Gott Nytt 2022

Sista skälvande tiden när 2021 lägger sig ner och dör är det dags att fundera på året 2022.  Blir det en Moulin Rouge år med mycket sprattel? Tankarna är många inför ett nytt år. Vet att jag närde en förhoppning att 2020-talet skulle bli som 1920-talet med glädje och framtidstro. Ack, bara tre månader in på 2020 blåste det effektivt bort med den pandemin vi levt med sedan dess. Optimist som jag är ser tecknen god ut att detta år 2022 blir ett ljusare år. Hur det kommer att se ut vet jag inte, men allt tyder på nya utmaningar till det bättre.

Tillönskar alla trevlig och 

Gott Nytt 2022

 

Ärkeängeln

Åter en Ehrendorff-deckare har sett dagens ljus. Här i en miljö som skiljer sig från första deckaren Uppbrottet. Ljudboken finns att beställa, men kommer först in på 2022. Beskrivningen av boken är som följer:

En råkall novembermorgon hittas en man hängd i Lill-Jansskogen. Håkan Kistlund på länskrim i Stockholm fattar misstankar och tillkallar sin gamle vän kriminalkommissarie Roland Ehrendorff. Fallet blir upptakten till en serie mord och förvecklingar, ända upp i statsledningen. Med Säkerhetspolisen och FRA inkopplade.

Roland Ehrendorff hamnar oförskyllt i rampljuset. Som Sveriges skickligaste mordspanare befinner han sig på fel plats när den tredje statsmakten gör sin spektakulära inbrytning. Den beryktade och mest garvade kriminalreportern Fredrik Präntare har fått nys om händelsen. Han nästlar sig förbi avspärrningarna och får sitt scoop. Mediedrevet är igång och Roland Ehrendorff får springa gatlopp i spalterna.

Ärkeängeln är en förtätad berättelse om lögn och svek. Där personer blandar religion, psykopati och karisma i en dödlig brygd. Där den osynliga makten alltid skyddar de sina.

Stalin på Östermalm

Familjehistorien en krydda berättelsen om mannen från folket och kvinnan av börd. En omöjlig allians i tidigt 1900-tal, men ändå sann. Martin Jonols låter oss följa med i den smått osannolika historien om stalinisten Gustav Johansson och dottern till professor Palmér, Eva Palmér som gifter sig med varandra. Båda är dedikerade komminister genom hela livet. Även när Stalin är utraderad ur Vänsterpartiet.

En morfar och mormor med olika karriärer, han chefredaktör för Ny Dag och hon som kemist som sin far. Om nu inte bara morfar var skicklig chefredaktör så var han också skribent av sånger till Karl Gerhard.

Paret var till och med så dedikerad att det bodde en tid i Sovjetunionen och skaffade sig vänner där. Till och med honorerades mormodern 1980 Sovjetunionens högsta utmärkelse, Lenins fredspris. Ett pris som andra dignitär vid namn som Pablo Picasso, Bertolt Brecht, Fidel Castro och Nelson Mandela mottagit.   

Berättelsen varvas med Martins egen dysfunktionella uppväxt med en far som misshandlar och förbjuder att kalla föräldrarna mamma och pappa. En pappa som går från akademiker med aldrig avslutad avhandling till att bli pissoarvaktmästare.

Berättelse ger en inblick i en urflippad borgerlig kommunistisk familj och en resa in i 1900-talets mörkaste vrår. Här finns många utdrag ur SÄPO arkiv i berättelsen som belyser den åsiktsregistrering som bedrevs på kommunister.

En levande berättelse om uppväxt och dess påverkan på en människa. Samtidigt en rik inblick i detaljrika tidsstämningar.
 

Glädjebetygen förstörande effekt

Åter är det debatt om fristående skolor och dess påverkan på kunskapen i Sverige. Tre artiklar i ämnet betyg och skolval har under julhelgen 2021 skrivits, med olika inriktning med vinkeln att borgerligheten försvara ett system på glid.

Den senaste i raden är Mattias Svensson, ledarskribent SvD, skriver i sin ledare (28/12 21):

Friskolor som lockar med glädjebetyg äventyrar för närvarande hela branschens trovärdighet och framtida möjligheter. Därmed hotas också valfriheten för de flesta svenska elever.

