Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

tisdag 29 oktober 2019

Var fjärde trettonåring klarar inte betygen i alla ämnen

Skolverket har kommit med resultatet för skolans trettonåringars betygsresultat för 2019. En inte allt för uppmuntrande läsning. Trenden fortsätter utför sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart.

2018/2019 gick 117 500 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 4 500 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent (60 500) pojkar av populationen och flickor 49 procent (57 100). Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2019. Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 73,9 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2019 är det en minskning med 6,6 procentenheter. Mellan 2018 - 2019 var minskningen 3,2 procentenhet. Tittar vi på fördelningen mellan könen, har flickor om klarat alla ämne med minst betyget E sjunkit 2,6 procentenheter till 77,9 procent. För pojkar är minskningen 3,8 procent till 70,3 procent.
Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:
Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 40 procent. Därmed ligger betyget oförändrat sedan 2018. Betyget F för engelskan är även det oförändrat sedan förra året. Nästa ämne som inte ändrat sig är modersmål för betyg A+B på 33 procent 2019 lika som 2018. Betyget F för modersmål är 4 procent och är lika som 2018. Betyget A+B för Idrott och hälsa har ökat till 32 procent eller 1 procentenhet sedan 2018 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa har ökat med 1 procentenhet från förra året. För Svenska som andra språk har en försämring på betyget F gjorts sedan 2018 med 1 procentenheter. Betyget A+B för matematik är oförändrat på 25 procent sedan 2018.

Tittar vi på betyget F ökar den med 1 procentenhet mellan 2018 - 2019 till 11 procent för  matematik och för idrott och hälsa 7 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? Frågan är inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen på varje skolenhet. Jag har inte svar på frågan.

Det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna och betygen görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E). Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behöver varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen i slutbetyg i nian. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna, minst fyra gånger under ett läsår, fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2019, Dnr: 2019:360, Skolverket.


tisdag 22 oktober 2019

Trappan till professionell skolkultur

Vägen upp för trappan, från särbokulturen till den professionella  kulturen, kan beskrivas utifrån två vetenskapliga grunder. Den ena utifrån Ulf Blossing et al forskning och den internationella kvalitetsforskningen. Trappan är byggd utifrån grunden för Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola, SIQ.

Tar vi hjälp av Ulf Blossing och Ann-Christine Wennergrens bok Kollegialt lärande kan metoderna kopplas ihop. Nedan benämnda huvudmoment är läroplanernas delkapitel under kapitel 2.

Lägsta nivån i skolkulturen är särbokulturen där det saknar kollegialt lärande och små praktikgemenskaper, bestående av några få lärare, som fungerar isolerat från varandra. Lärarna arbetar individuellt och har inte något samtal med kollegor om undervisningen och problem de står inför i skolan.




Lägger vi till vad nivå 1 i utvecklingstrappan till halva tredje stegat beskriver de angreppssätt och tillämpningar med följande innehåll. På lägsta nivå 1 saknas mål för verksamheten. Därtill inga arbetssätt kopplade till läroplanen. Utvärdering saknas helt. I nivå 2 har en insikten kommit om riktlinjerna i läroplanen, men inga koppling görs till målen. Viss redovisning finns. Innan man når nivå 3 har ett arbete påbörjats med visst förebyggande arbete och målsättningar. Därtill påbörjat systematiskt arbetssätt kopplat till läroplanen. Samt påbörjad utvärdering av några huvudmoment i läroplanen.

När vi når mitten av trappsteg 3 är vi på den familjära kulturen som har en mer eller mindre praktikgemenskap. Visst kollegialt lärande finns om innehållet. Kärnuppdraget, när det gäller elevers behov och lärande, är fortfarande något som enskilda lärare håller för sig själv.

På denna nivå är det systematiska kvalitetsarbetet inriktat på att undervisningen har mål inom vissa läroplansområden. Ett förebyggande arbete pågår som bygger på resultat från kunskapsmål och pedagogiskt arbete inom några områden. Arbetssätten i undervisningen har samband till vissa huvudmoment i läroplanen. Utvärdering och förbättringar bygger på resultat kopplade till mål från några huvudmoment i läroplanen.

Översta trappstegen från mitten av nivå 4 och uppåt är den professionella kulturen som omfattas av att lärarnas undervisning och elevernas lärande utgör ett självklart innehåll i det kollegiala lärandet. Där förs ett kontinuerligt samtal om egen och andras undervisning i praktikgemenskapen.

