Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 29 april 2015

Skolakuten - en statlig angelägenhet

Det här med att skolor inte når de resultat som eftersträvas är åter på tapeten. Vilken metod som ska användas och vad säger skollagen om detta. Redan i Skollagsberedningen föreslogs att staten skulle kunna ta över kommunala skolor som hade akuta problem. Detta följde med i den skollag som idag existerar (Skollagen 2010:800).

Staten har rätt, efter beslut av Skolinspektionen, att vidta åtgärder på kommunala skolor (26 kap 17 §). Det är i två fall staten kan göra det.
  1. inte har följt ett föreläggande enligt 10 § (26 kap), och
  2. grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt denna
    lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Mig veterligen har inte utbildningsdepartementet utnyttjat denna möjlighet eller att Skolinspektionen fattat beslut i ärenden som innebär "tvångsförvaltning". Samtidigt kan man undra över om detta instrument är rätt väg att gå även om det är lagligt.

Enligt det förslag som Timbro lägger i dagens DN-Debatt om att Skolinspektionen skulle ges möjlighet att "tvångsförvalta" skolor med hjälp av privata aktörer är den rätt vägen. För det första saknar dagens Skolinspektion tillräckligt många pedagogiskt erfarna personer för att bedöma vilka skolor som behöver akut hjälp. Lika viktigt att det finns personer med nödvändig kunskap om hur man gör Turnaround av skolor. Det är nämligen sällan det är problem med ekonomi ur ett traditionellt företagsekonomiskt vis. Här behövs mycken kunskap om hur man bygger effektiva skolor. En kompetens som tyvärr saknas i breda lager i Sverige idag.

Möjligen borde staten skapa mekanismer som ger utrymme för att ha någon form av Skolakut som kan rycka in och rätta upp saker som inte fungerar. Kanske något för den tillträdda Skolkommissionen att fundera över. Det viktiga är att en Skolakut bygger på vetenskapen kring effektiva skolor School Effectiveness Research - SER.

En skolakut behövs för att lyfta de skolor som inte har ledningar som förmår att lyfta skolans primära nyttigheter i form av fostran och kunskap.

Media DN
Blogg: Tuffa tider, Skolkommissionen - något nytt under solen

måndag 27 april 2015

Inte utan mitt modersmål

Nyckel till alla resultat är modersmålet. Inte utan det blir andra språk andefattiga. Det visar sig tydligt i Stockholmsskolorna. Trots tuffa mål försämras resultatet. Någon skola lyckas trots allt att lyfta de nyanlända eleverna.




I förbredelsegrupper tillsätter man t ex i Bredängsskolan resurspedagoger, lärare i modersmålet och svenska som andraspråkslärare. En känd gammal kombo som användes mycket i min hemstad Eskilstuna när finska barn skulle tampas med oss svenskar. Då infördes modersmålsundervisning i finska för att bygga det finska språket så de klarade av skolgången.

Den tydligaste bristen enligt biträdande rektor Ewa Sarén på Bredängsskolan är också behovet av fler svenska som andraspråkslärare och att få fortbilda lärare i svenska som andraspråk.

För sanningen är ju som mottagningsenhetens chef i Botkyrka Andrej Andreewitch säger:

Nyanlända elever ska inte behöva överge sitt allra starkaste instrument för lärandet – modersmålet.

En tydlig kombo av modersmålslärare och svensk som andraspråkslärare kan lyfta nyanlända elever. Speciellt de som har dålig skolunderbyggnad när de kommer till Sverige.

Media SvD1, SvD2, DN

tisdag 21 april 2015

Föredöme hit och dit

Föredömen eller inte är det viktigt att fundera över hur lärandet ska ske i framtiden. Finland har fått stått föredöme för hur barns basfärdigheter rönt framgång. Föredömen är som bekant inte kopierbara. Man måste alltid skapa den utifrån sin egen bild. Gabriel Heller Sahlgren tecknar i ett debattinlägg bilden om lärandets utveckling i Finland. Mellan finlandssvenskar och purfinnar eller de finskspråkiga delen av befolkningen fanns olika bevekelsegrunder för lärandet.



