Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 30 maj 2020

Anne Franks dagbok

Anne Frank framträder som en levande och hel människa i den oavkortade originalutgåvan av dagboken. Hon var tretton år när hon gick under jorden i Amsterdam på Prinsengract 263. Här tillbringade hon, i gårdshuset, sina dagar undangömd för nazismen och förföljelsen av judar. Vi får möta en litterär tonåring i hennes berättelser till Kitty i dagboken.

Här möter vi de personer som befolkade gömstället under åren fram till upptäckten 4 augusti 1944, då alla tillfångatogs och deporterades till olika koncentrationsläger i Tyskland, Polen och Tjeckoslovakien.

Boken fångar en flickas utveckling till en klok tonåring. Allt från en ung flickas funderingar kring sin person. Hennes utveckling från flicka till kvinna och hur sexualiteten tittar fram. Om relationerna under en sådan extrem tillvaro som totalisolerade och vad den gör med människan. Med skarpt öga iakttar hon sin omgivning och den mänskliga naturen. Om smågnabbet och skvaller. Om rykten och spirande kärlek.

Boken är nyttig läsning över hur det är att bli beskuren sin frihet. Också hur ödet spelar in i avgörande ögonblick. Om hon inte hade dött i Bergen-Belsen tre månader före sin sextonårs dag kanske vi fått sett en framstående författare. Om det får vi aldrig vet, hon ägde starka litterära ambitioner.   

tisdag 19 maj 2020

Behovs- och syftesdriven skola

Alla verksamheter är till för någon, så och skolan. Forskningen kring evidensbaserad verksamhetsutveckling konstaterar att det finns fem områden som kännetecknar de bästa verksamheterna. En av dem är behovs- och syftesdrivna verksamheter jag tänker ta upp nedan.

I skolan är behov för kunskap och värdegrunder hos elever beslutad av Riksdagen via styrdokumenten. Om vi tar hjälp av följande fråga, från boken Sveriges bästa verksamheter (Henrik Eriksson):
I vår verksamhet utgår vi ifrån "Varför", och syftet med verksamheten, för att sedan prata om "Hur" och "Vad". (s 206)
samt bedömer i vilken omfattning detta görs, både hos huvudman som på skolenheten skapas grunden för behovs- och syftesdriven skola. Noteras kan att läroplanen och skollagen kretsar kring de tre storheterna varför, vad medan hur har lämnats till skolan att utforma bara det gör inom ramen för nationellt fastställda mål.

Varje skolenhet har sin egna förutsättningar, även om det finns hos samma huvudman. Därför måste varje skolenhet ställa dessa central tre "varför-frågor" ständigt, enligt ovan refererad bok (s 41):
  1. Varför finns verksamheten?
  2. Varför arbetar du i verksamheten?
  3. Varför gör vi det vi gör, och inte något annat eller på något annat sätt?
De som ständigt ställer dessa frågor förstår varför man ska starta och fortsätta olika aktiviteter. Skolan styrs av dessa tre frågor och har sitt ursprung i styrdokumenten.

Varför finns på tre nivåer i läroplanen. Först som syfte att eleven ska fostras till demokratiska medborgare. För det andra bibringas kunskaper. Sista och tredje varför är syftet med varje ämne i kursplanen.

Vad i skolan är styrt av skollag, skolförordning, läroplan och centrala innehållet i kursplanen. Detta är skolans ram för kärnverksamheten som ska var grunden för en likvärdig skola. Att alla elever får de rättigheter som skollagen ställer på skolans huvudmän och dess enheter.

Hur är sedan upp till varje skolenhet att göra, utifrån det elevfokus man har, för att undervisningen ska ske utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undervisningens kärna är särskilt stöd för att varje elev ska nå de fastställa kunskapskraven. Detta hur påverkar även hur undervisningen organiseras, lärartäthet/elev som gruppstorlekar och undervisningssätt med dithörande ledarskap hos lärare i klassrummet. Allt detta påverkar den kunskapsutveckling som sker hos elever att var väl förberedda för framtiden.