Man kan förstås med fog invända att anklagelsen inte gäller alla friskolor, att den också gäller kommunala eller att det kunskapsbaserade betygssystemet lämpar sig dåligt för jämförelser.

Order glädjebetyg tänker jag stanna vid i det följande. Jag har allt sedan kunskapskraven i betygssystemet kom för tio år sedan varit starkt kritisk till dessa eftersom värdeord alltid skapar ett under av otydlighet. Därtill är kunskapskraven ordrika och nästintill ogörliga att skapa en enhetlig tolkning om. Värdeord styrs alltid utifrån betraktarens ögon och bygger på stora delar subjektivitet. Här krävs att dagens lärare ämnesvis försöker skapa en gemensam tolkning av värdeorden på en skola. Även om detta görs återstår hur man tolkar det i andra skolor. En gemensam nationell tolkning blir svår även om det i vissa ämnen finns nationella prov. Dessa är normerande till att bestämma betygssättningen på gruppnivå, inte mot enskilda elever.

Hur är det då med glädjebetygen? I debatten låter det som om de är stora avvikelser mot normen. Låt mig först sätta relationen mellan andelen fristående skolor i de olika skolformerna. I grundskolan är 15 % av skolorna fristående, gymnasiet 25 % och förskolorna 20 %. Med andra ord är den övervägande andelen skolor i landet offentliga, med företrädesvis kommunala huvudmän. När Skolverket 2019 lämnade rapporten om analysen av likvärdig betygssättning skrev jag följande i min blogg:

Dock slår rapporten fast att skillnaden mellan kommunala och fristående skolor är liten, endast omkring 1,5 procent av de totala skillnaderna i betygssättning förklaras mellan skolor. Anledningen är att andelen elever i fristående skolor är låg, endast 16 procent av hela populationen skolor.  

Att glädjebetyg är ett problem ska då inte specifikt knäsättas mot fristående skolor utan mot det jag ovan relaterar till, otydliga kunskapskrav att bedöma utifrån. Så länge vi har dessa kommer likvärdigheten alltid att skilja sig. Det vore en välgärning om kunskapskraven skulle innehålla vad som minst ska finnas i kunskap om fakta inom varje betygssteg och slopa förmågor och analyserande.

Håkan Boström, ledarskribent i GP, skriver bland annat följande (26/12 21):

Betygsinflationen är också det starkaste argumentet emot vinstdrivande friskolor. Den är djupt orättvis och står i strid med grundläggande meritokratiska principer i ett liberalt skolsystem. 

Debatten om just de vinstdrivna fristående skolorna som enda problemet är djupt okunnigt. Debatten har kantrat kring aktiebolagsformen för att driva skolor. Vän av ordning vill påpeka att det finns två typer av aktiebolag, privata och publika. Den senare är de bolag som drivs som skolkoncerner med helt andra avkastningskrav om de finns på börsen eller ägs av riskkapitalet. De privata aktiebolagen finns överhuvudtaget inte i den allmänna miljön utan är det bolagsform som bäst svara mot hur skollagen sätter krav på huvudmän och den inre organisationen. Styrelsen är enligt ABL klart reglerad till funktion och mandat, därmed uppfylls kraven på huvudmän, till skillnad från lagstiftningen kring stiftelser, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. De senare innehåller icke reglerat styrelsearbete, ofta av privatpersoner med intresse för skolfrågor, men inte sakkunskap om juridiken, som sedan 2011, styr den löpande skolverksamheten. Därtill har styrelsemedlemmar i dessa associationsformer ett större personligt ekonomiskt ansvar än i ett aktiebolag eftersom dessa är en egen juridisk person.

Om vi ska ha kvar fristående skolor, vilket alla partier utom V vill, ska vi seriöst diskutera lämpligheten av skolor på börsen med de avkastningskrav som finns. En annan ofta bortglömd fråga är hur grundare ska göra sina excit när de av en eller annan anledning måste sluta driva skolan. Här har Barbara Bergström fått stå som den stora egoistiska personen genom att hon lyckats sälja sitt livsverk och dragit in pengar på det. Man kan tycka vad man vill om henne, som person, men det sätter just excit i belysningen hur den bäst ska göras.