Finlandssvenskar var eliten i Finland medan den finskspråkiga delen beskrivs på detta vis:
Under denna period (under ryska överhögheten på 1800-talet) utgjorde finlandssvenskar samhällets elit, medan den finskspråkiga majoriteten i stort sett saknade nationell samhörighet och kultur. Detta skapade en besynnerlig situation: Finland var en stat utan en nation.
Finlands bildningsresa har beskrivits bra av Pasi Sahlberg. Där noterar han att Finland står inför en framtid som liknar många välfärdsstater. Det gammal sättet att se på undervisning tar han upp i avslutningskapitlet i sin bok.






Här beskriver han fyra saker som Finlands skolsystem bör eftersträva för att utvecklas och behålla hög kunskapsnivå. Fyra saker som jag personligen tycker även skulle passa svenskt skolsystem utmärkt.

1. En personlig karta för lärandet.
För alla elever är det en nödvändighet att kunna basfärdigheterna läsa, räkna och skriva. Speciellt viktigt är att inte bara knäcka läskoden utan lika mycket förstå den text man läser. Är då traditionell undervisning vägen till framgång. Kanske inte. Pasi pekar på att det bör ges alternativa sätt att lära sig basfärdigheter. Här skapar datorerna en avgörande roll oavsett teknisk form (mobil, iPad, PC, m fl). Utöver det föreslår han ett nytt sätt att se på läroplaner. Gå från de standardiserade läroplanerna till individuellt skräddarsydda läroplaner. Det senare tycks inte Finland göra utan fortsätter med generella standardiserade läroplaner.

2. Mindre klassrumsundervisning.
En hädisk tanke att klassrummet spelat ut sin roll som lärorum. Pasi föreslår att man utvecklar skräddarsydda och aktivitetsbaserat lärande. Det här med flippade klassrum. Att med hjälp av mobiler, appar, bloggar och andra digitala nätverk skapar lärandet. På detta sätt fås den individualisering som man länge eftersträvat men som är praktiskt omöjligt med dagens sätt att organisera undervisningen på.

En annan hädisk tanke är att skrota eller ha mindre ämnes- och timindelning i skolan. Fakta kan man lära sig på olika sätt idag. Skolans faktamonopol har brutits i och med nätets intåg i vår vardag. Åter är det viktigt att fundera på lärandet. Då är det intressant det här med elevhack och studier i svenska som andraspråk som 2014 års Guldäpplevinnare Karin Nygårds gör med sina elever. Programmering på lektionstid med kravet att eleverna skriver instruktionsboken till de program eleverna skapar. Ett nytt sätt att lära in språk på.

3. Utveckling av sociala färdigheter och problemlösning.
Kommunikationstekniken kommer vara avgörande för framtiden. Den kommer att påverka de arenor vi skapar sociala kontakter på i framtiden. Påverkan kommer då att ske ur ett pedagogiskt perspektiv på följande sätt:

  • Människor kommer i allmänhet att vistas mindre tillsammans i en konkret social miljö. (Här är klassrummet som modell hotad.)
  • Människor kommer att lära sig mer om världen och andra människor genom medier och kommunikationsteknik. (Här är lärarrollen som vi känner den idag hotad).
Thomas Fürth, Kairos Future beskrev på Skolkvalitetsdagen 27 september 2013 fem nya yrkesroller för lärarna: Ämnestränare, Ämnesledare, Superinsperatör, Mentor och Metodutvecklar. Alla bra på sin specialitet. Ämnestränare nära eleven. Ämnesledaren utvecklar ämnestränare och för in forskning och metoder i undervisningen. Superinsperatören inspiratör och entusiasmerande storföreläsare. Mentor stödja och överblicka elevens hela utbildning. Metodutvecklare utvecklar olika lärverktyg och nya metoder.

4. Engagemang och kreativitet som indikatorer på framgång.
Dagens utbildningssystem bedömer personers begåvning främst genom standardiserade kunskapsprover. Det är inte det optimala sättet att lära sig. Utvärderingen är viktig att göra utifrån hur eleven lär sig grundkunskaper och färdigheter. Här kommer Aristoteles in i bilden. Han hade tre begrepp om bildning. Ethos (förnuft, dygd och välvilja), Lagos (förnuft och fakta) och Pathos (väcka eller visa känslor). En skola som bara fokuserar Lagos har svårt att fullfölja sitt lärande uppdrag. Tänk på hur deltagarna i Sveriges yngsta mästerkockar lär sig matlagning. Kanske något att ta efter i undervisningen.

