Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 31 december 2017

Gott Nytt 2018

Så har vi kommit fram till den tidpunkten vi måste ta språnget över till ett nytt år. Ett år som är oskrivet. Mycket tar vi med oss i språnget till det nya. Metoo lär inte försvinna. Bildning blir allt viktigare. Och därmed faktabaserad kunskap.

Många tankar har jag skrivit ned under åren på min blogg av skiftande karaktär. Mycket har berörts om skolan. Annat om politik. Ett och annat av personliga tankar av mer privat natur som jag ändå tyckt funnits i ett värde i att sprida. Vad som kommer på pränt 2018 återstår att. Så tills dess får jag tillönska mina läsare ett:
Gott Nytt 2018

Halvfullt eller halvtomt

Det gamla är på väg att dö och det nya att födas. Tanken kommer, hur ska jag se på det som hänt? Ska jag vara glada över att 10-åringar läser bättre. Eller ska jag bara fokuserar det som är mindre bra med kunskaperna hos dagens uppväxande släkte.

Båda behövs. Men ack så fort vi glömmer det halvfulla glaset till fördel för det halvtomma. Under strecket är en hundraårig institution i Svenska Dagbladet. På den sidan har texter inom kultur, litteratur och vetenskap spritts. Kanske långtråkig torr text men ack så viktig för den allmänna samhällsbildningen. Låt flitens lampa lys och ta gärna i akt att lyda Harry Martinssons tankar om aftonlampans ande. Orden leder tillbaka till ordens källa, boken och lampan. Så låt 2018 bli:
Lampans ande är envis.

Media SvD1, SvD2

lördag 23 december 2017

God Jul 2017

Oavsett vilken jul du kommer att fira bäste läsare av min blogg önskar jag dig en skön och lugn sådan. Pluraword och Roger J Danielsson önskar
God Jul 2017

fredag 22 december 2017

Marknaden och politiken en politisk manipulering

Marknaden och politiken en politisk manipulering har jag satt som rubrik på debatten om vinst i välfärden. Debattörerna Sten Svensson och Daniel Suhonen praktiserar sedan många år tillbaka TINA-principen. Ett sätt att i en demokrati presentera en impopulär åtgärd med att påstå att there is no alternativ.

Medvetet har LO via sitt opinionsinstitut Katalyt spridit bilden av den skadliga marknaden i skolan. De tillsammans med V har manipulerat debatten. Inger Enkvist skriver följande med anledning av detta som ett svenskt exempel på TINA-principen:
Ett svenskt exempel är kampanjen mot ”vinster i välfärden” som vänder bort uppmärksamheten från missnöjet med kommunala verksamheter som slukar skattemedel, men inte ger den kvalitet medborgarna har rätt att förvänta sig.
Debattörerna på vänsterkanten har varit duktiga på att klä opinionen mot fristående skolor. Det senaste varianten är Svenssons och Suhonen inlägg i Svenska Dagbladet. Där manipulerar de debatten om aktiebolag, som ägare till skolor, med att de lägger ner skolor och låter kommunen ta över elever. Rätt i så måtto att om en fristående skola upphör med sin verksamhet är det hemkommunen till deras elever som har skyldighet att ordna plats åt eleven i den egna kommunen.

Den försonlighet som ligger i debattörernas argumentation är dölja av att det i Stockholm är problem med att hitta lokaler för skolverksamhet. Givetvis manipulerar de även detta genom att gå till storms mot att det minsann var borgarna i Stockholm som inte såg till att bygga mer skolor. Sorgligt att inte kunna hålla sig till sak. Nu är det så att kommuner har planmonopol på vad som byggs i en kommun. I de planerna har det varit fokus på bostäder. Dessa planer har förutsett en annan befolkningssammansättning än vad det faktiskt blev i slutändan. I Hammarbysjöstad blev det istället många barnfamiljer som har behov av skola för sina barn i närområdet som flyttade in än 50+ utan skolbarn. Att då göra detta faktum till grund för att spela ut de fristående skolorna är inget annat än att vilseleda medborgarna.

Skolans problem är mer mångfasetterat än att det är driftsformen som är den stora boven till dess problem. Dessutom blir dessa debattörer nyttiga idioter åt den politiska makten. Här har S+MP regeringen aviserat en lagstiftning om vinstbegränsningar i skolans värld. Ett tydligt sätt att från politiken manipulera demokratin. För det medborgarna förväntar sig är en skola som ser till att det är kvalitet i de kunskaper som deras barn ska få med sig ut i livet.

