, för att överleva inom organisationen. En skrämmande utveckling och definitivt inte i linje med idag gällande skollagstiftning.

Inger Enkvist skriver följande:

För allas bästa och för att minska antalet klagomål bör det skapas undervisningsgrupper med olika inriktning. Det stadium som i första hand måste organiseras om är högstadiet. Vissa elever behöver koncentrera sig på att utveckla goda läs-, skriv- och räknefärdigheter. Andra behöver ordentliga utmaningar för att inte bli uttråkade.

Detta förslag till organiseringen av högstadiet kanske är en bit på väg att öppna upp kunskapsinhämtningen. Dagens skola premierar ensidigt teoretiskt inriktade ämnen i en övertro att alla elever ska göra karriär i akademisk riktning. Tyvärr är det orättvist att vi som individer föds med olika kognitiva förmågor där alla inte har möjlighet att ta sig vidare i det skolsystem vi har idag. Därför måste vi nog se över hur skolan organiseras och vilka behov samhället har på framtida kompetenser. 

Samhället kommer både behöva teoretiker som praktiker. Därför blir det viktigt att grundskolan förbereder elever på vilken studieväg de ska ta. Här är det viktigt att det ska var lika prestigefullt att välja en praktisk linje som en nationell teoretisk linje. Det finns ingen motsättning i valet eftersom dagens praktiska yrken är lika tekniktunga som de teoretiska med datateknikens intåg, vilket accentuerats under pandemin. Frågan är väl snarare vilken djup kunskap man ska ha för att klar sina uppdrag.

För en av sanningarna från yrkeslivet av idag är att det sällan räcker med en examen som räcker yrkeslivet ut. Vägvalen är många innan yrkeslivet är slut och tillvaron fylls av det som är lustfyllt.

Media SvD   

lördag 8 januari 2022

Högläsning

 

Högläsning brukar vara ett sätt att snabbt lära sig språk, speciellt som barn och elever i lägre åldrar. Med tiden har ljudböcker blivit ett populärt sätt att ta  till sig berättelser. Själv har jag genom åren haft problem med att lyssna, har oftast flutit bort i min egna värd och läsandet blivit en ljudmatta som jag efteråt undrat över vad jag hört. Ungefär som en del föredrag och undervisning eller sammanträden, vilken förmåga har den som sänder budskap att fånga lyssnaren. Ämnet kan vara hur intressant som helst, kan inte den som förmedlar budskapet nå fram spelar innehållet ingenting.

I mitt huvud har jag en inre röst som läser det jag skrivit. Den rösten ger mig en bild av berättelse jag skrivit. När jag nu lyssnar på högläsningen av min bok blir det en helt annan berättelse att ta till sig. Märker att just rösten hos den som läst in boken avgör om jag koncentrerar mig och vill höra mer. Hur jag lever mig i berättelsen. Här verkar det som kvinnors röst har något särskilt som gör att jag lyssnar. Om det beror på en skolad röst eller inte låter jag vara osagt.

En annan fundering är hur hämnade det är för språkutvecklingen att bara lyssna och inte läsa en bok i pappersform eller e-bok. Här finns många åsikter i vad som är rätt. Noterar bara att rösten och inlevelsen hos den som läser i ljudfilen avgör värdet av att lyssna och för lyssnaren att ta till sig berättelse samt hur intresserade lyssnaren sedan blir att själv läsa, oavsett vilket format boken har.    
 

torsdag 6 januari 2022

De expansiva och vinsterna

Ständigt dessa vinster, ett bekymmer i skoldebatten. Marcus Larsson skriver i det fjärde utdraget i eSvD (6/1 22) från sin bok, De expansiva, om det här med vinster. Jag lika väl som Marcus har ett gemensamt, det är inte vinstsumman i sig som är skolans problem. Sedan skiljer vi oss åt när han skriver:

Det är hur och varför vinsten uppstår som är problemet, inte vinstsumman i sig, och problemet blir större och större ju högre andel elever som går i koncernernas skolor. Det här är anledningen till varför vi inte kan ha en skolmarknad som tillåter huvudmän som drivs med vinstincitament. Aktiebolagen, och i synnerhet skolkoncernerna, måste bort från den svenska skolan.