Media DN
Källor:
Sahlberg, Pasi (2012) - Lärdomar från den finska skolan, Studentlitteratur
Konferensmaterial Skolkvalitetsdagen 27 september 2013, Myntkabinettet, Friskolornas Riksförbund.  

fredag 17 april 2015

Kasta ut pedagogik som inte ger resultat

Allt är bäst som det varit med det gamla kan man sammanfatta gymnasieläraren Håkan Danielssons inlägg på DN Debatt. Men ursäkta om det skulle gälla skulle vi haft kvar räknesticka som pedagogiskt hjälpmedel. Vilken utveckling i lärandet skulle vi då sett?






Kunskapsresultat beror inte på att eleven är dåliga. Snarare är det fel pedagogik som leder dit. Om man tror att man kan använda en gammal pedagogik i datorerna har man inte lärt sig mycket. Blir som i ADB barndom när man lyfte in administrativa rutiner i datorerna. Samma skräp fast snabbare ut. SiSu-metoden gällde: Skit in - Skit ut, fast snabbare.

Hög tid att sluta prata pedagogiken utifrån ett samhälle vi lämnat för länge sedan. Faktainhämtning är inte skolans uppgift idag. Dess uppgift är att rusta eleverna med kritiskt tänkande och förmåga att förstå vad de läser. Det innebär att återkoppling och reflektion avgör dugligheten hos kommande generationer.

Media DN

söndag 12 april 2015

Kliv på tåget

Duktiga flickor diskuteras mycket i olika former. Heidi Avellan gör det förtjänstfullt i Sydsvenskan. Hon noterar att:
Klassresan är fortfarande möjlig, men individen måste själv kliva på tåget. Eller börja klättra, för att använda en annan metafor.
Klassresan är möjlig idag också. Men det är inte en charterresa med all incluosiv. Kollektivtrafiken finns nu som då med ett gemensamt biljettsystem - samhällets insatser. Men resan måste man göra själv. Tyvärr verkar pojkar fortfarande stå på perrongen och undra vad som händer.



Om jag anekdotiskt ska berätta min resa så var den inte naturlig eller ens en resa på en räkmacka. Trots mitt intresse för teknik och satt dyslexin i vägen. Med mycket tragglande i färdigheterna att läsa och skriva så gick resan. Logiken och matematiken satt aldrig i vägen. Resan var inte heller spikrak till en akademisk examen.

Med stöttning från min föräldrar gjorde jag resan även om de inte praktiskt kunde hjälpa mig med själva studierna. Deras skiftande bakgrunder hade inte gett dem en skolunderbyggnad att bygga vidare på. Då gällde det att snabbt komma ut i yrkeslivet. Far för att försörja sig efter den tragiska familjeolyckan. Mor för att inte bli hemmaflicka. Båda hade dock gjort en resa. Båda tog sig från sin hembyggd till något osäkert. Troligen något som funnits hos mig också.

Men den sociala kontexten i ett arbetarhem var det inte naturligt att lägga ned tid på att skaffa sig examina. Lika lite som i de sociala sammanhang som gällde i ungdomsgänget. Den klassresa jag gjorde på 1970-talet innebar att jag var den första akademikern i släkten. Nu finns fler i släkten.

Så förutsättningarna finns men det jag tror var avgörande för min resa var min kroniska nyfikenhet. Jag ville veta mer. Nöjde mig inte med det jag redan lärt. Drivkraften kanske också sporrades av min skolkompis. Vi var lite eljest som man sa förr i världen. I dags skulle man säga nördar. När klasskompisarna höll på med mopedmotorer sysslade vi med "raketforskning". Vi byggde avfyringsramper. Skaffade motorer till hemmabyggda raketer. Vi testsköt dem. Laborerad i all oändlighet. Nyfikenheten satt i högborgen för att göra sakerna lite bättre från gång till gång.

Kanske man var ovanlig som inte förstördes av skolans snäva begränsningar. Kanske till och med lite bångstyrig som inte alltid följde den gängse ordningen. Därmed inte sagt att vi var några bråkstakar mer än vad grabbar är i uppväxten. Det är väl detta som är problemet i dagens samhälle att man inte ser dessa duktiga flickor oavsett kön. Låter Heidi Allevans ord avsluta inlägget om klassresan får bli signalen att sluta låta pojkar vara:
Förlorarna då är de som tillåtits "vara pojkar", både flickor och pojkar som inte mött förväntningar och fått rätt hjälp i tid. Förlorare är också samhället som går miste om en del av begåvningsreserven.