Media SvD1, SvD2, SvD3, SvD4     

Här kommer hela skalan på en och samma gång

Vågorna går höga när man försöker debattera metoo-uppropet. Till och med när akademin försöker säga och analysera fakta kring sexuella trakasserier reses högljudda protester inom den samma. Fem kollegor till professor Fredrik Svenaues, Södertörns högskola, har ifrågasatt hans syfte med en artikel i Svenska Dagbladet. Som replik svara han:
Min kritik gäller inte uppropen och dess talespersoner, skriver professor Fredrik Svenaeus om metoo-rörelsen i ett svar till sina kritiker.
Det intressanta är frågan vad betyder trakasserier ordboksmässigt? Följande definition hittade jag:
medvetet vållat (fortlöpande) obehag.
Med det som grund kan man försöka att bena upp den tsunami av berättelser om sexuella obehag. Vad innehåller den? Fredrik Svenaues skriver om var på i skalan ska man klassificera sexuella trakasserier. Klassificeringen måste utgå från var man befinner sig på skalan:
kroppslig beröring, oönskad uppvaktning, nedsättande kommentarer eller obehagliga blickar
Notera i denna skala saknas klassificering som grov våldtäkt och våldtäkt. För att kunna diskutera är det viktigt att ha perspektivet på fakta. Ta bara Advokatsamfundets undersökning, den första undersökningen gjordes före metoo, var det 4 procent kvinnor i kåren som ansåg sig utsatta för sexuella trakasserier under senaste året. Det var i linje med Arbetsmiljöverkets undersökning. När sedan Advokatsamfundet i november gjorde om undersökningen hade den siffrorna stigit till 13 procent. En ökning med 9 procentenheter eller hela 325 procent.

Med undersökningar, är det bekant, att man får svar som man ropar. Man undrar då vad beror denna stora ökning bland jurister på? Vilken klassificering av frågan har gjorts? Är den allmänt ställd eller har man viktat olika typer av sexuella trakasserier. Denna typ av analyser måste man alltid göra för att hitta samband och mönster i en fråga. Därtill hur många har svarat. Speciellt viktig när man ska hantera arbetsmiljöproblem. Det är här faran finns när man inte våga diskuterar och problematisera frågan om sexuella trakasserier. Om man inte vet storleken på de olika typerna av trakasserier vet man inte vilken av dem man ska inrikta sitt arbetsmiljöarbete på och vilka metoder man ska använda.

Media SvD  
 

onsdag 20 december 2017

Skolsystemet - inte anpassat för hjärnan

Nio läxor för svensk skola har Marin Ingvar skrivit ut som recept för ökat kunskapsresultat. Allt lärande bygger på innehåll och relation. Fungerar inte detta blir det aldrig någon nämnvärd inlärning. Om vi bara funderar över begreppet trivsel och studiero, som är en av de parametrar som Skolinspektion alltid har i sin tillsyn, är den avgörande för lärandet. Hjärnan har ett centrum för rädslosystemet och ligger i den del av hjärna som heter amydgdala. Den sitter i tinningsloben. Den har direkt kontakt med allt som heter syn, hörsel, lukt och känsla. Påslaget blir direkt och stänger ute allt som heter uppmärksamhet, tänkande och inlärning. Detta har effekt på pedagogiken. Det finns ingen grund för att bedriva pedagogisk verksamhet i all den stund rädslan tagit över den enskildes säkerhet. Därför är ordning och reda A och O för lärandet. Skolor som lyckas skapa trivsel och studiro har just de förutsättningar som krävs för att innehåll och relation skapar ett lärande.