Här är det systematiska kvalitetsarbetet inriktat på att undervisningen har mål inom alla läroplansområden. Ett förebyggande arbete pågår som bygger på resultat från kunskapsmål och pedagogiskt arbete inom samtliga områden. Arbetssätten i undervisningen har samband till alla huvudmoment i läroplanen. Utvärdering och förbättringar bygger på resultat kopplade till mål från huvudmoment i läroplanen.


Det som kännetecknar de olika nivåerna i utvecklingstrappan och sannolikheten att uppnå de olika nivåerna för att förändra både kultur och arbetssätt är följande:

                    Nivå 2 här befinner sig de flesta skolor
                    Nivå 3 är bra om man nått
                    Nivå 4 här är man på väg uppåt på ett signifikant sätt
                    Nivå 5 mycket bra men ovanligt att man befinner sig.
                    Nivåer över 5 är extremt bra och sällsynt.

Att göra resan från särbokulturen till den professionella kulturen tar sin tid och bygger på ett medvetet och långsiktigt ledarskap hos huvudmän, skolledning och lärare. Men vägen är mödan värd för att skapa en bra skola som ser elever och ger dem biljetten till vuxenlivet.

Pluraword: Kollegialt lärande 
 





 

  

söndag 20 oktober 2019

Ni ska veta

Ord och dess betydelse är avgörande för förståelse och tolkning av sammanhang. Dan Korn, kulturhistoriker och författare, går i sin bok Som om Gud fanns in på det delikata i översättning, från originaltexter till andra språk, in på ursprunget till ord.

Han relaterar till Bibeln och texter i Andra Mosebok säger Gud till Mose att syftet med plågan är att de ska veta att Gud finns. I den hebreiska texten i 2 Mos. 6:7 står ordet vejidatem, vilket betyder "ni ska veta". Han visar också att på fler andra ställen står det lemaan teida, vilket betyder "för att ni ska veta".

Det sätter ordet Gud i en annan kontext. I ursprunget står inget om tro på Gud utan om vetande. I svensk översättning är detta utplånat.

Dan Kron skriver:
Det om skiljer judendomen från panteismen är just det vi kan kalla tro i motats till vetande, nämligen det som handlar om tro på en personlig gud som hör böner och bryr sig om våra gärningar. Å ena sidan finns alltså vetande, å andra sidan tro. (s 29)
En intressant slutsats, Gud är enligt denna syn lika med ett samband mellan Gud, naturen eller naturlagarna och vetenskapen. Vet jag att tillvaron finns, vet jag även att Gud finns, eftersom det är en definition av tillvaron.

Om man plockar bort trosbegreppet, ur kristendomen, är evolutionen och Gud vetenskap. Svindlande tanke. Hur viktigt är inte ord och dess betydelse både inom en språkgrupp som mellan dem.

Källa:
Kron, Dan (2019) - Som om Gud fanns, Timbro förlag (s 29-31)     



måndag 14 oktober 2019

Vargen

Våren är på gång. Folk börjar röra sig ute. Vitabergen på söder blommar upp.
Det som inte får hända händer. En ung tjej är på väg hem efter en fest. Hon sneddar genom Vitabergsparken. Hem kommer hon inte. Föräldrarna anmäler dottern försvunnen, hon skulle komma till sin mammas födelsedag. Det är upptakten till Katarina Wennbergs kriminalroman Vargen.

Boken har ett angeläget budskap, frånsett en tätskriven och rafflande historia, om mäns våld mot kvinnor. Då speciellt den som handlar om dödligt våld. Hur kan det få förekomma och vilka mekanismer ligger bakom dessa mäns förkrympta bild av kvinnan som en ägodel. Där en bruten relation inte är bruten enligt mannen. Speciellt blir det problem när han uppfattar att kvinnan är otrogen, fast hon har avslutat relationen och är i en ny.

Polisen Charlotta Lugn tar sig in i ett spaningsarbete som leder till cyberväldens mörkaste vrår. Samtidigt är advokat Shirin Nouri i en rättegång som målsägarbiträde för en familj vars dotter brutalt mördats av hennes expojkvän. Dessa båda trådar vävs rafflande ihop till ett drastiskt slut.

Katarina Wennstam berättar om rättvisans skilda ansikten för män och kvinnor. Därtill förstärkt av den mediala cirkus som utnyttjar spektakulära brott. En måste bok. 


lördag 12 oktober 2019

Tekniken driver utvecklingen då som nu.