Källa:
Skollagen (2010:800)
Läroplan Lgr11
Eriksson, Henrik (2019) - Sveriges bästa verksamheter, Förbättringsakademin


onsdag 13 maj 2020

Sveriges bästa verksamheter

Vilket Halleluja-moment det har varit att läsa Henrik Erikssons bok. På drygt 200 sidor har han lyckats förklara evidensbaserad verksamhetsutveckling. Samtidigt en sammanfattning av den yrkeserfarenhet jag själv haft inom kvalitetsområdet och utveckling av tjänsteverksamheter, både privata och offentliga.

All verksamheter måste utvecklas i små förbättringssteg. Glöm allt vad förändringar står för. Revolutioner har aldrig varit lyckade. Som all organismer är det evolutionen som förbättrar dem långsiktigt och i små steg. Här får vi oss till livs att förbättringar utan medarbetares medverkan är lönlöst att lyckas. Men det bygger på ett ledarskap som är ödmjuka tjänare än detaljstyrande kamrerer.

Boken bygger på forskning kring vad som gör att verksamheter är bäst. Två fundamental saker gäller:
  1. stoppa nuvarande energislösare
  2. se till att behoven blir tillgodosedda
Med dessa övergripande faktorer beskriver boken hur man ska göra för att driva de fem fundamentala sakerna för att bli bäst:
  1. vara behovs- och syftesdrivna
  2. ha värdeskapande processer och nätverk
  3. att leda
  4. var motiverad
  5. ständigt förbättra
Om man har detta för ansiktet och som slutmål slipper man var dålig eller medioker i sin verksamhet. Det är ju inte så att mer resurser man slänger in i en verksamhet så får man högre kvalitet. Det är snarare tvärt om.

Jag kan bara bekräfta det boken beskriver som kännetecken på bra verksamheter, jag själv har sett med egna ögon detta när jag examinerat organisationer med hjälp av kriterierna bakom Utmärkelsen Svensk Kvalitet som erhållit denna utmärkelse. Boken är verkligen en snabblektion för de som står i begrepp att starta resan till att förbättra sig. 

måndag 11 maj 2020

Lobbyisterna skoljulafton

Lobbyisterna har fått sin julafton, om skolpolitikens inriktning, sedan Björn Åstrand kom med sin utredning 27 april 2020 En likvärdig skola. Tankesmedjan Frivärld pratar om maktens arrogans och Arena Idé om skolmarknaden. Båda har guldkorn i sin argumentering. Dock är deras käpphästar inte överensstämmande med skolans problem.

Striden står mellan ett fritt skolval eller ett centralistisk skolval. Därtill från vänsterkanten en återgång till tiden innan den Perssonska kommunaliseringen. Ett återuppväckande av länsskolnämnder eller som det numera kallas regional enheter på Skolverket för att bistå skolan i fördelningen av elever. En ytterligare byråkratisering av skolväsendet.

Frivärld, via sin ordförande Gunnar Hökmark, skriver i SvD (11/5 20) följande om att inte ha kvar det fria skolvalet enligt dagens modell:
Det finns inget likvärdigt i att tvinga elever gå i sämre skolor. Inget likvärdigt i att värna existensen av dåliga skolor. Inget likvärdigt i att hindra fler elever att välja den skola de vill ha. Inget likvärdigt i att motverka bra skolor.
Sveriges skolproblem handlar inte om att för många går i bra skolor utan att för många går i skolor som inte håller måttet. 
Det man frågar sig med detta påstående, vad är bra och dåliga skolor. Finns det sådana, eller är det snarare så att det är frågan om populära skolor istället för bra. En populär skola är inte med automatik en bra skola. Här avgör helt andra faktorer om de skulle vara Sveriges bästa skolor.