De nio läxorna som skolan behöver göra, enligt Martin Ingvar, är:
  • Läxa 1: Arbetsminnet måste få vara ifred för att lärande ska ske. Ta bort de stökiga klassrummen.
  • Läxa 2: Repetition är viktigt för att reducera informationsmängden. Dock att likt en papegoja läsa om och om igen är bortkastat. Här gäller målmedveten övning för att vid varje repetition hitta vad som är rätt och fel för att hitta nya vägar till lärandet.
  • Läxa 3: Färdigheter ska tränas långt förbi steget att precis lärt sig något nytt. Varje elev behöver vara en Zlatan eller Sara Sjöström.
  • Läxa 4: Stabilisering av automatiseringen gör det möjligt att göra rätt från början. Färdigheter som läsning, räkning, tangentbordet och handstil behöver tidigt korrekt uppföljning för att tjäna som verktyg.
  • Läxa 5: Barn som ligger efter med automatiseringen, av t ex läsning, kommer att belasta arbetsminnet och tappa sugen och ägna sig åt antipedagogiska aktiviteter. Ge dem grundverktygen på sitt sätt.
  • Läxa 6 : Att bli bra kräver mycket träning. Ingen har medfödda talanger. Så traggla på med målmedveten övning.
  • Läxa 7: Omformulera alltid problem i den egna begreppsvärlden som bästa träningen. Kritisk tänkande avgör.
  • Läxa 8: Motivation är inget barn hittar om de inte tillåts lyckas då och då. Lärarna är avgörande för att barn lyckas. Det var ju det jag minns från min egen skolgång. De lärare som jag minns var de som lyckades gör ämnet intressant.
  • Läxa 9: En skolan som inte fungerar missar att utveckla de hjärnor de har på entreprenad till dess fulla potential.
Så här inför jullovet kanske rektorer och lärare bör få en hemläxa att fundera på hur deras pedagogik ska fungera utifrån hjärnas funktionssätt. När uppstarten börjar i januari skapas handlingsplanen för att medvetet börja skapa metoder och strukturer för att ständigt ha kopplingen innehåll och relation levande för att öka kunskapsresultatet.

Källa:
Enkvist, Inger&Henrekson, Magnus&Ingvar, Martin&Wållgren, Ingrid (2017) - Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos (s 115-146) 

Den svenska värdegrunden

Ett samhälle bygger på dess värderingar. Johan Hirschfeldt och Olof Peterson skriver på DN Debatt att den svenska grundlagen omfattar de gemensamma värderingarna. De skriver om just detta på följande vis:
Frågan är hur ett samhälle kan finna fram till och formulera en uppsättning gemensamma normer. Denna fråga har ett svar. Svaret ges av den demokratiska rättsstaten. Vår främsta grundlag, regeringsformen, är det mest auktoritativa uttrycket för det svenska samhällets fundamentala värderingar.
Med en lång bevisföring landar de i vilka principer som ska styra Sverige och därmed vårt beteende och vilka metoder vi använder för att som samhällsmedborgare utöva den svenska värdegrunden. Jag gör ett försök att sammanfatta detta i följande skrivning:
Alla människor i Sverige har ett lika värde och en enskild frihetssvär. Därtill en social välfärd omfattande det personliga, ekonomiska och kulturella byggt på god miljö och hållbarhet. Grunden för detta är demokrati och skyddet för den enskilde genom delaktighet och jämlikhet samt skyddet för det samiska folket och nationella minoriteter.
Utförligare argumentation kan läsas här från herrarna Hirschfeldt och Peterson, DN


måndag 11 december 2017

Kunskapssynen i läroplanen

Kunskapssyn är ett svårfångat begrepp. Skolan styrs utifrån dess läroplan i undervisningen. Den nu rådande Lgr11 består av tre delar, Skolans värdegrund och uppdrag, Övergripande mål och riktlinjer samt Kursplaner.
I boken Kunskapssyn och pedagogiken går fyra vetenskapspersoner till storms över dagens postmoderna skolsystem. De frågar sig: Varför skolan slutat leverera och hur det kan åtgärdas. Ett kapitel i boken heter: Postmodernismen och subjektivism i Läroplanen för grundskolan, Lgr11, författat av Inger Enkvist.

Det som kan vara intressant att föra en diskussion kring är synen på hur mycket och snabbt skolan ska lämna, som Inger Enkvist uppfattar det, relativism, subjektivism och postmodernism. Är det så att denna syn står vägen för kunskapsresultaten i skolan. Personligen ser jag det viktigt att alltid utgå från att undervisningen består av fyra delar: planera-lektion-utvärdera-förbättra. En skola som utvärderar sitt resultat utifrån kunskapsresultatet för den enskilda eleven och ämnet som hur resultatet för elevgruppen ser ut. Utan det finns ingen koll på hur en formativ bedömnings ska göras för gruppen och  enskild elev som riskerar att inte nå kunskapskraven. I det inkluderas hur undervisningen ska organiseras och vad det pedagogiska arbetet ska innehålla för att klar kraven och målen i läroplanen.