Nobelveckan är över för denna gång. 2019 har inneburit att nya tekniska landvinningar har prisats, som litiumjonbatteri. Utan dem skulle det vara svårt att kommunicera via våra smartphone. Genom tiderna har människor strävat efter att förbättra levnadsvillkoren. Att göra sig oberoende av eliten och dåliga livsvillkor.

Teknik bygger på att lösa ett naturvetenskapligt problem. Lösningarna är ofta baserade på komplicerade strukturer. Här bygger kunskapsutveckling och nyfikenhet grunden för all utveckling. Ta bara denna möjlighet att jag kan skriva detta blogginlägg och du förhoppningsvis läser det. Utan Gutenberg hade kommunikation varit för en elit att hålla på med. Ungefär som den förste kejsaren i Kina gjorde, brände allt som fanns nedtecknat innan hans makttillträde.

Genom århundradena har nyfikna vetenskapsmän och ingenjörer strävat efter att lösa varje tidsepoks problem. På artonhundratalet kopplades olika samhällen ihop med järnvägen. Folk fick möjlighet att förflytta sig och influeras av andra människor än de i byn. Med tiden utvecklades maskiner för att fartygen skulle korta ned tiden mellan två hamnar. Det var grunden för en aldrig tidigare sedd omflyttning av människor. Ta bara den miljon svenskar som emigrerade under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan utvecklades flyget för att åter minska tiden på förflyttningen. Alla dessa tekniksprång har gjorts utifrån sina förutsättningar. Det har också lätt till de klimat- och miljöproblem vi kan se idag. Här har vi åter behov att förfina tekniken för att lösa problemen utan att gå tillbaka till ett samhälle ingen av oss vill ha.

Om vi återgår till tryckkonsten och dess utveckling, att förmedla information, kan posten vara ett exempel. En studie på Postmuseet ger inblicken i logistiken för hur meddelande förflyttades mellan olika adresser. Den utvecklingen revolutionerades från gående budbärare till att via häst, tåg, bil och flyg förflytta meddelandena. Idag ser vi minskad andel pappersbaserad informationsförmedling. Genom WWW och dess möjligheter att elektroniskt skicka meddelanden har vi minskat miljöpåverkan och klimatet. Möjligen kommer någon klimataktivist att protestera. Det krävs ju mer elektricitet för att hålla uppe denna kommunikation. Sant, då gäller det att börja fundera över hur löser vi elproduktionen så att den inte nämnvärt påverkar klimat och miljö. Ett jobb för ingenjören.

Carl-Johan Westholm går idag (12/10 19) in på det här med teknik, eliten eller folket. Han skriver i SvD:
Vad kan den nya tekniken göra med demokratin? Kommer folket lättare att kunna kontrollera makten, eller blir det makten som lättare kan kontrollera folket?
Här ser vi allvarliga trender hur eliten utnyttjar tekniken för sina syften. Ta bara det som händer i Kina. 1984 är bara en blek berättelse över övervakningssamhället som skapats genom övervakningskameror, internet och annan teknik. Inte ens Mao hade de möjligheter dagens ledning i Kina har att övervaka sina invånare.

Westholm skriver vidare:
Visst betyder de politiska ideologierna mycket. Liksom de personligheter som på gott och ont dyker upp i historien och periodvis bemästrar delar av den. Men den tekniska utvecklingen lägger en grund för spridning av fakta och åsikter. 
Därför är det viktigt att den fria världen, byggd på demokrati, aktivt ser till att tekniken utnyttjas för att främja kunskap och utveckling så enskilda ideologier eller diktaturer inte ockuperar tekniken i ett ont syfte.

Åter är kunskap avgörande för att ständigt ifrågasätta tillämpningen av tekniska landvinningar. Tekniken i sig är inte farlig utan frågan är i vems tjänsten den tagits.

Media SvD             

måndag 7 oktober 2019

Rädd eller nyfiken

Omvälvningstiden för trettio år sedan sätter fingret på hur vi handlar med flykt eller nyfiket försöker ta till oss det som händer. Då kan bilden ovan säga mycket med förklaring av konstnärens budskap i bilden nedan från utställningen 1989 på Nationalmuseet. 
 