Media Sydsvenskan      

 

Långt ifrån borgfred om skolan

Svenska Dagbladet har varit på skolresa i tre länder i Europa. Maria Sundén Jelmini har besökt Finland som kopierat vårt skolsystem. Tyskland som hade PISA-chock 2000 och Storbritannien-London för att se hur man höjer resultat i socialt utsatta områden. Tre faktorer visade sig framgångsrika och avgörande:
  • Tidiga insatser
  • Lärarna och undervisningen
  • Regler och disciplin
SvD har låtit de åtta riksdagspartierna svar på vad de har lärt sig av Skolresan. Tog mig för att analysera vilka bärande ord som fanns i svaren från de sju. Sju för att S+MP svarar via utbildningsminister Gustav Fridolin. Här resultatet under varje faktor:

Tidiga insater
  • 10 årig grundskolan 5 av 7
  • Tidig specialpedagogik 4 av 7
  • Tidig utvärdering av läs, skriv och räkning 6 av 7
  • Lärartäthet i sig 1 av 7
Lärarna och undervisningen
  • Läs- och mattelyft 1 av 7
  • Pedagogiskt ledarskap 6 av 7
  • Lärarnas förmåga 3 av 7
  • Övningsskolor 1 av 7
  • Tillit 1 av 7
Regler och disciplin
  • Jobba med eleverna 2 av 7
  • Ordningsomdöme 1 av 7
  • Klassrummets arbetsmiljö 3 av 7
  • Tillämpa skollagen om befogenheter för lärare och rektorer 2 av 7
  • Mobiler och dess vara eller inte 5 av 7 
Utvärdera man detta noteras att det är ett fåtal bärande ord som har någon slags majoritet. I övrigt är det långt till en samsyn. Det som sticker ut är att övervägande antalet partier vill ha en tidig utvärderingar av elevers status när det gäller lära, räkna och skriva i de tidiga åren i grundskolan. Till detta att man kopplar fler specialpedagoger.

Det andra som lyser ut är synen på det pedagogiska ledarskapet. Främst när det gäller rektorers tid i verksamheten. Detta har belyst tydligt i den statliga utredningen Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22). Där noteras att den klockade tiden rektorer använder för pedagogiskt ledarskap är 13 % av tiden. Nu är det inte bara rektorer man kan förvänta sig ett ledarskap hos. Lika viktigt att lärarna har ett lärarledarskap.

Mest splittrad bild får vi för området regler och disciplin. Enda utstickaren är det här med mobiltelefoner. Hur ska lärare och rektorer förhålla sig till dessa. Här lär vi väl aldrig komma fram till en enhetlig syn. Personligen tycker jag mobilen är en ypperlig manick att använda i lärandet. Det här med flippade klassrum, IKT och elevhack.

Slutligen är det intressant att notera två utstickare i analysen. V med sitt ständiga påpekande om lärartätheten som den enskilt avgörande faktorn. Mer resurser i sig utan krav på effekten är som att pinka på sig. Skönt i början men sedan äckligt. Den andra saken som sticker ut är KD slutsats om TILLIT till professionen. Annika Eclund säger:
Vi politiker bidrar med vad som ska uppnås, lärarna hur det ska gå till.
Ett bra uttalande från en politiker som faktiskt vet vad dagens skolsystem handlar om och som stadfästs i Skollagen (2010:800). Tyvärr är den kunskapen mindre god hos professionen eftersom man inte redan tillämpar den friheten.

Media SvD1, SvD2   

fredag 10 april 2015

Skolkommissionen - något nytt under solen

Sverige har begåvats med en ny kommission. Den ska se till att lägga förslag på hur kunskapsresultaten ska öka i svensk skola. Uti från en analys. Om jag hade fått sitta i kommissionen skulle jag föreslagit följande modell för analys, förslag och styrning av skolsystemet:

Det unika med modellen är att den kan appliceras på vilken nivå man än befinner sig. Om du pratar skolväsendet utifrån regering och riksdagens horisont. Från skolhuvudman, rektor, lärare och elev. Beskrivningen av huset återfinns i tidigare blogginlägg Tuffa tider.

Samtidigt kan man fundera över om inte allt sagts i ämnet. Möjligen men snuttifierat utan en helhetsbild. Det har visat sig att används SER-huset för att få en samlad analys av skolan får man med både de kulturella frågorna som de strukturell oavsett nivån man befinner sig på i systemet.

Ja, ja en from förhoppning att man skulle få vara med och påverka är detta. Spännande blir det att se om skolkommissionen lyckas lösa detta med att ge förslag på hur man kan höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan.