Anders Q Björkman, biträdande kulturchef SvD, har i en krönika (25/12 21) skrivit följande:

Bayerns ministerium med ansvar för skolan och jag kan inte glömma hur en lärare där förklarade varför det konservativa bayerska skolsystemet åstadkom så pass mycket bättre Pisa-resultat än det modernare svenska. Det berodde nog inte på systemen i sig, trodde hon, utan på att Bayern inte så ofta hade ändrat förutsättningarna: lärare och elever har fått arbeta i lugn och ro år efter år. I Bayern har man, för att uttrycka sig försiktigt, tänkt efter innan man (inte) har genomfört förändringar.

Det intressanta med detta uttalande från den Bayerska ministern är, det som även kännetecknat Finland, ett samhällspolitiskt inriktning på utbildningspolitiken. I Sverige har vi fått en partipolitisk utbildningspolitik där varje parti ska driva sina unika frågor om skolväsendet. Med svaga regeringar blir det istället den politiska manglingen i Utbildningsutskottet som blir resultatet av skolpolitiken. Demokratiskt men snuttifierat utan en samhällspolitisk nytta.

Skolväsendet behöver förbättras men då utifrån ett samhällspolitiskt perspektiv, en stilla nåd att bedja om. Här kanske det bör bli som med försvarspolitik, pensioner och andra viktiga samhällsområden, där partipolitiken skruvats bort, för stabilitet över valår och maktskiften ska råda i avgörande samhällsfrågor.

Media: Glädjebetyg-SvD, Minska brottsligheten-SvD, Borgerligheten kan bättre-GP

Pluraword: Betygsinflation ochverkligheten     

 

God Jul 2021

 

Förväntningarna har varit många inför denna julen. Ska vi få fira som förr eller hur blir det. Ett märkligt år 2021 med fulla begränsningar för ett år sedan till frihet under hösten för att åter lagom till jul åter ha begränsningar. Enda skillnaden är att många av oss har en tredje spruta vaccin i kroppen och kan röras relativt fritt.

Andra händelser som satt spår i tillvaron är att jag debuterat med en deckare i ljudboksformat. Det var en ny upplevelse efter många fackböcker jag skrivit. Helt plötsligen fick tanken vara fri i skrivandet. Nu väntar den andra Ehrendorff-deckaren på utgivning. Samtidigt laddas för en sista fackbok, en om hur man kan analysera resultaten i skolan.

Nu får vi ta den fröjdefulla tiden i anspråk och fira jul på ett traditionellt sätt, vad det nu står för i nådens år 2021. Jag får tillönska alla en trevliga och

God Jul!

Likabehandlingsprincipen och skolpengen

Likabehandlingsprincipen gäller som finansiering inom skolväsendet. Det innebär att den kostnad kommunerna har för sin skolverksamhet ska vara lika för den fristående skolan i en kommun.

Om en kommun under löpande budgetår tillskjuter pengar till kommunala skolor, när det visar sig att verksamheten blir dyrare än budgetbeloppet ska även fristående skolor kompenseras. Detta förs det en debatt om riktigheten av. Som lagstiftningen ser ut sedan 2009 är det likabehandlingsprincipen som gäller vilket innebär att fristående skolor ska kompenseras.

I ett ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen; HFD, mål 2078-20, har det fastslagits hur man ska hantera kvittning av överskott kontra underskott i den kommunala skolverksamheten. Malmö kommun förde klagan mot part AA till HFD efter Kammarrätten dömt till AA fördel med följande domskäl:

Att kvitta ett års underskott mot överskott som delvis uppkommit så långt tillbaka som tre år tidigare måste anses stå i strid med principen om likvärdiga villkor. Beslutet är därmed olagligt enligt Kammarrätten.