Om vi för en stund stannar vid aktiebolagsskolor som huvudproblemet eller snarare skolkoncernerna är det en sanning med modifikation. Oavsett vilken ekonomisk form du har för en verksamhet är alltid syftet att skapa överskott i verksamheten. Detta för att överleva de tider då en verksamhet av en eller annan anledning går med förlust. Det spelar ingen roll om det är en ekonomisk förening, handelsbolag, stiftelse eller aktiebolag som skolverksamheten bedrivs i, alla måste göra överskott eller det allmänheten kallar vinst. Frågan är sedan berättigad att fundera över hur mycket av överskotten som kan delas ut till ägarna. Det är här S satte ned foten på sin kongress i november 2021 och vill förbjuda utdelningen till ägarna.

För att se hur "farlig" det här med vinst är är det viktigt att se storlekarna på vad totalkostnaden för skolväsendet är. Senaste redovisningen från Skolverket redovisar att totalkostnaden för skolväsendet är 308,5 miljarder kronor. Där totalkostnaden för grundskolan är 127,1 miljarder kronor eller 41,1 procent av vad som plöjs ned på att barnen ska få den kunskap som är grundläggande för alla i samhället. 

Bryter vi med kostnader på de olika driftsformerna kostar den kommunala skolan 108,6 miljarder kronor och de fristående 18,4 miljarder kronor. Jämför man statistiken vad varje elev kostar skolan är den kommunala skolans totala kostnad per elev 118 200 kronor och i den fristående 108 100 kronor. Gör man jämförelse på vad de olika delarna kostar redovisar Skolverket att undervisningen i de kommunala skolorna kostar 6 500 kronor mer per elev än i den fristående. Lokaler och inventarier kostar mer per elev, 600 kronor, i de fristående skolan. Skolmaten som nästa kostnad är 700 kronor dyrare i den fristående skolan än kommunala. Lärverktyg och skolbibliotek är även där dyrare i fristående skolor, 400 kronor än kommunala. Däremot är kostnaden för elevhälsan 650 kronor per elev dyrare i den kommunala skolan än fristående. Sista posten övrigt (svy, administration, mm) kostar den 4 900 kronor per elev mer i kommunala skolor än fristående.

Bilden är komplex när vi kommer till kostnaderna mellan de olika driftsformerna i skolan. Vilka delar som ger överskott kan man diskutera. Mig veterligen finns ingen studie där man försökt se vad som orsakerna är till kostnadsskillnader. 

Om det nu är så som Marcus Larsson skriver att vinsten i de fristående skolorna är 1 miljard kronor är den försumbar i relation till vad skolan kostar totalt. Andelen i förhållande till kostnaderna är mellan 0,7 - 0,3 procent beroende på hur man räknar.

Däremot är slutsatsen kring aktiebolagsskolor problematiskt. Valet av associationsform styrs ytterst av lagstiftningen för de olika formerna och i slutändan skattelagstiftningen. Varför vi fått växande antal skolkoncerner i Sverige är främst beroende på hur grundarna ska få sina livsverk att leva vidare. De former som funnits att säkra fortlevnaden på är antingen genom att nästa generation tar över. Finns inte denna har rikskapitalet stått till buds för att överlevnaden ska finnas. Slutligen har några av skolkoncernerna börsnoterats, där avkastningskraven är tydligast. Hela denna utveckling var nog inte någon rikspolitiker medveten om varken när reformen kom på 1990-talet och när nya skollagen kom för 11,5 år sedan.

Problem finns i skolväsendet på systemsidan, dit hör finansieringen. I och med Göran Perssons kommunalisering, som lever kvar även i dagens skollag, är det bäddat för denna debatt. Speciellt som det är varje kommun som finansierar skolan utifrån sina kommunbudgetar. Vill vi få en förändring tillstånd ska fokuset snarare vara på hur vi skapar lagstiftning som säkrar skolan och barnens rättigheter till kunskap och bildning oavsett vem som driver skolor.

