Kunskapssynen i läroplanen

Kunskapssyn är ett svårfångat begrepp. Skolan styrs utifrån dess läroplan i undervisningen. Den nu rådande Lgr11 består av tre delar, Skolans värdegrund och uppdrag, Övergripande mål och riktlinjer samt Kursplaner.

I boken Kunskapssyn och pedagogiken går fyra vetenskapspersoner till storms över dagens postmoderna skolsystem. De frågar sig: Varför skolan slutat leverera och hur det kan åtgärdas. Ett kapitel i boken heter: Postmodernismen och subjektivism i Läroplanen för grundskolan, Lgr11, författat av Inger Enkvist.

Det som kan vara intressant att föra en diskussion kring är synen på hur mycket och snabbt skolan ska lämna, som Inger Enkvist uppfattar det, relativism, subjektivism och postmodernism. Är det så att denna syn står vägen för kunskapsresultaten i skolan. Personligen ser jag det viktigt att alltid utgå från att undervisningen består av fyra delar: planera-lektion-utvärdera-förbättra. En skola som utvärderar sitt resultat utifrån kunskapsresultatet för den enskilda eleven och ämnet som hur resultatet för elevgruppen ser ut. Utan det finns ingen koll på hur en formativ bedömnings ska göras för gruppen och  enskild elev som riskerar att inte nå kunskapskraven. I det inkluderas hur undervisningen ska organiseras och vad det pedagogiska arbetet ska innehålla för att klar kraven och målen i läroplanen.

Om jag dristar mig till att fundera på vad är det som är snett i dagens läroplan för grundskolan nödgas jag att fundera över hur innehållet ser ut kursplanen. Om jag tar svenska som exempel talas det om att eleverna ska kunna läsa och skriva, tala, lyssna och samtala samt berätta texter och sakprosatexter. Frågan är om det är färdigheter och förmågor som efterfrågas i dagens kursplan? Om jag ska var kritiskt mot ämnet svensk undrar jag vad för typ av fakta ska eleven minst ha med sig från skolan. Vilka grammatiska kunskaper ska eleven tillgodogöra sig? Hur är skriftspråket uppbyggt? Vad kännetecknar substantiv, adjektiv och verb? Hur satsen och dess delar ser ut? Sådan fakta ser jag lite av i dagens kursplan. Säkert finns liknande frågeställningar kring detta med ämnesfakta i andra ämnen av de 16 obligatoriska.

Inger Enkvist tar upp naturvetenskap med följande skrivning i läroplanen (s 156):

Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den haft.

Här är jag nödd att hålla med Inger Enkvist, vad menas med "få inblick", är det att få alla kunskaper om hur hållbarhet ser ut? Inblick i hur kemin påverkar naturvetenskapen? Eller hur fysiken ger oss grunden för hur olika material samverkar? Samtidigt, hur ska man veta vad som menas med "få perspektiv" på ämnets historia och dess påverkan kulturellt? På det sättet har naturvetenskap tömts på sitt innehåll genom vagt formulerade mål.

När jag sedan läser den delen av Inger Enkvist behandling av delarna Skolans värdegrund och uppdrag samt Övergripande mål och riktlinjer är jag inte riktigt inne på samma linje. Möjligen den delen som definierar eller relativiserar kunskapsbegreppet. Läroplanen skriver:

Kunskap är inget tydligt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsättning och samspel med varandra. (s 10)

Alla dessa fyra saker bygger på bildningsbegreppet. Frågan är dock, för att kunna ha ett kritiskt förhållningssätt till kunskap måsten man utgå från fakta om ämnet. Utan dem blir det bara tyckande och tro. Faktaresistens är det farligast som finns. Utan faktabaserade kunskaper med relevans och tillförlitlighet av data är inget ämne vetenskapligt grundat.

Däremot har jag svårt för att förstå kritiken Inger Enkvist framför om riktlinjerna i kapitlet Övergripande mål och riktlinjer. Hon säger bl a, om riktlinjerna för rektorer, om samverkan i alla former som universallösning på alla problem i undervisningen. Det får mig att känna lukten av den ensamma läraren i klassrummet. Den där läraren som stänger klassrumsdörren och ingen annan får komma in och tala om hur jag utför mitt lärarjobb. Jag vänder mig bestämt mot denna syn. En kunskapsorganisation, som skolan är, måste bygga på kollegialt lärande och utveckling av ämnesdidaktiken. Ingen enskild individ kan i dagens komplicerade samhälle vara en ensam ö.

Inger Enkvist utelämnar dock den del av läroplanen som handlar om övergripande mål. Antingen gör hon det för att hon och hennes medförfattare står för progression, som dessa mål beskriver, ska uppnåtts i årskurs 9. Eller så utelämnar hon det utifrån andra anledningar. Vilket vet jag inte.

Hur som helst ska svensk skolas kunskapsuppdrag alltid diskuteras. Speciellt vilken kunskapssyn ska finnas i skolan och på vilket sätt ser vi till att fakta är en väsentlig del i all kunskap för att stå emot faktaresistensen i dagens samhälle.

Källor:
Grundskolans läroplan Lgr11/16
Enkvist, Inger&Henrekson, Magnus&Ingvar, Martin&Wållgren, Ingrid (2017) - Kunskapssynen och pedagogiken, Dialogos (s 94-114)