Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 18 oktober 2021

Stabilt med lite ökning för niorna 2021

Grundskoleeleverna som lämnar skolan 2021 är bättre än 2020 års nior. Vårterminen 2021 hade hela 86,2 procent behörighet till gymnasiet. Totalt ökade andelen behöriga med 0,6 procentenheter. Dock är det hela 13,8 procent eller 16 000 som inte klarat gränsen. En slutsats av detta kan vara att pandemin inte påtagligt påverkat slutbetygen trots att inga nationella prov genomfördes under läsåret 20/21.

Våren 2021 var det hela 115 710 elever som gick ut grundskolan. Ser vi till könsfördelningen är det 59 316 pojkar, varav 43 811 födda i Sverige och 56 394 flickor, varav 41 596 födda i Sverige. Pojkarna har en övervikt på 2 922 elever.

Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll. 

Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar något större för grupperna med lång eftergymnasial utbildning än förgymnasial eller gymnasieutbildning.

Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA mindre andelen F, med 4 procentenheter lägre till 28 procent. M har ingen minskning skett utan ligger kvar på 9 procent betyg F. Tittar vi på andra änden av betygsskalan har ingen förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 23 procent följt av Idrott och hälsa på 21 procent och tredjeplats musik på 19 procent.

Tittar man på meritvärdens genomsnittligt ligger det på 223,9 poäng, en höjning med 1 meritpoäng från 2020. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 235,4 för 16 ämnen och 244,4 för 17 ämnen. För pojkar ligger det på 212,9 för 16 ämnen och 220,3 för 17 ämnen. 

Smolken i bägaren är fortfarande att elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen enligt bilden ovan. Våren 2021 uppnådde 78,1 procent av flickorna och 74,1 procent av pojkarna godkända betyg i alla ämnen, att jämföra med 78,6 respektive 73,7 procent året innan. Det innebär att flickornas andel godkända betyg har minskat och pojkarnas andel godkända betyg har ökat jämfört med det föregående läsåret.

 Fortsatt ligger här skolans utmaning i framtiden att lyfta elever så att alla får betyg i samtliga ämnen. Därtill alla elever som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige.

Källa: Slutbetyg i grundskolan våren 2021, Skolverket, Dnr 2021:1562


 

tisdag 12 oktober 2021

Världens bästa skola

För att kunna jämföra vilka som är bästa skolor måste man mäta efter kända kriterier. Det missade Alliansen att genomföra 2008 när man bildade Skolinspektionen. Utredaren Davidson föreslog betygssättning av skolor enligt engelsk modell.

Med anledning av skoldebatten i SVT Agenda 10 oktober 2021 skriver Tove Lifvendahl en ledare i SvD om de olika retoriska knep som partiledarna tolkar skolan med. Här får två 80-talister stå modell för retoriken om världens bästa skola, Nooshi Dagostar och Annie Lööf. Alla har vi en självupplevd bild av skolan vi gick i. Jag var en av de första som gick ut grundskolan redan 1968. Då var grundskolans högstadium i mångt en spegelbild av realskolan med nio linjer att välja på. Det försvann för att sedan klumpa ihop alla i en enda linje genom grundskolan. Allt nog är det så att vill man skapa en skola, som ska betraktas som varande bäst i världen, måste det på ett objektivt sätt mätas utifrån internationellt erkända kriterier.

Mig veterligen finns det bara en känd internationell modell, utmärkelsemodellernas 1000 poängskala. I Sverige finns Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, som tillhandahåller dessa modeller. Ibrahim Baylan skapade redan 2006 en utmärkelse för att bedöma skolors kvalitet utifrån dessa internationella utmärkelsemodeller. Skolverket fick i uppdrag att handla upp detta. Uppdraget tilldelades SIQ som genom Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola har utvärderat, genom oberoende examinatorsteam, skolor som sökt denna utmärkelse. 

För ska vi få tillbaka en skola i världsklass är det hög tid att det skolpolitiska käbblet slutar. En av framgångar i Norden, på skolfronten, var att i Finland skapades en politisk borgfred kring skolan över partigränserna. Det behövs nu i Sverige eftersom de förslag som haglar i debatten föga råder bot på de brister skolan besitter. Ett system fungerar bara om den svagaste länken är stark nog.


Därför är det avgörande att skolpolitiken innehåller de förutsättningar som en gång Ibrahim Baylan eftersträvade. Utan att mät, efter givna och kända kriterier, kan man aldrig jämföra en skolas kvalitet och därmed bestämma hur strukturkvalitet-processkvalitet-resultatkvalitet hänger ihop.

Media SvD

Pluraword: Självskattning ett självbedrägeri 

SIQ: Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola
 

 

söndag 10 oktober 2021

Liberal skolpolitik


Liberal skolpolitik åter på tapeten. Liberalerna presenterar idag (10/10 21) på DN Debatt ett förslag som innebär reform av friskolereformen från 1990-talet. När jag tittar på hur de olika partierna handlägger frågan om vinst i välfärden är det bara de rödgröna (V, MP, S) som vill ha ett vinstförbud. Samma gäller det här med kötider till fristående skolor, är en majoritet emot ett slopande av kösystemet.

Tittar man på hur landet ligger är tidsbegränsning av kötid några partier som går fram med. C skiljer ut sig genom att man vill ha ett tvådelat system, där hälften av platserna ska vara i en kö.

Anna Ekström och S har en tydlig uppförsbacke för att få igenom den utredningen om kötider och val genom lottning i Riksdagen innan valet 2022. Det enda man kan säga är att när L lämnade januariavtalet medförde det en tydligare profilering i skolpolitiken.

Liberalerna säger i sitt debattinlägg:

I den allmänna debatten låter det ibland som om existensen av friskolor och möjligheten till vinstuttag vore huvudproblemet i svensk skola. Så är det verkligen inte. Friskolorna är på flera sätt snarare en del av lösningen än själva problemet.

Den lösning L vill se är följande:

  • Förstärkt ägarprövning. Med krav på långsiktigt ägande. Granska särskilt utländsk kapital. Inga nya konfessionella skolor.
  • Höj kraven på skolchefer och rektorer.
  • Gör skolinspektioner utan förvarning.
  • Skapa en gemensam och inkluderande skolvalsplattform. Alla skolor, både offentliga och fristående, ska ingå i den.
  • Inför en nationell istället för en kommunal skolpeng.
  • Prioritera alltid legitimerade lärare.
  • Inför en ny modell för att motverka betygsinflation.

Skarpa nya förslag från L, frågan är bara kommer de att åter rycka till sig skolfrågan de en gång ägde. Samtidigt som det mer och mer verkar som att skolfrågan kommer att klättra inför valet 2022. Ett är säkert att hur majoriteten i den nya Riksdagen kommer att avgör inriktningen på skolpolitiken.

Media DN1, DN2