Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 25 november 2012

Betyg - att vara eller inte vara

Största hatobjektet i skolan är väl betygen. Idag pratar vi om elevers förmågor. Bra i sig men går det att förmedla till omgivningen. Har föräldrar förmåga att ta till sig detta något akademiska språket?

Om man ser på senaste forskningen verkar det inte helt igenom kristallklart. Den betygslösa skolan sedan 70-talet har varit bäst för killar som kommer från miljöer där det funnits något så när välutbildade föräldrar. Medan tjejer från miljöer med lågutbildade miljöer är förlorare.

Kanske är det ändå så att betygen är ett bra signalsystem för föräldrar med låg utbildningsnivå. Där har man lättare att förstå valören av ett betyg än förmågor. Vad betyder analytisk förmåga, metakognitiv förmåga, m fl. Bara orden studsar säkert om man inte har en akademisk bakgrund.

Samtidigt kan man fundera över vårt förhållningssätt till betyg. Själv tillhör jag den generation som fick betyg redan första terminen i ettan. Betyg har jag haft varje termin ända upp på gymnasiet. Därefter efter varje ämne på KTH och SU. Vet inte om jag blivit stressad eller om det var ett bra signalsystem för att börja anstränga sig inför flytten upp till nästa utbildningsnivå.

Uppenbart finns det en fördel med betyg för flickor med lågutbildade föräldrar enligt forskningen. Samtidigt som antalet syskon i familjen tycks påverkas. Bäst går det för barn med ett syskon. Därefter följt av oss ensambarn. Sämst för syskonskaror med fler än tre, enligt rapporten Familjestorlekens effekter på barns utbildning och arbetsliv, Uppsala universitet.

Det verkar inte finnas någon entydighet för det perfekta betygsystemet. Nu har vi fått ett betygsystem som är femgradigt, A - F. Där betyget F är lika med IG. En intressant företeelse. Grundskolan har hittills ansetts vara kompensatorisk och därmed inte möjligt att eleverna kan få IG. Det är ett stort avsteg i synen på skolan. Ingen elev skulle starta livet med IG i sina betyg. Nu har vi det, även om Skolinspektionen sagt att minsta målgräns är att ALLA ska ha betyget E.

Källa: Modern Psykologi nr 6 november 2012, Artikel Betyg - den svagas chans.

Experimentskola under femtio år

Skolan har varit utsatt för politiska nycker och pedagogiska moden under de femtio år grundskolan funnits. Allt från betygens avskaffande, mängdlära och annat otyg. Skolan har gått från regel- och ekonomistyrning till mål- och resultatstyrd.

Skulle man kunna tänka sig en skola med mer motion och musik. Fler prov och mindre grupper. Sovmorgon eller frukost i skolan för morgontrötta. Mindre stress med avslappningsövningar.

Skolan skulle kunna se så ut om skolsystemet och undervisningen faktiskt byggde på vetenskapliga rön och beprövad erfarenhet. Men det gör inte dagens skola. Den har inte tagit del av hur den lärande hjärna fungerar. Det känns befriande med det hjärnforskningen kommit fram till. Tänk om den funnits när man själv gick i skolan.

B-människa som jag är kanske kunnat få ha sovmorgon. Än idag startar inte tankeverksamheten förrens på förmiddagarna. Hur mycket jag än försökt. När jag gick i skolan föreslog jag att det skulle finnas sängar i klassrummet. Inte fick man det. Man blev bara utskrattad av den värld som är morgonpigg.

Med den bombmatta av nya reformer som kommit är det hög tid att den politiska klåfingrigheten upphör. Borgfred i den politiska sfären är nödvändig de närmsta sex åren. Det är inte mer reformer av politisk karaktär som behövs för att höja resultaten. Den har minimal påverkan. Däremot är det hög tid för den pedagogiska forskningen att omstruktureras. Den har sysslat i allt för hög grad på att kvacka i ämnen som inte har direkt påverkan på de pedagogiska utbildningsvetenskapen.

Hög tid att det bildas tvärvetenskapliga forskningsgrupper på lärosätena som befolkas av diverse discipliner. Sätt i samma dessa grupper  med hjärnforskare, pedagoger, kognitiv psykologi och IT. För ska vi ta Hatties forskarön på stort allvar är det en strukturerad undervisning med återkoppling som har den största påverkan. Inga andra frälsningsläror tack!

För övrigt anser jag att skolan ska vila på modern vetenskap i utbildningsvetenskapen.