I överklagan till HFD går domstolen noga igenom förutsättningar där överskott kvittas mot underskott. Domskälet HFD ger är följande:

I det nu aktuella fallet har kommunen beslutat att kvitta underskott mot tidigare års överskott. Åtgärden innebär att kommunen inte behöver skjuta till mer resurser till den egna verksamheten på grund av underskotten. Den har således inte inneburit att de kommunala verksamheterna har tillförts ytterligare resurser utöver de resurser som fördelats på lika villkor när grundbeloppen en gång fastställdes. Inte heller innebär åtgärden att ersättningen till den fristående verksamheten har minskats. Däremot har åtgärden fått till följd att den fristående verksamheten inte kompenserats fullt ut för just det aktuella årets underskott.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan detta emellertid inte anses stå i strid med likabehandlingsprincipen. Tvärtom förhåller det sig så, att om en kommun alltid skulle behöva kompensera fristående verksamheter för enskilda års underskott i den kommunala verksamheten men samtidigt inte ha möjlighet att utnyttja tidigare uppkomna överskott, skulle det innebära att den kommunala verksamheten – sett över tid – tilldelas mindre resurser i förhållande till de fristående verksamheterna.

Med andra ord är det avgörande hur kommunerna hanterar överskott och underskott över en tidsperiod. Därmed upphävde HFD Kammarrättens dom och fastställde domen i Förvaltningsrätten.

Källa: Mål 2078-20, Högsta Förvaltningsdomstolen 
 

Kaxiga tanter

 

Kaxiga tanter har symboliserats av Internationella Engelska Skolans grundare Barbara Bergström. Skrev i en tråd på Facebook följande inledning:

Den kaxiga damen verkar var ett hatobjekt för många. Underligt i dessa tider när kvinnor ska lyftas fram som goda exempel på framgång mot oss män och patriarkatet. Man må tyck vad man vill om den verksamhet hon bedriver, jag skulle vilja se fler kaxiga kvinnor som hon.

Förstod att det skulle röra upp känslor. Speciellt från den del av befolkningen som inte gillar fristående skolor. Med förvåning noterar jag att hela 78 kommentarer gjorts i skiftande tonläge. Ska inte recensera inläggen utifrån den artikel som jag delade av Nina Solomin på SvD Kultur (13/12 21). Artikeln tar sin utgång i en artikel i DN av Björn af Kleen.

Noterar att tanter med invandrarbakgrund verkar skapa rubriker. Ta bara namn som Gunilla von Platen, Mouna Esmaeilzadeh, m fl har ett skönt förhållande till den svenska jantelags beteendet. De vågar sticka ut och göra verklighet av sin drömmar. Verkar störa de etniskt svenska kvinnorna som inte är lika framfusiga publikt.

Även tidningen Arbetet har också genom Lina Stenberg skrivit en ledare (14/12 21) med travestering på årets julkalender familjen Knyckerts, Hon skriver:

Med julkalenderns humoristiska tjuv-och-polis-tema på näthinnan blir DN-reportaget om Internationella Engelska skolan i förra veckan närmast överkomiskt. För visst verkar fotografiet på IES-grundaren Barbara Bergström i tonade glasögon, pälskappa och vit hatt taget ur vilket barnprogram som helst  med uppenbart utklädda skurkar. 

Men det hela är ju inte alls roligt. Jag tror inte att någon som läst reportaget känner sig nöjd med det svenska skolexperimentet.  

Ändå är friskolorna bara en del av ett större systemfel som behöver rättas till.

Åsikterna för och emot fristående skolor är som bekant många där motståndarna mobiliserat sig i kampen mot framförallt de skolkoncerner som tillkommit när grundar av skolor av en eller annan anledning gör exit.

Problem i skolan kan man diskutera om det är systemberoende eller verksamhetsberoende. Det är inte så enkelt att det bara är en orsak till skolans dåliga funktionssätt.

En ofta återkommande påstående är att det är fri etableringsrätt av fristående skolor. Något mer felaktigt påstående finns inte. Varje entreprenör som vill starta en skola måste söka tillstånd för den. I detta fall hos Skolinspektionen som ger tillstånd utifrån de regler som finns i skollagen. Här krävs omfattande underlag för att pröva ägare, ledning och verksamhetens utformning. Därtill omfattande kalkyler för de närmsta tre årens verksamhet på hur ekonomisk stabil den tänkta verksamheten ska vara.