Källa: Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35
Blogg: Tuffa tider, Slut gapen i svensk skola
 

torsdag 9 april 2015

Växelspelet i skolan

Hur ser undervisningen ut ur ett elevperspektiv? Säkert på lika många sätt som det finns elever i ett klassrum. Trots detta finns det två drag i undervisningen som är avgörande: kommunikationen och innehållet. Många fokuserar ämnesinnehållet som avgörande för lärandet. I och för sig viktigt, men kommunikationen är det som ger bestående kvalitet i lärandet och relationen till eleven.

För tjugo år sedan lanserades begreppet tjänstekvalitet utgående från vad som händer före, under och efter genomförd tjänst. Undervisningen kan i mångt liknas som en tjänst fast den i stort innehåller ostandardiserade element som kunskapen hos läraren. Däremot är den i stort styrd av nationella styrdokument när det gäller innehållet - VAD. Men HUR är upp till skolan och dess lärare.

Läraryrket är som skådespelarens. Förmågan att förmedla ett innehåll av händelser på ett strukturerat sätt. Men resultatet av föreställningen beror hur skådespelaren har lyckats fånga publiken. Undervisningsprocessen är som sagt vad en händelsekedja som har en ledstång i form av olika perspektiv. Första steget före själva undervisningen att lärare och elever skaffar sig förutsättningarna för innehållet till undervisningen. Eleven funderar över vad hen ska lära sig. (Givet i yngre åldrar lite svårare.) Nästa steg i undervisningen är hur själva lektionen går till. Här agerar och samverkar eleven och läraren. Relationen blir avgörande för resultatet. Sista steget i händelsekedjan är resultatet av lärandet.





VAD är den tekniska kvaliteten styrd av de nationella styrdokumenten. HUR är den kommunikativa kvaliteten i undervisningen. Av bilden framgår den komplexitet undervisningen innehåller och var de olika komplexa delarna påverkar utfallet. Utöver det när dominerar VAD-frågor och HUR-frågor.

Kommer ni ihåg från den tid vi gick i skolan funderade vi innan lektionen vad den skulle innehålla. Var det något vi skulle förbereda oss på och vad kan läraren. HUR vår lärare lyckades med lektionen kanske vi hade en kunskap om sedan tidigare. Men före lektionen var det ingen stor sak.

När lektionen sedan pågick så funderade vi elever lite på VAD "fröken" kunde. Det förutsatte vi att "fröken" kunde. Det var snarare HUR fröken lyckades få oss att begripa det vi skulle lära oss som avgjorde om vi lyckades eller inte. Det där med bestående kunskap eller HAR bestående effekt. Det ruggiga i allt lärande är just att elevens kunskap beror till två tredjedelar HUR och endast en tredjedel VAD. För de berättelser jag hör och vad vi själv kommer ihåg är det just de där lärarna som lyckades entusiasmera oss som gjorde att vi har en bestående kunskap.

Kanske något Skolkommissionen ska ta med sig i sitt kommande arbetet för att få en skola som ökar kunskapsresultatet i den komplexa värld lärandet är.

Källa:
Danielsson, Roger J (1995) - Tjänstekvalitetens hörnstenar - kundstyrd affärsutveckling, Studentlitteratur
Körling, Anne-Marie (2014) - Läraren inom mig - pedagogiska berättelser, Lärarförlaget     

onsdag 8 april 2015

Ropen skalla fler män till förskolan

Häxjakten på män som arbetar i förskolan är bedrövlig. Bara för att ett ytterst fåtal perverterade män ägnat sig åt vidrigheterna att gör sexuella övergrepp på barn är det inte liktydigt med att alla män gör det. Man kan fråga sig varför också föräldrar och andra vuxna köper barns berättelser rakt av.

Barn har en fantasivärld som sällan stämmer överens med den vuxna föreställningsvärlden. Deras fantasier kan många gånger illustreras av de drömmar vi vuxna har i sömnen. Drömmarna är sällan kopplade till den faktiska verkligheten. Med det sagt är det viktigt att vi i vuxenvärlden lyssnar på barns berättelser men har den vuxnes kritiska tänkande till vad som berättas.

Samtidigt kan man fråga sig hur nyttigt det är för barn att på dagarna växa upp i en förskola som till 98 % består av kvinnor. Som alltid är enkönade arbetsplatser skadliga oavsett om det är kvinnor eller män som dominerar den. Bästa mixen på arbetsplatser eller i projektgrupper är de som har hälften av var. Där skapas dynamiken som bjuder motstånd till enfalden.