Källa: Modern Psykologi nr 6 november 2012, Artikel Drömskolan.

söndag 18 november 2012

Traggla och mäta

Hur lär man sig basfärdigheterna i livet. Jo, genom att traggla, traggla och traggla för att knäcka koderna i läsa, skriva och räkna. Kan du inte det är du lost. Här har vi skolans stora problem. Sedan 1980-talet har man haft pedagogiska exprement som förnekat det tidigare genartioner uppfostrades i.

Tittar jag på mig själv. Med vissa problem med läsandet, omkastning av ord, fel lagd betoning, kombinerat med låg läshastighet, var det bekymmersamt. Men med hjälp av att få gå hos en speciallärare någon timme i veckan, utan att byta klass, övade jag så sakta upp läsandet. Fullt ut blev det inte. På den tiden betraktades ungar med dessa problem som dumma. Trots att jag inte på något sätt hade problem med matte, logik och teknik.

Den smala lyckan var att grundskolan på den tiden var indelad i nio olika linjer. Språktjejerna gick på latinlinjen och vi grabbar på naturvetenskap eller teknik. Där fick vi odla vår kunskap och läsande på rätt nivå.

Om det ska återinföras eller inte i dagens grundskola kan man fråga sig. En av fyra killar har svårt med läsandet och skrivandet. Då kanske man ska överväga frågan. Ett bra exempel förutom mig själv är Martin Ingvar. Han växte verkligen upp i en akademiker och forskarmiljö, medan jag växte upp i en arbetarmiljö. Men båda med samma problem. Det var lättare att ge upp läsandet och göra annat.

Ett problem som många killar har. Var fjärde kille har just det problemet i en icke tragglande skolmiljö. I Modern Psykologi säger han:
Det tar emot, jag vet hur det tar emot, säger Martin Ingvar, men det finns ingen annan väg, och det är här lärarna har sitt främsta samhällsuppdrag. Leka fram, locka, ja milt tvinga barnen att hålla på tills dess att de får flyt i läsningen. För ett barn som inte lär sig han kan inte heller gå i skolan, det finns det forskning som visar.
Spännande att det gamla tiders lärare visste gäller än idag. Det är vetenskapligt bevisat. Och mäter du t ex inte läsutvecklingen vet du inte var eleven står.

Därför är det viktigt att skolan redan i morgon börjar sätta mål, traggla och mäter. Resultatet är beroende på dessa storheter. Hög tid att lärarna använder sig av vetenskaplig metoder från hjärnforksningen och kastar ut allt som inte har påverkan på färdigheter. Kunskaper behöver inte belasta hjärnan. Det finns att hitta i böcker eller på nätet.

Lär eleverna studieteknik och kritiskt tänkande så fixar sig resten. Men börja med de små och traggla läsa, skriva och räkna.

Källa: Modern Psykologi nr 6 november 2012. Intervju med Martin Ingvar, Vad var det jag sa!

Morantiskt

När jag var liten och inte riktigt kunde uttala ord blev det lite si och så. När det var romantiskt blev det som i rubriken. I kväll har jag sätt en dvd som satt djupa spår. Både helvetet på jorden och himmelriket. Om ni inte sett filen Birdsong så gör det. Ni kommer att bli berörd.

fredag 16 november 2012

Neutral ranking av skolor

Debatten förs om rankingens varande eller inte vara i skolan. Att mätas tydligör hur bara en verksamhet är. Sedan 2006 finns det en neutral ranking i form av Utmärkelsen Bättre Skolor. Utmärkelsen delas ut av Institutet för kvalitetsutveckling - SIQ. Det är ett samarbete mellan Skolverket och institutet på uppdrag av regeringen.

Årligen får vinnaren mottaga priset ur kronprinsessans hand.

Det fina med utmärkelsen är att den bygger på vetenskaplighet vilket inte Lärarförbundets ranking gör. Utan att veta vara du står kan man inte springa rätt.

På nationell nivå finns Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Det har delats ut av kungen sedan 1992. 2001 fick Ältaskolan i Nacka utmärkelsen. Tio år senare var det Condoraförskolorna i Nacka som fick den. Detta i knivskarp konkurrens med övrig offentlig verksamhet och privat näringsliv.

Funderingen blir då hur kan en kommun som Nacka inte nå Lärarförbundets pris. De har uppenbarligen bättre skolor än de de kommuner som fick denna ranking av Lärarförbundet 2012-11-15.

Media SvD

torsdag 15 november 2012

Favorit i repris

Mycket liv och lite ull kan man beteckna dagens utspel från LR för. De och angränsande sido organisationer tuffar på i en envetenhet om att modern statlig styrning är modellen. Om det vore så enkelt.