Media SvD
 

onsdag 5 januari 2022

De expansiva och lagstiftningen

Landet byggs med lag. Det är fundamentet i en demokrati. Utan givna spelregler får vi ett samhälle präglat av anarki. I två tidigare blogginlägg, kring utdrag ur Marcus Larsson bok De expansiva, har jag försökt beskriva hur skolväsendet ser ut. Givetvis har jag inte alla fasetter, men under mina år i skolväsendet och tolkning av juridiken finner jag några saker att påpeka.

I utdraget av boken i SvD (5/1 22) skriver Marcus Larsson:

Låt mig poängtera en gång till: inget juridiskt fel har begåtts i något av de här fallen. Men jag tycker att det är uppseendeväckande att politiker i så hög utsträckning först stiftar lagar som gynnar koncernskolor, och sedan äger eller rekryteras till koncernskolorna efter sin politiska karriär. 

Det är bra att han noterar att det inte är några juridiska fel begångna hos de som fattar besluten. Däremot föreligger några sakliga problem. Tre lagar är central i skolväsendet. Dessa är Skollagen, Kommunallagen och Aktiebolagslagen. De två senare är så kallade allmänna lagar medan Skollagen är en speciallag. I svensk rätt tar speciallagarna över de allmänna lagarna vid tolkning av förvaltningsrätten i rättsväsendet.

Studerar vi Kommunallagen innehåller den regler kring kommunfullmäktige och dess möjlighet att skapa nämnder. Det enda juridiska kring befattningshavare är kommundirektören i Kommunallagen. Alla övriga har endast rådgivande roll och myndighetsutövandet sker i nämnderna och kommunfullmäktige. De illustreras i följande bild.

När Marcus Larsson beskriver hur besluten i Järfälla, kring etablering av enskilda gymnasieskolor, är det helt riktigt att det är politikerna i nämnden som fattar demokratiska beslut. I detta fall med en borgerlig majoritet. Att förvaltningen har ett annan rekommendation till beslutet är inget konstigt i sig eftersom de har en konsultativ roll mot huvudman, nämnden. Enda tjänstemannen förvaltningen som har en lagreglering är skolchefen utifrån reglerna i Skollagen (2010:800). En befattning som i huvudsak ska övervaka att huvudmännen följer de nationella styrdokumen som finns i skolväsendet.

Nästa sak att fundera på är Marcus Larsson andra mening citerad ovan. Håller med att det skulle vara ytterst allvarligt om förtroendevalda politiker i Riksdagen extraknäckare som styrelseledamöter eller äger skolor samtidigt som de stiftar lagar. De exempel som beskrivs i utdraget av boken är i merpart politiker på kommun eller region nivå. Ingen av dessa politiker är i närheten att stifta lagar utan har endast ett demokratiskt genomförande uppdrag. Ett exempel som nämns på en fd rikspolitiker är Gunilla Carlsson, biståndsminister i regeringen Reinfeldt och hennes styrelseuppdrag i IES. Två saker som man kan ta upp kring rikspolitiker och dess agerande efter avgång från Riksdagen. Hur lång ska karantänen vara innan man får försörja sig inom näringslivet och då speciellt inom välfärdssektorn. Det andra är vilka villkor som gäller för rikspolitiker för att misstankar om jäv inte ska uppkomma.

Slutledningen som Marcus Larsson gör i andra meningen i citatet och de exempel han beskriver haltar betänkligt eftersom de politiker som beskrivs har sin hemvist på kommunal nivå och inte riksnivån.

Debatt om skolväsendets uppbyggnad och system är viktigt. Däremot är det viktigt att man försöker hålla isär strukturer och nivåer när ska dra slutsatser. En sak som inte är fullt enkelt med en så pass komplex materia som skolväsendet är. Varje skolform (förskola, grundskola, gymnasiet, komvux och sfi) har sin egen logik och juridik, som griper in på olika sätt. Därför är det ytterst svårt att dra generella slutsatser med sådana skiftande logiker i skolväsendets alla delar.

Media SvD
  
 

tisdag 4 januari 2022

Politiker och skolkoncerner

Känslorna svallade på Twitter (3/1 22) när jag publicerat mitt inlägg om politiker och skolan. En kritik var från Marcus Larsson, författare till boken De expansiva. Hans kritik var befogad när jag påpekade bristen på exempel på S-märkta politiker som utnyttjat systemet. I dagens utdrag (4/1 22) behandlas just det graverande exemplet från kommunala S-politiker i Kungsbacka.