Gången i ansökan är sedan att Skolinspektionen tar in synpunkter från aktuell kommun på möjligheterna till etablering i den kommunen ansökan gäller. Vid beslut vägs detta in tillsammans med lämpligheten hos ägare och ledning samt vilken stabil ekonomisk grund tänkt verksamhet ska ha. Studerar jag hur ansökningar beviljas är det  oftast redan etablera verksamheter som vill utöka eller nyetablera i ny kommun som beviljas tillstånd. Att starta en hel ny verksamhet utan upparbetad ekonomi är nästintill obefintlig.

Om man fått sitt tillstånd att bedriva utbildning kommer nästa nålsöga, lokalerna. Kravet för att driva verksamheten är att lokalerna har permanent byggnadslov för ändamålet. Med kommunens planmonopol har kommunen ett kraftigt styrinstrument för att inte bevilja bygglov till verksamheter där detaljplanerna inte pekar ut området för skolverksamhet.

Många är hindren för att få till en verksamhet. Därtill ska vid starten en etableringskontroll till från Skolinspektionen. Där säkrar staten att de resurser man ansökt om finns. När det sedan gått ett år är det en uppföljningstillsyn för att se om allt uppfyllts i verkligheten, utifrån styrdokumenten som lagar och förordningar.

Så det här med att tälja guld med täljknivar är inte fult så enkelt. Möjligen var det så på den tiden Barbara Bergström startade sin första skola på 1990-talet. Idag krävs det både finansiella muskler och kompetent personal för att driva skolor, oavsett vilken bolagsform man använder.

Media SvD, Arbetet   

  

Regeringsförklaringen av fru statsministern

Fru statsministern har lagt fram sin första regeringsförklaring i Riksdagen (30/11 21). På de aderton sidor långa dokumentet är det bara på sidan 11 följande står om skolan:

Kommunala skolor tar ett större ansvar för helheten än friskolor. Då ska de också ha tillräckliga resurser för det. Skattepengar till skolan ska gå till skolan. Elevantagningen till skolan ska ske rättvist, med lika chanser och samma möjligheter.

På nio månader drygt ska regering försöka lotsa detta genom Riksdagens Utbildningsutskott. Frågan är hur nya skolministern Lina Axelsson Kilhblom ska lyckas vända Utbildningsutskottet. Tar hon till knepen när hon vände Ronaskolan i Södertälje?

Resan fram till september 2022 blir inte lätt för den svaga regeringen i skolfrågan, även om formuleringen i regeringsförklaringen är tunn.

Noteras kan även att det inte finns några skrivningar om de punkter S-kongressen tog om vinstjakten i skolan.

Källa:

Regeringsförklaringen 30 november 2021    

Slarviga pojkar

Tänka sig att alla tonårsgrabbar är slarviga. Är det ett nytt fenomen eller har de alltid varit det? Om jag ser på mig själv i den åldern så var det annat än skolan som var intressant. Mitt nörderi var fokuserat kring att skapa tekniska lösningar kring husbyggande. Skolan var en bisak att ge mig kunskaper i de fackämnen som hörde till en ingenjörs roll. Skolan som bildningsinstitution stod inte högt. Humaniora och litteratur kända jag till men hörde inte till det som fokuserades. Det var mer matematik och teknik som lästes, med skillnaden mot idag, att fokus låg på språkförståelsen över vad ord betydde och i vilka sammanhang de tillhörde i ämnet. Skönlitteraturen gjorde intåg i mitt liv först när jag började mina studier på akademisk nivå. Då plöjdes alla klassiker i berättarkonsten.

Anders Q Björkman, biträdande kulturchef på SvD, tar upp det här med kvinnor och mäns relation till bildning och utbildning. Speciellt i relationen till att pojkar har sämre läs- och skrivfärdigheter. Han skriver:

...hänvisar till Pisa-mätningar, kan närapå var femte 15-årig kille klassas som funktionell analfabet. 80,8 procent av de flickor som gick ut gymnasiet gjorde det med grundläggande högskolebehörighet. För pojkar var motsvarande siffra betydligt lägre: 66,4 procent.