För det första finns det redan en statlig styrning. Undervisningen direktstyrs av staten via läroplanerna. För det andra har staten minst två skolor de direktstyr. Specialpedagogiska myndigheten och Sameskolorna. För det tredje har man två myndigheter som står för styrningen. Skolverket som ska vara normerande och Skolinspektionen som är granskande myndighet.

Så det är redan gått försörjt med den statliga styrningen. Tittar jag in den direkt statligt styrda skolan vet jag inte om den är bättre än den kommunala. Departementet kan bara skriva ett regleringsbrev om uppgifter, nyckeltal och ekonomi. HUR de statliga skolorna sedan utför sitt uppdrag granskas av Skolinspektionen.

Så det är ett mått av önsketänkande som ställs i förslaget. Dessutom är det ovanligt tunt på vad som syftas på med modern statlig styrning. För meningen är väl inte att skolan ska återregleras? Är tanken att gamla Skolöverstyrelsen ska tillbaka på banan? Med hård styrning av ekonomi och regler från staten.

Enda fungerande styrning är att ge skolan ramarna. De finns med den nya skollagen och de skolformsvisa läroplanerna. HUR det sedan görs på varje enhet är upp till verksamheten. Kravet är att verksamheten ska nå de fastställda målen.

Media SvD

onsdag 14 november 2012

Glidande skala

Ordväxlingen om välfärden fortsätter. Fast i en glidande skala. När Tobias Baudin ger svarar till Urban Bäckström är plötsligen det inte frågan om övervinster utan:
eventuella överskott i välfärdsverksamhet går tillbaka till den skola, vård och omsorg av hög kvalitet de har rätt till och gärna betalar för.
En märklig glidning när nu inte retoriken håller. Vad är överskott? Vem definierar det? Samtidigt säger han:
Socialdemokratin har gett klart besked om att de, liksom LO, vill bringa ordning och reda i välfärden. Vi ställer oss på medborgarnas sida, för valfrihet och kvalitet.
Man undra vad ordning och reda i välfärden är för något? Hela argumentation från Baudins sida bygger på en tro att politiker är bäst satta att välja för oss omyndiga medborgare. Det verkar inte gått upp för Baudin, LO och Socialdemokraterna att medelklassen i storstäderna oftast är välutbildade som inte köper den retoriken. Samtidigt har samhället i stort kommit längre där medborgarna inte behöver en ställföreträdare. Med ökad kunskapsnivå hos medborgarna minskar behovet av någon förtroendeval som bestämmer åt en.

Dessutom detta förfärliga slängande med ord. Vad är hög kvalitet? Vem bestämmer innehållet i värdeordet hög? Jo, i den värld där jag, i ett långt yrkesliv, jobbat med kvalitetsfrågor är det alltid utifrån betraktarens ögon. Alltså den förkättrade kunden eller som Baudin skriver konsumenten. Men jag gissar att det inte är det Baudin menar utan något helt annat. Riktigt vad har han, LO och Socialdemokratin inte svarat på.

För övrigt anser jag att välfärden ska bygga på tillväxt, frihet och trygghet.

Media DN

söndag 11 november 2012

Meidneri i repris

Är det någon som minns Rudolf Meidner? Jasså inte. Det var LOs ekonom som på 1970-talet framförde tankarna om ekonomisk demokrati i form av löntagarfonder. Lika försåtliga argument då som nu när ekonomen på Handelsanställda Stefan Carlén framför synen på vinst i välfärden.
Jag är inte mot valfrihet.
Både han och Meidner ägnar sig eller ägnades sig åt brännvinsadvokatyr. Någon valfrihet är det inte tal om. Det är politiker och politruker i deras värld som ska bestämma. För sakargumenten i debatten om vinst blir mer och mer luddiga och urvattnade. Man skulle också kunna säga att det inte är speciellt feministiskt heller. Det är mans dominerade arbetsplatser som gärna få har vinst i välfärden. Men inte kvinnodominerade. Vad säger Kommunal om det?

Man använder sig av argument som tillhör sagovärlden. Om den ändå vore underhållande sagor de sprider. Samtidigt är det en märkligt tankesätt dessa retromänniskor har. De har inte sett. De har inte hört. De har inte förstått att samhället inte bygger på kollektivismen längre. Valmanskåren är i allt större utsträckning storstadsbor som har en helt annan syn på hur samhället ska se ut. Sverigekartan börjar likna den som man kunde se i presidentvalet i USA i veckan. Rött på landsbyggden och blått runt storstäderna. Det var blått som gjorde att det blev four more year i Vita huset för Obama.