För att återvända till det här med sexuella övergrepp lyssna på Hasse Aros inslag i Nyhetsmorgon på följande länk:

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3133113

Ropen skalla: Fler män till förskolan

måndag 6 april 2015

Samverkan en svår politisk konst

Samverkar verkar vara politiks komplicerat. Det ser vi idag i den praktiskt politiken mellan S+MP med V som jokern i spelet. Det som en gång vara det borgerliga Sveriges stora problem är idag vänsterns problem.

Om Sven Wéden redan 1959 lyckats i sin mission att föra samtalen mot mitten i svensk politik kanske inte S haft ett så långt regeringsinnehav. Börjar vi med Fp och Cp hade man långt gående diskussioner om ett samgående mellan partierna efter motgångarna i ATP-striden. Problemet med den mittenorientering av politiken stöp på kärnväljarna till partierna. Bondeförbundet/Centerpartiet var förknippat med den stor kooperation av bönder och landsbygden. Folkpartiet var ett utpräglat tjänstemannaparti i städerna.

Fortsatta diskussionerna mellan de borgerliga gjordes mellan högern och folkpartiet. Sven Wéden ville skapa en mer banbrytande politik när pensionsfrågan gått förlorad för Fp. Underhandskontakter togs med Jarl Hjalmarsson och högerns partisekreterare Gunnar Svärd. Även detta gick i sank eftersom Bertil Ohlin vara fast i att evigt vara den som kom efter och inte vågade nytt. Han var fast i de framgångar han lätt partiet i från valet 1948.



Noterbart är att när borgerligheten vann valet 1976 var man inte ihop pratade. Med en långbänk i form av Fälldin och C kärnkraftspolitik. Med den ärkekonservativa Gösta Bohman och ett folkparti med Per Ahlmark som ledare. Det blev sex långa år av politiskt kaos och problem för landet rent ekonomiskt.

Samma skede 1991 när Carl Bildt tog över makten. Borgerligheten hade inte snackat ihop sig. Olof Johansson och Centern marscherade ur regeringen när Öresundsbron blev verklighet.

Resten är historia brukar man säga. När Maud Olofsson, Fredrik Reinfeldt, Göran Hägglund och Lars Leijonborg samlades hos Maud lades grunden för det stor maktövertagandet i svensk politik. Man hade skapat den nödvändiga politiska plattformen för samregerande. Valmanskåren visste på förhand vad de skulle få oavsett vilken borgerlig tillhörighet man hade. Samtidigt lyckades man mobilisera alla marginalväljare i mitten.

Kommer S+MP att lyckas med sitt kaos på vänsterkanten? Oddsen är inte stora. Den som lever får se.

Källa:
Lindberg, Hans (2013) - Kärlek, tbc och liberalism. En biografi om Sven Wéden, Ekelids förlag  

lördag 4 april 2015

Bryt de osynliga kontrakten

Framgångsrika kulturer beror oftast på medarbetarnas engagemang. Oftast finns det i verksamheten osynliga kontrakt. Dessa är de outtalade överenskommelserna mellan ledare och medarbetare. Så här är det hos oss och vi gör på detta vis. Oftast är det medarbetarna som formar kontraktet.

Diskussionen har kommit upp hur det ser ut med dessa osynliga kontrakt i skolan. Många hävdar att det beror på hur man definierar pedagogiskt ledarskap. I den statliga utredningen Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22) har professor Olof Johansson studerat hur aktivt pedagogiskt ledarskap är.

På frågan om i vilken utsträckning enskilda rektorer varit pedagogisk ledare för lärare kan man hitta följande (s 88).

Samtal med lärare om deras undervisning i relation till elevers behov av stöd:
45 % av kommunala rektorer, 65 % av fristående rektorer och 17 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om pedagogiska undervisningsmetoder:
23 % av kommunala rektorer, 39 % av fristående rektorer och 9 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om bister i deras undervisning:
9 % av kommunala rektorer, 15 % av fristående rektorer och 8 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om pedagogisk utveckling av deras ämnen:
20 % av kommunala rektorer, 34 % av fristående rektorer och 9 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om skolans sociala uppdrag:
38 % av kommunala rektorer, 54 % av fristående rektorer och 19 % av kommunala lärare ansåg det.