Arena Idé, via German Bender och Sten Svensson, skriver i SvD (11/5 20) följande om den förkättrade marknadsstyrda skolan:
I dag har vi facit av att marknadskrafterna fått styra skolan: en kraftigt ökad skolsegregation, sjunkande kunskaper för de svagaste elevgrupperna, höjda kostnader, kommuner som dräneras på resurser, skolkonkurser, oseriösa eller rentav kriminella skolhuvudmän och betygsinflation är några av de viktigaste negativa effekterna.
Här kan man fundera en stund, vad innebär det om vi skulle gå tillbaka till det skolsystem vi hade innan den Perssonska kommunaliseringen. En hårt centraliserad skola styrd av regler. En skola där alla ska gå i en skola nära föräldrarnas hem. Hårdare närhetsprincip än rådande. Här kommer verkligen bostadssegregationen öka barns misslyckande om de inte har möjlighet att välja annan än den kommunala skolan i sitt bostadsområde. Alltså en förstärkning av segregationen än en minskning.

Frågan är hur ska vi få en skola som ger barn den livschans de behöver. Det orättvisa i tillvaron är att varje individ föds med olika kognitiva färdigheter och därmed olika förutsättningar att klara skolan. Det är alltså inte så att social ingenjörskonst skapar rätt förutsättningar utan att varje skola har möjligheter att drivas för den man är till för, barnet. Inte efter vilka politiska preferenser olika lobbyister eller tyckare har.

Media SvD1, SvD2 
 

fredag 8 maj 2020

75 år sedan freden

Lättnaden var stor den 8 maj 1945 för 75 år sedan. Nazityskland hade kapitulerad och det var fred i Europa. Då sa man allmänt att detta inte skulle få hända någon mer gång. Så här 75 år senare börjar fler och fler som haft någon relation till andra världskriget att inte finnas i livet. Några av oss har en relation till det som hände, själv föddes jag sju år efter kriget och fick vara med om den fantastiska utvecklingen Sverige fick till en rik välfärdsstat.

Större delen av Europa låg i ruiner. Många hade det svårt med brist på mat och andra förnödenheter, samtidigt som infrastrukturen inte fungerade. Nöden var stor och behoven att återuppbygga städer och länder fanns. Sverige som hållit sig utanför kriget, med olika medel som vi börjar se nu när arkiven börjar öppnas, stod där med en infrastruktur och industri bara att spotta ur sig varor som efterfrågades i återuppbyggnaden. Vi hade både en fungerade industri och en brist på arbetskraft. Organiserat importerades arbetskraft till industrin. Behovet av arbetskraft var större än den svenska befolkningen storlek. Fram till 1945 hade barnafödandet varit lågt. Det var först när hoppet kom om en framtid barnafödandet ökade med mer än 100.000 barn per år, den så kallade rekordgenerationen kom till mellan 1945 - 1954.

På sätt och vis sitter världen i en liknade situation idag under covid-19 pandemin. Skillnaden är att infrastrukturen finns kvar, men skadorna på världsekonomin är omfattande och utslagningen av fungerade verksamheter är gigantiska. Kanske finns det något att lära av hur Europa byggdes upp efter andra världskriget när vi åter ska öppna upp samhällena. Inget kommer att vara som förr lika lite som för 75 år sedan.

Umbäranden var stort hos befolkningen i Tyskland och andra länder som bombats sönder och samman av de Allierade. Ta några minuter och titta på video, kanske vi kan förstå hur det var i Berlin efter kriget.


torsdag 7 maj 2020

Mina universitet

Maksim Gorkij har skrivit i sin självbiografiska trilogi om livet i Ryssland på slutet av 1800-talet. I den sista del skriver han om sina universitet. Gorkij drar till staden vid Volga med hopp om att kunna studera på Universitetet. Planerna spricker och han börjar knega på ett bageri/hemlig möteslokal.

Alla har vi någon form av universitet med mästare och lärjungar. Under mitt yrkesliv har jag haft många universitet där erfarna äldre förmedlat sin lärdom och insikt i en kombo med mig som lärjunge, som inte okritiskt tagit till mig kunskap, utan alltid ifrågasatt saker när jag tyckt det varit konstigt. Min nyfikenhet har alltid drivit mig till ny kunskap.

Under stor del av mitt yrkesliv fick sommaren var mitt universitet. Speciellt under de månader jag flyttade ut till landet. Bilden ovan var mitt sommar universitet. I en avkopplande miljö fanns platsen att både ta in ny yrkeskunskap som bildande läsning i största allmänhet. Fulladdad kunde jag med fullkraft ta mig ann framtiden. Samtidig som platsen var början på mitt författarskap inom yrkesområdet kvalitet och verksamhetsutveckling inom tjänstesektorn.