Två saker är avgörande. Okunskap är lika med rädsla. Tystnad är lika med död. Den första ekvationen är tydlig i dagens debattklimat och åskådliggörs av Stina Oscarson:
Att ändra uppfattning och ompröva gamla sanningar är bland det vackraste jag vet. Men det ska inte förväxlas med att vända kappan efter vinden.
Om vi ilsket håller kvar våra uppfattningar eller vänder kappan efter den senaste trenden i åsiktskorridoren är vi ute på tunn is. Att bita sig fast i bordskanten är ett tecken på rädsla. Rädslan bottnar i en negativ känsla av att vara hotad. Hotet kommer sig av okunskapen. Låt mig dra en av de omvälvande sakerna 1989.

Murens fall i Berlin i november 1989 var startskottet på Kalla krigets död. Många kände sig vilsna, vad ska vi göra med friheten från den kommunistiska diktaturen. Hur ska vi handla när väl Sovjetunionen gick i kras och det vakuum som uppstod i den krisen. Några handlade och roffade åt sig. Andra vara handlingsförlamade. Samma var det med den stora farsoten aids på slutet av 1980-talet. Keith Hering gjorde då affischen som symboliserar mycket av det som florerade kring den dödliga sjukdomen. Rädslan vara stor, den har Jonas Gardell skrivit om. Tystnaden ledde till döden för många.

Några tog dock till sig en medvetenhet och nyfiket började söka kunskap. Kunskap som sedan ledde till de bromsmediciner som idag gör att inte aids utvecklas hos dem som drabbats av hiv.

Samma gäller det mesta av vårt liv. Utan nyfikenheten hade världen inte utvecklas. Varje paradigm har utmanat den just nu rådande kunskapen. Utan denna utmaning att ändra uppfattning och ompröva gamla sanningar skapar bara okunskap. Det gäller inom naturvetenskap som samhällskunskap. 

Att veta sin historia om de omvälvningar som skedde för trettio år sedan gör att vi idag kan förstå vår värld med de kunskaper det gav. De som inte vill ändra sig och inse realiteter har en förmåga att skambelägga omgivningen. Här har vi allt ifrån klimat, kultur, jämställdhet eller annat som alarmister använder för att skambelägga de icke rättrogna. För att råda bot på sin egen rädsla är det skönt att skambelägga någon som har en avvikande åsikt eller har ny kunskap. Stina Oscarson fångar det bra:
Intressanta är just detta att det skulle vara skambelagt att ändra uppfattning. Jag ser det inte så. För mig är det bland det vackraste som finns när en människa genom ny kunskap, slumpartade möten och livets omständigheter inser att man måste ompröva en gammal sanning. Det behöver inte betyda att man ändrar sina grundläggande värderingar.
Så låt inte okunskapen skambelägga den nyfikenhet som leder till ny kunskap och därmed utveckling.

Media SvD

tisdag 1 oktober 2019

Klyftorna i grundskolan

Skolverkets undersökning av slutbetygen för årskurs 9 ger mycket intressant information. Däribland det här med föräldrarnas utbildningsbakgrund i de olika etniska bakgrunderna. Uppdelningen är gjord i tre kategorier, född i Sverige, Invandrad före skolstart och Invandrat efter skolstart.
Den intressanta slutsatsen man kan dra av den är gruppen föräldrar med lång eftergymnasial utbildning har ökat något för grupperna födda i Sverige och invandrat efter skolstart. Däremot inte för gruppen invandrat före skolstart. Tittar vi på gruppen förgymnasial eller gymnasial utbildning minskar den för gruppen födda i Sverige. För de båda andra grupperna har de ökat från 2018. Med detta som bakgrund är det intressant att studera könsfördelningen i skolan.
Av totalt antal elever på 112 000 är 9 200 pojkar och 8 200 flickor av utländsk bakgrund. Totalt 17 400 elever 2019, där 7 procent pojkar är nyanlända eller har okänd bakgrund. För flickor är det 5-6 procent i denna kategori.

Lina Stenberg skriver i tidningen Arbetet (1/10 19) följande:
Elevernas klassbakgrund – inte elevernas kön – avgör alltmer skolresultaten. Nu krävs rejäla satsningar för att jämna ut förutsättningarna.
Som alltid är det intressant att se hur den socioekonomiska bakgrunden omvandlas till klassretorik. Det som då ställer till för mig är hur samhället ser ut idag i förhållande till när klasstillhörighet var mer utpräglad i Sverige. På 1940- och 1950-talet stod sysselsättningen i jordbruk och industrin för merparten av arbetskraften. Begreppet arbetarbarn var tydligt och förknippades med de barn som hade föräldrar som arbetade i industrin och själva bara hade en 6-årig folkskola som utbildningsbakgrund.