Samtal med lärare om skolans kunskapsuppdrag:
49 % av kommunala rektorer, 62 % av fristående rektorer och 49 % av kommunala lärare ansåg det.

Intressant att notera är att rektorer i fristående skolor redovisar generellt högre värden än sin kommunala kollegor. Tittar vi på kommunala lärare har de genomgående lägre värde när de bedömer rektorernas aktiva pedagogiska ledarskap.





I detta sammanhang har även den statliga utredningen tittat på det som skolforskare brukar hävda, att det osynliga kontrakt som funnits mellan att rektor ska vara administratör och lämna åt lärarna att sköta undervisningen, är bruten. Detta är intressant i ljuset av de värden ovan och lärarnas låga värden.

Av detta kan man utläsa (s 90) att 35 % anser att kontraktet är brutet och att rektor ska leda och stöda lärare i att utveckla undervisningen. Dock anser 24 % att det är på väg att brytas och 17 % att det inte brutits. Hela 24 % vet inte. En känslig fråga tydligen.

Tittar vi på vad osynliga kontrakts orsaker och dess effekter, enligt Bryngel och Winander, kan man skönja fem saker som avgör:

  1. Bra osynliga kontrakt ger engagerade medarbetare.
  2. Ju bättre osynliga kontrakt, desto högre kvalitet på arbetsprestationen.
  3. Ledningens behandling av medarbetarna är direkt avgörande för osynliga kontrakts kvalitet.
  4. Utveckling i jobbet - ytterligare en viktig påverkande faktor för det osynliga kontraktet.
  5. Bra osynliga kontrakt är även en följd av anställdas möjlighet att påverka sitt arbete.
För att lyckas med ett kvalitetsarbete (Se skollagen (2010:800) 4 kap 3-7 §§) har ledare som skapar bra osynliga kontrakt följande faktorer som framgång:
  1. Ledningssätt att förhålla sig till medarbetarna.
  2. Uppmärksamhet vid goda prestationer.
  3. Arbetsinnehåll, utveckling och utbildning.
  4. Delaktighet och inflytande.
För att lyckas med dessa förbättringar ställs det krav på ledningen. Tre faktor ses som avgörande i fallande prioritetsordning:
  1. att ledningen agerar i linje med förändringen
  2. att vi sätter uppmätbara, utmanande och uppnåeliga förändringsmål (SMARTA mål)
  3. att ge alla medarbetare möjligheten att bidra.
Detta stöds även av forskningen om effektiva skolor. Rektorsforskaren Glenn Hultman beskriver det i sin avhandling Spindlar i känsliga nätverk.:
  • Rektorn är närvarande i lokalerna och har en "High personal profile" i skolans aktiviteter.
  • Rektorn har ett gott kollegialt samarbete med andra mer erfarna rektorer.
  • Rektor är tydlig i sitt visionära ledarskap och har förmåga att konkretisera visioner och mål som lärarna också accepterar och arbetar efter.
  • Rektorskapet är tydligt, didaktiskt och pedagogiskt inriktat.
  • Rektor har en nära samverkan med lärarna och har god insyn i lärarnas vardag.
  • Rektor förankrar sina ställningstaganden hos personalen i högre utsträckning innan ett beslut fattas.
  • Rektor har positiv förväntan på lärarna i deras utvecklingspotential.
  • Rektor stöttar lärarna i sitt arbete med elever, föräldrar och i sitt pedagogiska utvecklingsarbete.
Om vi ser till detta och de resultat som professor Olof Johansson kommit fram till i sin utredning finns det en hel del att göra. Speciellt på de kommunala skolorna innan vi kan se att kunskapsresultaten kommer att öka.

Media SvD
Källor:
Bryngel, Mats och Winander, Bo (1995) - Osynliga kontrakt, Tjänsteförbundets skriftserie  nr 11.
Danielsson, Roger J (1994, andra upplagan) - ISO 9000 i tjänsteföretag - att angöra en brygga, Studentlitteratur.
Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22)
       

fredag 3 april 2015

Skolkulturens grundläggande värderingar

Värdegrunder kan vara luftpastejer om de inte är kopplade till verksamhetens verklighet. De måste utgå från varje verksamhets kontext och från vedertagna definitioner av värdeorden. I SIQ-modellet finns tretton grundläggande värderingar. Tre av dessa har omtolkats för skolkulturen av Skoldialogen.