Att driva en politik som bygger på retrotankar från 1970-talet är ytterst obegåvat. Men vill S och LO spela den rollen lär de inte ha något att hämta av makt framgent.

Media SvD

lördag 10 november 2012

Fostrande lärande

Visst måste det finnas skyddsnät när det gäller konflikter och kränkande behandlingar. Barn- och elevombudet är ett sådant skyddsnät. Om medicinen är att göra denna till en lokal enhet också kan man fundera på värdet av.

Är det inte snarare elevhälsan som tillsammans med lärarna som ska arbete med dessa frågor förebyggande. Skollagen har som krav att allt arbete med kräkningar ska baseras på ett målarbete (6 kap 6 §). Arbetet ska vara förebyggande (6 kap 7 §). Det duger alltså inte med att man har en plan eller någon utomstående som ska hantera konflikter.

Skolan måste bli betydligt bättre på att ta lärandet till hjälp för att fostra. Det är inte bara ett kunskapsuppdrag skolan har. Uppdraget är att utöver lärandets innehåll också ha en lärande fostran. Vilket innebär att kränkningar som leder till konflikter måste vara en del av undervisningen för att få effekt.

Det är när vi diskuterar ords betydelser på svenskalektionen vi får förståelse för ordens valörer. Vad gör orden vi säger för ont. I de samhällsorienterande ämnena kan man diskutera kulturella skillnader och religionens påverkan på kräkning och diskriminering.

För övrigt anser jag det inte finns någon ursäkt till varför skolan ska jobba förebyggande och förhindra konflikter sprungna ur kräkningar och diskrimineringar.

Media SvD

Uppdaterat 121110
Undersökningar visar att flickor oftare hamnar i konflikter än killar i skolan. Subtilare och långdragen mobbning är vanligast. Dessutom är tjejerna inte så aktiva att lösa dem.

En annorlunda bild än den gängse med stökiga grabbar. Något skolan måste bli duktigare att se på. Merparten av mobbningen eller kränkningarna har sitt ursprung i psykisk kränkning.

Källa: Modern psykologi nr 6 november 2012.

söndag 4 november 2012

Gå över ån efter vatten

Nu har det hänt igen. Några politiker är ute och svamlar om hur skolan ska förbättra resultatet. Ända rätta i debattinlägget av Aron Lund et al är att resultatet avgörs i klassrummet. I övrigt verkar de ha skrämmande dålig kunskap.

De har inte hört talas om Sveriges Bättre Skola. En tävling eller utmärkelse administrerad av SIQ (Institutet för kvalitetsutveckling) och Skolverket på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Denna utmärkelse har funnits sedan 2006. Så någon ny behövs knappas.

Dessutom är det inte lokalpolitikerna som har makten över skolan i Sverige. De har bara ett utförandeuppdrag åt staten. Undervisningen direktstyr staten redan idag via läroplanerna. Kommunens ända uppdrag är att se till att det finns en skolpeng så eleverna kan välja den skola hen vill gå i.

För övrigt anser jag att politiker bör vara mer pålästa om fakta innan de börjar föreslå lösningar och gå över ån efter vatten.

Media SvD

fredag 2 november 2012

Lagvidrigt

Man blir fundersam när högre rättsinstanser sätter sig över lagen. Domar ska göras utifrån en lagtolkning och inte efter någon slags allmänt funderande. Fallet jag tänker på är det där kammarrätten i Göteborg hänvisar till mobbning för att fyra barn ska få ha hemundervisning.

Skollagen förbjuder för det första all hemundervisning. Oavsett det är på religiösa grunder eller någon annan grund. Skollagen har visserligen ett strikt kapitel om kränkning som inte är förhandlingsbart. Men att kammarrätten hänvisar till mobbning när fallet inte handlar om det utan om hemundervisning är rättsvidrigt. Domstolen sätter sig över lagstiftarnas intentioner i och med domen.

Om det hade varit ett kräkningsärendet hade BEO eller DO drivit målet i rätten. Nu är det Majorna-Linnés stadsdelsförvaltning som driver ärendet baserat på skolplikten mot familjen.

Om det skulle vara så att denna trosinriktning, judisk-ortodoxa Chabadrörelsen, skulle få en gräddfil kan man fundera över alla andra strängt ortodoxa grenar i olika religioner. Hur ställer sig ortodoxa grenar inom islam, katolska kyrkan, m fl? Det går inte att en minoritet får undantag.

För övrigt anser jag att lever man i Sverige ska inte sektbetonande grupper har undantagsregler på grund av tro.

Media SvD1, SvD2