Tittar jag i statistiken från SCD från 2018 omfattas sysselsättningsfördelningen på följande vis:
  • Jordbruk 0,7 %
  • Industri 17,8 %
  • Kunskapsberoende näringar 81,4 %, varav offentlig verksamhet 41,4 %
Så hur ska man relatera barn och dess sociala ställning utifrån den forna klassretoriken. Inte fullt entydigt. Därför är det bättre att använda den mer akademiska uppdelning som Skolverket har. Speciellt när man börjar resonera kring familjebakgrund och invandring.

I gruppen med elever med utländsk bakgrund finns många komplexa socioekonomiska faktorer som kultur, språkkunskaper, mm. I denna grupp finns människor med ingen skolbakgrund hos föräldrarna, där några är analfabeter.

När sedan Lina Stenberg skriver om elevers gymnasiebehörighet och föräldrarnas utbildning gör hon sig skyldig till ett fel i tolkningen av Skolverkets statistik. Hon skriver följande:
Däremot visar Skolverket att endast 76 procent av eleverna vars föräldrar har lägre utbildning har gymnasiebehörighet, att jämföra med 93 procent av elever med högutbildade föräldrar.
Vad hon inte nämner är att denna statistik gäller för behörigheten till yrkesprogrammen och inte generellt för hela gymnasiet.

Någon sådan segmentering av data för de nationella programmen finns inte. Däremot visar statistiken från Skolverket följande behörighet till gymnasiet utifrån behörighetskraven:
  • 84,3 %  av elever behöriga till yrkesprogrammet
  • 83,3 %  av elever behöriga till estetiska program
  • 81,8 % av elever behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsprogrammen
  • 80,8 % av elever behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen.
Jag är däremot fullt överens med Lina Stenberg att klasskillnader eller de socioekonomiska skillnaderna ska utraderas i skolan. Det kompensatoriska uppdraget enligt skollagen 1 kap 5 § ska gälla fullt ut.

Media Arbetet
Källor:
Tabell 3 aku2018_1574, SCB
Slutbetyg i grundskolan, våren 2019, Diarienummer: 5.1.1-2019:1342, Skolverket
   



Årets niondeklassare lika bra som förra årets

Grundskoleeleverna som lämnar skolan 2019 är nästan lika bra som 2018 års nior. Vårterminen 2019 hade hela 84,3 procent behörighet till gymnasiet. Totalt minskade andelen behöriga med 0,1 procentenheter. Dock är det hela 15,7 procent eller 17 600 som inte klarat gränsen.
Våren 2019 var det hela 112 000 elever som gick ut grundskolan. En ökning sedan 2015 med 14 500 elever eller 15 procent. Ser vi till könsfördelningen är det 57 900 pojkar, varav 48 700 födda i Sverige och 54 400 flickor, varav 46 200 födda i Sverige. Pojkarna har en övervikt på 3 500 elever.
Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll.
Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar något större för grupperna med lång eftergymnasial utbildning än förgymnasial eller gymnasieutbildning.
Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA samma andelen F, 35 procent. M har ökat något med 1 procentenhet till 11 procent betyg F. Tittar vi på andra änden av betygsskalan har en liten förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 22 procent följt av Idrott och hälsa på 20 procent och delad tredjeplats mellan hemkunskap och musik på 18 procent.
Intressanta med bilden ovan är att en nedgång skett för pojkar och flickor med betyg i alla ämnen från 2018 till 2019. Tittar man på meritvärdens genomsnittligt ligger det på 221,7 poäng, en höjning med 0,9  meritpoäng från 2018. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 234,3 för 16 ämnen och 243,7 för 17 ämnen. För pojkar ligger det på 209,8 för 16 ämnen och 217,0 för 17 ämnen.

Smolken i bägaren är fortfarande att 1 av 4 elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen. Fortsatt ligger här skolans utmaning i framtiden att lyfta elever så att alla får betyg i samtliga ämnen. Därtill alla elever som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige.

Källa:
Slutbetyg i grundskolan, våren 2019, Diarienummer: 5.1.1-2019:1342, Skolverket