Skillnaden mellan könen är 14,4 procentenheter till flickornas favör. Här kan man ställa sig frågan är skolan rätt strukturerad för att neutralisera skillnaden. Eller är det några biologiska skillnader mellan könen? Ett notera jag, när jag var i den åldern var fokuset på annat än skolan. Någon nämnvärd biologisk utveckling har inte skett under det halva sekel som skiljer min uppväxt med dagens ungdomar. 

Vad är det som gör skillnaden mellan då och nu. Anders skriver:

Duktig flicka-syndromet är ofta på tapeten, men det är hög tid att också på allvar diskutera slarvig pojke-syndromet. Och kanske behöver kvinnor omvärdera synen på sig själva och vi alla fundera ett varv till över hur maktfördelningen mellan män och kvinnor ser ut.

Är det så, en hemsk tanke, att den utveckling skolan genomgått är fokuserade på duktiga flickor och konstruerade utifrån deras lärande. En sak är skillnad, mot när jag gick i skolan, är könsfördelningen i lärarkåren. Då var det större mix mellan könen än idag. Grundskolan och förskolan är i skiftande grad mellan skolformerna kvinnodominerade. Där makten har skjutits över till kvinnor från män. Tydligast är kvinnodominansen i förskolan med en öronbedövande köns orientering. I grundskolan är det en dominans på kvinnor men fler män finns där än i förskolan.

Slarvig pojke-syndromet kanske är ett bekymmer för duktiga flickor, i detta fall den kvinnliga delen av lärarkåren. Det är inte ovanligt att könen känner igen sina egna koder och har svårt för det andra könets koder. Frågan är hur mycket som fokuseras på olika typer av texter relaterat till kön, även om den svenska läroplanen är tydlig på att kön inte ska spela roll för lärandet. Kan det vara så att dagens slarviga pojkar ändå är duktiga på språk, fast inte på det som skolan premierar. Hur många grabbar läser de omfattande manualerna som finns för de olika spelen de lägger tid på? Dessutom på engelska.

Möjligen borde denna diskussion om slarviga pojkar och duktiga flickor få ett slut, skolan ska fokuserade att tidigt fångar barns skrivande och läsande genom utvärderingsinstrumentet "Hitta språket" från förskoleklassen upp till årskurs 3. Det är under den tiden man fångar upp barn med läs- och skrivsvårigheter. Men frågan är då hur man sedan låter barnen träna upp detta. Här förs en debatt om det bara ska finnas lyssningshjälp eller om barn även ska tränas att skriva, läsa högt och berätta om vad de läst.

Skolan har en stor uppgift att skicka med läsandet, skrivandet och räknandet till barnen för att klara vuxenlivet, oavsett vilket kön man har.

Media SvD 

Polcirkeln

Polcirkeln är inte bara en geografisk position utan också namnet på en bokcirkel. Fem tonårstjejer startar en bokcirkel där de samtalar om den senast lästa boken. Detta fortsätter upp i tonåren lagom till att gymnasiet är färdigt. Med tiden krackelerar relationerna och en av flickorna försvinner.

Fyrtio år senare hittas en av de försvunna tjejerna i bokcirkeln och letandet efter mördaren börjar i den norrländska samhället Stenträsk. Vid jultid 2019, fyrtio år senare samlas de fyra i bokcirkeln. Wiking Stromberg, pojken i byn som flera av tjejerna var förälskad i vid tiden för försvinnandet är fyrtio år senare polischef i Storträsk. Det är han med hjälp av polisen i Luleå som nystar i gåtan vem den hittade kvinnan är. Upplösningen blir en annan än man kan föreställa sig.

Detta är Liza Marklunds återkomst i kriminalgenern. Den första i en trilogi. Berättandet är långt ifrån det man är vana vid i berättelserna om murveln Annika Bengtsson. Om tempot inte är lika rafflande i Polcirkeln är den värd att läsa.   

