Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 28 mars 2023

Religiösa inslag i undervisningen

 

Konfessionella skolors vara eller inte vara är ständigt på tapeten i skoldebatten. Under 2022 har Skolinspektionen på uppdrag i regleringsbrevet från regeringen gjort granskning av dem. I Sverige finns 60 konfessionella skolor av dessa inspekterades 78 procent (47 av 60) varav 60 procent (28 av 47) via tillsyn och 9 procent (4 av 47) genom kvalitetsgranskning.

Skollagen skiljer på utbildning och undervisning. Utbildning är skolans verksamhet där undervisningen är huvudprocessen. Undervisningen ska enligt skollagen vara icke-konfessionell vilket innebär att inom timplanen får det inte förekomma religiösa inslag. I granskningen 2022 fann man följande typer av olämpligheten:

  • andakt, bibelläsning och filmvisning om evangeliet på undervisningstid
  • skolan till en stor del sjunger psalmer och lovsånger i ämnet musik
  • eleverna eller lärarna var för sig eller tillsammans läser och reciterar suror innantill direkt ur Koranen
  • elevens val som skolan tillhandahöll var undervisning i islam
  • inte fått någon undervisning inom området sex och samlevnad inom ämnet biologi de senaste åren. Skälet som uppgavs till detta var att det på skolan ansågs känsligt att ta upp frågor kopplade till homosexualitet, mot bakgrund av elevernas åsikter gällande kön, familjekonstellationer och hbtqi-frågor.

Andra exempel från årsrapporten från Skolinspektionen beträffande värdegrund är:

  • dokumenterad klädkod som innefattade att eleverna skulle klä sig respektabelt, och innebörden av detta var att eleverna inte skulle ha en så kallad magtröja, urringade tröjor, korta kjolar eller korta shorts
  • trivselregel som innebar att eleverna inte skulle vara ihop med någon så att det syntes under skoltid
  • att det förekom kränkningar i flera årskurser vid skolan, såväl elever emellan som att lärare uttalade sig kränkande gentemot elever. Bland annat ska lärare ha uttryckt sig olämpligt om elever med funktionsnedsättning, uttalat fördomar om elevers ekonomiska situation, och uttalat kränkningar som avser elevernas etniska härkomst.

Katalogen ovan kan göras längre, men visar på allvarligheten i de brister som förekommer att minst 24 skolenheter trampar över kraven i skolans styrdokument.

Till detta redovisar Skolinspektionen det allvarliga i den ägar- och ledningsprövning som gjort. Där har 21 procent (10 av 47) huvudmän och 13 procent (5 av 47) av skolenheterna granskat ägare och ledningens lämplighet att driva skolorna gjorts.

Bland de 24 fallen med brister har tre så allvarliga bister att tillståndet återkallats. Grund är en bristande vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, på grund av bristande laglydnad, och på grund av en ekonomisk misskötsamhet. Två av fallen har inkallandet av tillstånd gjorts utifrån Säkerhetspolisens information om befarad radikalisering av elever vistas i en miljö som förespråkar en enklavisering av samhället, istället för en respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.

Hur det kommer att gå med konfessionella fristående skolor i Sverige får vi se. De utredningar som gjorts gör det svårt juridiskt att ändra på rådande lagstiftning eftersom friutrymmet tillåter frivillig medverkan i konfessionella inslag så länge de inte halkar in på undervisningen.

Källa:

Skolinspektionens årsrapport 2022, Dnr: SI 2023:2142 

måndag 20 mars 2023

Rektorer som utvecklar skolan

Skolinspektionens årsrapport 2022 visar intressanta resultat av den regelbundna kvalitetsgranskningen. Fyra områden granskas:

  1. Rektors ledarskap
  2. Bedömning och betygsättning
  3. Undervisning
  4. Trygghet och studiero

 

Av granskning kan man se att endast var fjärde rektor har hög kvalitet i sitt ledarskap. En oroande siffra eftersom skolans framgång bygger på att alla har rektorer medvetet driver utvecklingen och analysen i skolan. Att ständigt fråga sig, lärarkåren och övrig skolpersonal: varför blev det så här när vi gjorde sådär.

Här är skolanalysen avgörande för skolans utveckling både av bedömning, undervisning och trygghet. Vet skolan hur det ser ut på gruppnivå hur betyg och bedömning ser ut vid enskilda tillfällen. Finns mätningar per klass, årskurs på hur det faktiska utfallet ser ut i skolan och mot nationella betygsutfall. Utan jämförelse över tid och läge i förhållande till andra vet man inte var man befinner sig.

Skolanalysen är ett underutvecklat område i skolan som behöver mer systematik och uppföljning i tidserier. Här är rektorer avgörande för att driva på utvecklingsarbetet. Då duger det inte att rektorsstolen blir en katapultstol där huvudmännen klåfingrigt sparkar rektorer. Detta oskick bygger på att skolanalysen fattas som grund i de beslut som ligger till grund för den kommunala nämnden eller fristående skolors styrelser.

Bedömning och betygsättning hänger intimt ihop med undervisningen. Dessa båda är kommunicerande kärl. Skolinspektionens granskning poängterar vikten av att det finns förutsättningar för att betyg sätt rättssäkert och likvärdigt. I årsrapporten på sidan 19 skriver Skolinspektionen:

Undervisning är kärnan i skolans uppdrag och ska främja elevernas möjligheter att nå läroplanens mål. Sex av tio skolor behöver förbättra arbetet med undervisningen av de skolor som omfattats av en regelbunden kvalitetsgranskning under året, för att eleverna i en  högre grad ska kunna nå så långt som möjligt efter sina egna förutsättningar.