Sedan jag började pensionärslivet har bildningen blivit på heltid utan krav på nytta. Mina universitet är präglade av litteratur, konst och musik i en skön blandning. Det viktiga för mig är att aldrig sluta vara nyfiken. Finnas alltid nya världar att upptäcka och berika livet med.

Maksim Gorkij  

onsdag 6 maj 2020

En skola värd lika mycket

Likvärdighet är ett mångtydigt begrepp som den offentliga utredningen En mer likvärdig skola försökt hantera. En omfattande analys har gjorts utifrån begreppets omfång både utifrån lagstiftning, utredningar och skolpolitisk debatt.

Gör man en ordboksvandring på ordet likvärdig får man följande två definitioner:
  1. värd lika mycket
  2. som innebär detsamma
Här dyker tolkningar upp på vad innebär ord som värd och detsamma. Här kommer mångtydigheten och det svåra i att skapa en politisk enighet om begreppet som en samhällelig definition och hur den påverkar skolan. Med styrdokumentet Lgr 80 var det mer styrande hur skolan skulle arbeta. Med Lpo 94 blev det mer decentraliserad styrning genom mål. Samtidigt uppgraderades lagstiftningen 2010 där nuvarande skollagen har i 1 kap 9 § ett krav på likvärdigheten. Här tar utredningen en liten snabbväg i sin tolkning, man skriver:
I propositionen anges att likvärdighet varken innebär likformighet eller att alla ska få samma resurser, i stället anges att likvärdighet innebär att de fastställda målen i skollag, läroplaner etc. kan nås på  olika sätt beroende på lokala förutsättningar. Detta kan tolkas som att lokala skillnader får förekomma om de inte innebär skillnader i elevernas möjligheter att nå målen, dvs. om de kompenserar för elevernas olika förutsättningar. (s 164)
Här har utredningen inte riktigt följt hur juridiken tolkar pargrafen. I förarbetet till skollagen, som är tolkningen innan Högsta Förvaltningsdomstolen juridiskt tolkat lagrummet, skriver riksdagen följande:
Begreppet ”likvärdig” innebär inte att utbildningen ska vara likformig i betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Hur verksamheten ska utformas för att nå de fastställda målen kan variera beroende på lokala behov och förutsättningar. Det finns olika vägar att nå de fastställda målen. Hänsyn ska tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever, så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning.
Det centrala i tolkningen är nå de fastställda målen. Dessa finns både i skollagen som skolförordningen men främst i läroplanen Lgr11 och dess kursplaner för varje ämne. Där framgår tydligt VAD som ska läras ut och VARFÖR. Detta gäller oavsett var i landet skolan ligger. Däremot har en frihetsgraden lagts på ordet eller HUR. Det är här varje skola ska med sina förutsättningar ge de eleven en undervisning så likvärdigheten uppnås.

Det är alltså en gemensam studieförutsättning för varje skola genom läroplanen. Problemet uppkommer när man ser hur olika kommuner har olika studieförutsättningar. Där storstadskommuner är bäst och övriga städer mitt i mellan och landsortskommuner negativa förutsättningar. Spridningen kan till 60 procent hänföras till vilken kommun eleven bor (s 183). Här finns även försvårande faktorer som lärarkompetens och dess fördelning mellan olika skolor och hur långvarigt ledarskap som finns på varje skola. Byte av rektorer är en försvårande omständighet för likvärdigheten.

En strategi för hur man skulle kunna nå en likvärdig skola har jag skrivit i mitt blogginlägg Strategi för en likvärdig skola, byggt på professor Ulf Blossings forskning om SER och SIR. Frågan är om det är de yttre ramarna eller skolorna som ska utvecklas för att nå en likvärdig skola. Här får vi se hur regeringen kommer att verka utifrån remisser och politiska synsätt hos riksdagens partier innan vi vet hur lagstiftningen eller förordningar kommer att ändras.

Källa:
En mer likvärd skola, SOU 2020:28