Om jag dristar mig till att fundera på vad är det som är snett i dagens läroplan för grundskolan nödgas jag att fundera över hur innehållet ser ut kursplanen. Om jag tar svenska som exempel talas det om att eleverna ska kunna läsa och skriva, tala, lyssna och samtala samt berätta texter och sakprosatexter. Frågan är om det är färdigheter och förmågor som efterfrågas i dagens kursplan? Om jag ska var kritiskt mot ämnet svensk undrar jag vad för typ av fakta ska eleven minst ha med sig från skolan. Vilka grammatiska kunskaper ska eleven tillgodogöra sig? Hur är skriftspråket uppbyggt? Vad kännetecknar substantiv, adjektiv och verb? Hur satsen och dess delar ser ut? Sådan fakta ser jag lite av i dagens kursplan. Säkert finns liknande frågeställningar kring detta med ämnesfakta i andra ämnen av de 16 obligatoriska.

Inger Enkvist tar upp naturvetenskap med följande skrivning i läroplanen (s 156):
Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den haft.
Här är jag nödd att hålla med Inger Enkvist, vad menas med "få inblick", är det att få alla kunskaper om hur hållbarhet ser ut? Inblick i hur kemin påverkar naturvetenskapen? Eller hur fysiken ger oss grunden för hur olika material samverkar? Samtidigt, hur ska man veta vad som menas med "få perspektiv" på ämnets historia och dess påverkan kulturellt? På det sättet har naturvetenskap tömts på sitt innehåll genom vagt formulerade mål.
När jag sedan läser den delen av Inger Enkvist behandling av delarna Skolans värdegrund och uppdrag samt Övergripande mål och riktlinjer är jag inte riktigt inne på samma linje. Möjligen den delen som definierar eller relativiserar kunskapsbegreppet. Läroplanen skriver:
Kunskap är inget tydligt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsättning och samspel med varandra. (s 10)
Alla dessa fyra saker bygger på bildningsbegreppet. Frågan är dock, för att kunna ha ett kritiskt förhållningssätt till kunskap måsten man utgå från fakta om ämnet. Utan dem blir det bara tyckande och tro. Faktaresistens är det farligast som finns. Utan faktabaserade kunskaper med relevans och tillförlitlighet av data är inget ämne vetenskapligt grundat.

Däremot har jag svårt för att förstå kritiken Inger Enkvist framför om riktlinjerna i kapitlet Övergripande mål och riktlinjer. Hon säger bl a, om riktlinjerna för rektorer, om samverkan i alla former som universallösning på alla problem i undervisningen. Det får mig att känna lukten av den ensamma läraren i klassrummet. Den där läraren som stänger klassrumsdörren och ingen annan får komma in och tala om hur jag utför mitt lärarjobb. Jag vänder mig bestämt mot denna syn. En kunskapsorganisation, som skolan är, måste bygga på kollegialt lärande och utveckling av ämnesdidaktiken. Ingen enskild individ kan i dagens komplicerade samhälle vara en ensam ö.

Inger Enkvist utelämnar dock den del av läroplanen som handlar om övergripande mål. Antingen gör hon det för att hon och hennes medförfattare står för progression, som dessa mål beskriver, ska uppnåtts i årskurs 9. Eller så utelämnar hon det utifrån andra anledningar. Vilket vet jag inte.

Hur som helst ska svensk skolas kunskapsuppdrag alltid diskuteras. Speciellt vilken kunskapssyn ska finnas i skolan och på vilket sätt ser vi till att fakta är en väsentlig del i all kunskap för att stå emot faktaresistensen i dagens samhälle.

Källor:
Grundskolans läroplan Lgr11/16
Enkvist, Inger&Henrekson, Magnus&Ingvar, Martin&Wållgren, Ingrid (2017) - Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos (s 94-114)


söndag 10 december 2017

Mannen som sökte sin skugga

Lisbeth Salander har hamnat i fängelse. Hon har flyttats till en säkert kvinnofängelse. Säkert ska visa sig vara en underdrift. Här får hon utlopp för sin förmåga att skapa rättvisa på sitt sätt.
Samtidigt utspelar sig ett annat drama, med kopplingar till Lisbeths barndom, utanför murarna. Här söker en man sin skugga. En skugga som visar sig  har stor påverkan från rasbiologiska forskning, en gång i världen. Med sociala experiment utifrån Tvillingregistret.

Dessa två världar upptar Mikael Blomkvist och personerna runt detta register och Lisbeths förehavande i fängelset, som får långtgående konsekvenser, byggt på handlandet i hederskulturen bland vissa invandrargrupper.