Grunden avgör stabiliteten i verksamheten. Där det under skiktet är skolkulturen. De tre grundläggande värderingarna för en skola är: Elevfokus, mogna pedagogiska ledare och ständiga förbättringar. Tittar vi på dem enskilt definieras de enligt följande.



Eleven i fokus

Vår skola bygger på att eleven är i centrum för lärandet. Det innebär att deras uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar på lärandet ska vara vägledande för skolan, rektor, lärare och övrig personal och verksamheten.


Frågan man ställer sig utifrån skoldebatten är det naturligt att eleven står i centrum. Bygger undervisningen på varje elevs behov, krav och förväntningar på sitt lärande. Är undervisningen strukturerad på ett sådant sätt att varje elev kan tillgodogöra sig undervisningen. Är den målstyrd både till innehåll och utförandet? Om vi tar den beryktade normalfördelningskurvan. Undervisas eleverna bara utifrån medelmåttorna i mitten eller tas hänsyn både till den vänstra svansen där de som behöver stöd finns. Lika mycket som den högra svansen där de särbegåvade finns? Hur ser det ut er skola. Är eleven i främsta rummet?



Pedagogiskt ledarskap
För att skapa en lärande kultur sätter vi eleven och den pedagogiska pulsen i främsta rummet. Det kräver ett personligt, aktivt och synligt engagemang för varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgift är att ange riktningen för undervisningen, ta tillvara potentialen i varje individs erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetare samt i dialog med dem definiera och följa upp målen.
Notera att det inte är bara rektor som ska vara pedagogisk ledare. I definitionen ovan står varje ledare. Alltså lika viktigt för lärarna och arbetslagsledarena. I den statliga utredningen Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22) finns ett antal bärande ord som rektorer och lärare använder på pedagogiskt ledarskap. Tyvärr är inte dessa bärande på den definitionen ovan och inte heller knuten till verksamheten. Ord som används är lära, elev, leda, m fl. Ord som knyter ann till verksamhetens som systematiskt, analys, utvärdering och uppföljning saknas nästan helt i definitionen enligt utredningen. Vilken skolkultur skapar det när dessa väsentliga ord saknas? För skolans viktigaste uppgift är att ständigt bli bättre.



Ständiga förbättringar
Överlevnadskraften i skolan kräver ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningarna för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar organisationen och en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer.
Ska skolsystemet bli bättre måste ständiga förbättringar var i högsätet. Ett metodiskt arbete måste finnas. Här kommer metaforen om SER-huset till pass. Det som får luften i huset att rotera och skapa rätt sorts blandning är Förbättringshjulet planera-genomföra-utvärdera-förbättra. Detta är också ekvivalent med strukturerad undervisning i linje med Hattie: planering-undervisning-utvärdering-återkoppling.

Sensmoral: Skolkulturen ska inte bygga på ord som lust, respekt, tillit, tolerans, mm. Dessa är bara självklarheter som inte har med en framåtriktad offensiv skolutveckling att göra.

Media DN
Puraword: Tuffa tider
Källor:
Rektor och styrkedjan (SOU 2015:22) -Statens offentliga utredningar.
SIQ-modellen, SIQ
Skoldialogens De fem mognadstrapporna för kultur och struktur

onsdag 1 april 2015

"Vänster diktatur"

Politiken har blivit märklig. Sverige håller på att gå sönder med DÖ. Kanske smart tänkt att M ville splittra S genom att göra dem beroende av V. Frågan är bara hur mycket vi ska tåla av ett ytterkants parti som bara representera 5,6 % av valmanskåren. Blir en typ av "Vänster diktatur". Noterade att en av mina FB-vänner skrev följande om fenomenet att V gör skillnad på kvinnor och kvinnor.

"Välfärdens diktatur" som V vill åstadkomma, blott några procent av valmanskåren. Att en sådan marginal och får komma till tals känns minst sagt som ett aprilskämt. Ofrihetens talkör får gehör av makthungriga socialrevisionister.
När Ulla Andersson igår presenterade förlag från V inför vårbudgeten är det tydligt att den finns en otäck retorik i botten. GP skriver i sin ledare följande:
En offentliganställd kvinna inom omsorgen är enligt Vänsterpartiet värd mer än en privatanställd kvinna inom samma bransch.
Om detta äger sin riktighet var finns feminismen i V och var finns allas jämlikhet? Skrämmande om Sverige ska leva med en sådan "Vänster diktatur" i fyra år.

Media GP, SvD