När jag läst nya utdraget slås jag av att de skolpolitiker man framför kritik mot inte har befunnit sig på den lagstiftande nivån, med undantag av Per Egon Johansson som var statssekreterare åt Mats Odell i Bildt-regering på 1990-talet. Övriga befinns på den kommunala nivån. Kommunala förtroende val politiker har enligt gällande skollag endast två uppgifter. För det första att finansiera skolan i den egna kommunen, både sina egna och de enskilda. Det andra uppdraget är att ge tillstånd till att bedriva enskilda förskolor. I övrigt har de i uppdrag att genomföra det nationella uppdraget som slagits fast i skolväsendets styrdokument.

Jag hade varit mer orolig om det varit en strid ström av förtroende valda i riksdagen, som stiftat lagarna om skolan, som direkt efter avgång hoppar in i skolkoncerner. Några fall finns, dock har de bara haft ledningsbefattningar i den löpande verksamheten eftersom det är huvudman som styrverksamheten. I de enskilda skolorna är det styrelsen i respektive associationsform som utgör huvudman.

De exempel som återges i utdrag i SvD hänför sig till den tiden regelverket såg annorlunda ut. Göran Perssons kommunalisering inledd marschen bort från den centralstyrda skolan. Regering Bildt införde sedan de fristående skolorna och elevpengen. Dock ska man veta att dåtidens Skolverk var de som gav tillstånd att bedriva enskilda skolor och på ytterst rudimentära kriterier. Med tiden har förändringar gjorts i regelverk och boskillnaden i beslutsfattandet i staten. Idag är det Skolinspektionen som ger tillstånd för att skolor i skolväsendet för bedriva utbildning frånsett komvux och förskolor.

Med tiden har regelverket även skruvats åt när det gäller tillståndsgivningen. Idag görs sedan 2019 en ägar- och ledningsprövning av tillståndssökande och även redan existerande utövare. Dessutom ligger det på Utbildningsutskottets bord ett förslag om skärpta regler kring ägar- och ledningsprövningen.

Historien är alltid viktig att ha när man ska diskutera de skevheter som uppstår i system. Som bekant är hållbarheten i ett system beroende på hur svagaste länken ser ut. Man ska alltid förbättra de svaga länkarna för att få stabila system. Frågan är bara om det är nyttigt att riva upp och bygga nytt.

Media SvD 
 

måndag 3 januari 2022

De expansiva - soppa på en spik

 

Svenska Dagbladet har på kultursidorna utdrag ur olika böcker om skolan. Den tredje boken som förmedlas är Tankesmedjan Balans bok De expansiva (3/1 22). Med stor häpnad läser jag utdraget. Något tunnare bevisföring var det länge sedan jag läste. Mönster och samband saknas i analysen eftersom den bevisföring som används är bara en prick i en delmängd av alla skolor.

Används mängdläran och vi tittar på hur grundskolans delmängder ser ut består den till 85 % av offentliga grundskolor (övervägande delen kommunala) och 15 % enskilda grundskolor. När Balans gör sin analys och slutsatser bygger den på en enskild aktör i delmängden enskilda grundskolor. Med en sådan försumbar mängd går det inte att göra de slutsatser som görs. Blir som när gumman skulle koka soppan och gubben ville krydda den med en spik, ovanligt tunn och smaklös.

Därtill undra man hur rubriksättarna fått till det. Mig veterligen är de exempel som anförs bara MP förra skolpolitiska talesperson och Fp minister för universitets frågor som varit förtroendevalda. Vad jag kan utläsa är den före detta MP politikern endast en ledningsperson i Kunskapsskola. De övriga exemplen på person från den politiska svärden har "bara" varit tjänstemän i borgerlig regeringar.

Däremot finns det historiskt många S politiker som startade fristående skolor på 1990-talet. Om dem talas det inte alls. Många av dem blev välbeställda när de sedan såld skolorna till bland annat riskkapitalet.

Debatten om skolan är viktig för att rätta till de saker som inte riktigt fungerar som tänkt. Då krävs det att debattörerna håller sig till stringens och vederhäftiga resonemang byggd på fakta som ger generella mönster och samband.

Media SvD