Den sista delen i meningen är ofta uppe till debatt i hur lärandet ska gå till. Här är det avgörande att rektorer och lärare har ett kollegialt lärande och utvecklande så man har gemensamma förutsättning för hur undervisningen ska struktureras och hur man sätter in de stöd elever behöver. Då inte bara de som inte lyckas nå målen utan lika mycket de elever som är särskilt begåvade. 

Trots den allmänna mediebilden och skodebatten verkar den vara långt borta från de resultat Skolinspektionen kommer fram till i den regelbundna kvalitetsgranskningen när det gäller trygghet och studiero. Merparten eller drygt två tredjedelar av granskade skolor arbetar med kvalitet i hög utsträckning. Oftast är det elevernas möjligheter att ha inflytande över ordning och reda i skolmiljön som avgör. Dock noteras i årsrapporten att studiero behöver utvecklas, eftersom den är starkt beroende av den sociala miljön i klassrummet och starkt kopplad till undervisningens kvalitet.

Källa:

Skolinspektionens årsrapport 2022, Dnr: SI 2023:2142     

lördag 18 mars 2023

Årliga rapporten från Skolinspektionen

Årets rapport från Skolinspektionen är som en godispåse - Gott och Blandat. Här finns listat alla de möjligheter till förbättringar av skolan kan arbeta med att bli bättre. Rapporten är diger med fakta på 67 sidor. I detta blogginlägg fokuseras på den del som handlar om resultatet av riktad tillsyn. Av 473 beslut är 273 relaterade till brister i uppdraget. Med andra ord nästa hälften av tillsynen innebär att skolan inte följer kraven i sitt uppdrag i förhållande till de nationella styrdokumenten.


 

På skolenhetsnivå kan noteras att 7 av 10 problem är riktad direkt till undervisningen. Områdena är föremål för debatt både bland lärare och politiker. Speciellt de 32 procenten som handlar om undervisningsuppdraget där kärnan ligger på extraanpassningar och särskilt stöd. Här finns mycket övrigt att önska.

De exempel som ges i rapporten handlar ofta om att lärare, speciellt obehöriga, inte vetat om att det fanns behov av stöd. Någon hade inte ens kunskap om vad extraanpassningar var för något. Vidare att elever inte fått sitt behov av särskilt stöd utrett av skolan. Ofta rapporterar lärare till rektor och elevhälsan men inget händer.

En annan brist är uppföljningen av åtgärdsprogrammen. I ett fungerade arbete ska åtgärdsprogrammen omfatta vilka delar i ämnet som eleven ska få stöd i och hur eleven över tid lyckas nå utsatta åtgärder. Helst ska utvärderingen göras med två månaders intervaller för att kunna följa utvecklingen. Rapporten visar på att skolorna både saknar uppföljning och framförallt inte vet vad resultatet av insatta åtgärder ger för resultat.

Ovan beskrivna tyder på att det saknas rutiner och metoder för att utvärdera åtgärdsprogrammen.

Det andra stora området, trygghet, studiero och kränkande behandling, som flitigt diskuteras i skoldebatten står för 27 procent av bristerna. Här visar rapporten på behovet av att värdegrundsarbetet intimt måste knytas till undervisningens trygghetsskapande oavsett ämne. Studieron är starkt koppling till kvaliteten i undervisningen. Problemen på dessa områden, i kombo med kränkande behandling, är knutna till hårt språkbruk, fysisk kränkning som slag och sparkar. Därtill finns det stora problem kring  fall där rasism, sexistiska och homofobiska kommentarer kan vara en del av elevernas vardag. Behovet av en lärmiljö som både omfattar social, pedagogisk som fysisk miljö med ständigt skolanalys och systematiskt förbättringsarbete är avgörande.

Avslutningsvis visar denna rapport i delen om Skolinspektionens rapport att 7 av 10 skolor behöver utveckla sin verksamhet för att möta Skolinspektionens kvalitetskriterier. 

Källa: 

Skolinspektionens årsrapport 2022, Dnr: SI 2023:2142    

söndag 12 mars 2023

Flickan med en lapp om halsen

 

Många är berättelserna om de finska krigsbarnen som kom till Sverige under andra världskriget. Själv har jag fått en berättelse till mig hur det var för lite grabb att fly från Sovjetunionens krig i norra Finland. Hur bomberna yrde i flykten och hur pojken så småningom hamnar i Sverige och adopteras. Han får ett nytt liv och nya framgångar i Sverige trots sin bakgrund. Innan en större allmänhet fick reda på hans bakgrund gick det många år han höll det för sig själv innan han berättade sin historia.

Maria Bouroncle berättelse om Hilja bär samma svärta. En berättelse i en verklighetsbaserad roman om två syskon som tvingas lämna allt och alla bakom sig. Hur utsattheten präglar tolvåriga Hilja och hennes lillebror Antti med deras flykt från Karelen till den lilla byn Vesene i Västergötland.

Berättelsen spinner kring utsattheten och rotlösheten när Hilja kastas ut i en omgivning med nytt språk och ingen eller få som kan finska. Trots omständigheterna lär hon sig snabbt uppskatta sin nya tillvaro på gården hos tant Maria och tystlåtna Artur. Hur hon på upptäcktsfärd i det nya hittar en sorg och historia kring en mörk hemlighet i familjen hon kommer till.

Berättelse är en del av de många berättelser som finns kring den mörka tiden på 1930- och 1940-talet värd att läsa.