David Lagercrantz har lyckats släppa sargen i den femte boken i Millennium. Genom att ha Lisbeth som huvudperson har han skapat en rafflande bladvändande historia värd att läsa.  

fredag 8 december 2017

Viskningsleken som blev Too Mutch

Viskningsleken kring metoo verkar blivit Too Mutch. Män som Björn Wiman, Johan Sjögren och Lars Ohly har använt retoriken för att skuldbelägga alla män. Därmed springer de ärende åt radikalfeminister. Ivar Arpi skriver:
Men detta kollektiva skuldbeläggande, och skuldpåtagande, minskar paradoxalt nog skuldbördan för dem som faktiskt har begått övergrepp, och ökar den för dem som inte har gjort det. Det är konsekvensen av att placera synden hos män som kollektiv.
Lotta Gröning skriver i Expressen, på samma ämne, ur ett politiskt perspektiv i maktkamperna om valbar plats till riksdagen och talman Urban Ahlin:
Han anklagades för sexuella trakasserier redan 2010, det i samband med valet och just då en socialdemokratisk utrikesministerkandidat måste lyftas fram. Urban Ahlin var den självklare kandidaten eftersom han i flera år varit utrikespolitisk talesman i riksdagen. Så kom dessa anklagelser anonymt från en kvinna i hans närhet. 
Partiet med Sven-Erik Österberg gjorde en utredning och likaså kvinnoförbundets ordförande Nalin Pekul. Resultatet blev en reprimand från Sven-Erik Österberg samt att kvinnan som anklagade Ahlin flyttades till annan plats.
Nalin Pekul bekräftar, vad jag förstår, att inga bevis fanns för detta. Men åter är maktkampen igång med hjälp av svallvågorna efter metoo och dess fenomen som viskningslek.

Dominika Pecynski går i Aftonbladet in på att metoo har blivit To Mutch:
För egen del har jag uppfattat det hela ungefär så här: I början, under kampanjens allra första skälvande livsögonblick, rördes jag flera gånger till tårar av berättelser om våld, övergrepp och trakasserier. Man kan inte säga att det var lyckotårar, självklart kände jag ingen glädje över att fler än jag drabbats av sexuellt våld.
När hennes cyniska jag vaknade till skriver hon följande:
Efter att den initiala sentimentaliteten lagt sig tog min inneboende skeptiker återigen över och tittade ut över tillvaron med sin vanliga, lätt cyniska blick. Och det jag såg var vare sig vackert eller ädelt. Det var en formidabel och storskalig uppvisning i de allra lägsta av mänskliga känslor och beteenden. 
Det var feghet och avund, opportunistisk karriärplanering, hämndlystnad och utstuderad kommersialism. Det var blodtörst, grälsjuka och angiveri. Torgförande av illasinnat skvaller och suktan efter grymma ritualer för allmän beskådan. Jag såg knappt någon mänsklighet alls.
Har vi i Sverige fått en offentlig viskningslek likt den som förhärskade bakom järnridån? Om är det mycket bråte att ta reda på efter tsunamin metoo. Ett är klart, radikalfeministerna lyckades med metoo att få enfalden att grassera och skuldbelägga alla män och förstöra vissa mäns liv. Dominika Pecynski avslutar sin krönika på följande vis:
Det enda som rent konkret har inträffat är att vissa blivit av med sina jobb medan andra befrämjat sina karriärer. Människan är sig lik i all sin kortsiktiga enfald.  

Media SvD, Expressen, AB



onsdag 6 december 2017

Finland 100 år

Idag för hundar år sedan blev Finland självständigt från Ryssland. Det ska firas att finnarna lyckats klara sin självständighet trots inbördeskrig, krig och svåra umbäranden. Några svenskar tyckte att Finland var vår sak under andra världskriget.
Nu blev det bara några frivilliga som tog sig över och slogs i kriget. Efter kriget kom det många finnar till Sverige för att söka arbete och inkomst. Många hamnade i min gamla hembygd Eskilstuna. Där lärde jag känna många av finsk börd. Så tidigt fick man en inblick i de vedermödor detta folk fått uppleva.
Med bilden från Senatstorget, 1985, får jag tillönska Finland stort grattis på 100-årsdagen!!

Barn läser bättre

Så kom lite glädjande besked från Skolverket med PIRLS 2016. Elever i fjärdeklass läser bättre och är tillbaka till första mätningen 2001. Även om motivationen till läsning kanske inte är på topp hos eleverna är det bra att fånga deras intresse för texter. Vad gillar en flicka eller pojke. Lura in dem att läsa om det. Använd sedan textsamtal som ett sätt att få upp läsförståelsen och kunskap om ämnet.
Lyssna på Skolverkets pressträff och börja använd Anne-Marie Körlings bok Textsamtal & Bildpromenad i undervisningen oavsett ämne.