Villebråd

Varför talar vi inte om det ökande sexuella våldet i Europa? En retorisk fråga med många bottnar som Ayaan Hirsi Ali berör med skrämmande relation till sin egna flykt från förtrycket. Den upphör inte med invandringen till Europa, utan de dåliga beteenden följer med invandringen. Heder och patriarkala strukturer följer med från den muslimska världen.

Den starka liberalism som byggt Europa håller på att gå förlorad genom invandringen. Sexualitet har genom alla tider och religioner (kristna, islam, judendom, m fl) varit ett tabubelagt ämne. Detta har skapat kulturer som krockar med liberalismen. 

Berättelserna är många om sexuella övergrepp på kvinnor, speciellt i den muslimska kontexten, i boken Villebråd. Skakande och upprörande. Även för mig som västerländsk vit man. Jag har genom min profession, i skolans värld, stött på problemen i kontexten av de parallellsamhällen vi har i Sverige, som vi på byråkratiskt vis kallar för utanförskapsområden. I dessa miljöer finns inslag av kulturer från de länder invandrarna kommer ifrån. Kulturer som bygger på kollektivet och klanens eller släktens heder. Heder är ett begrepp många har svårt för, som kan sammanfattas med vad Elaf Ali skrev i sin dagbok som könsmogen tonåring, det som sitter mellan kvinnors ben.

Ayaan har med sin forskning byggt upp ramverket med fakta kring kvinnors villkor och en ny strategi för integrationen. Dessa är enligt henne:

1. Upphäv det nuvarande ramverket för asyl.
2. Ta itu med de bakomliggande orsakerna...
3. ...och minska Europas attraktionskraft.
4. Återupprätta rättssäkerheten.
5. Lyssna på framgångsrika invandrare.
6. Ge alla barn sexualundervisning. 

Sverige finns med i berättelsen med mindre smickrande fakta. Majoritetssamhället i Sverige har många heliga kor att slakta. Dit hör synen på att invandringen inte har med fattigdom och klassamhälle att göra utan de kulturella regler som gäller i hemländerna de kommer ifrån. Där staten är svagare än klanen. Där rättskipning sker utifrån kollektiva normer inom klanen. Sverige är extremt unik med individens relation till staten frikopplat från familjen. Ska den  liberala och feministiska framstegen för kvinnor fortsätta är det viktigt att invandrare och de med utländsk bakgrund anpassar sig det land i väst det kommit till. Ayaan skriver på sidan 324:

De migranter som inte är villiga att omfamna värdlandets lagar och värderingar bör ges en rimlig tidsperiod under vilken de kan bevisa sin förmåga att anpassa sig till ett liv i väst - säg ett år eller två - och om de misslyckas bör de beordras att lämna landet eller utvisas. Snarare än att tyna bort i flyktingboenden och vara beroende av statliga bidrag i åratal medan de väntar på att deras asylansökningar och överklaganden ska behandlas skulle nyanlända kunna få bevisa sin förmåga att leva i väst.

Möjligen en magstark synpunkt i det rådande klimatet i minoritetssamhället och hur Sverige ska komma till bukt med problem som utanförskap och kriminalitet.

Boken är värd att läsa för alla som på något sätt bestämmer över integrationen eller har synpunkter på orsakerna till de problem vi ser i samhället.

Källa:

Ali, Ayaan Hirsi (2021) - Villebråd, fri tanke      

Vinstjakten

Nu har Magdalena Andersson hållit sitt linjetal som ny ordförande för Socialdemokraterna. En ny framtoning och mer precis talare är hon än företrädaren. Inför kongressen i Göteborg 2021 har vinstjakten varit på tapeten i den politiska debatten. Följande beslut har fattas av kongressen enligt S hemsida:

• Vi vill förbjuda vinstuttag ur skolan. Vi vill fortsatt ha friskolor, valmöjligheter och skolval – men i svensk skola ska fokus vara på kunskap och bildning, inte vinstjakt. Det förtjänar våra barn.

• Samhället ska ha kontroll över skolans utveckling. Kommunerna ska ha veto vid etableringar av friskolor. Ägar- och ledningsprövningen ska skärpas och Sveriges säkerhet och enskildas integritet skyddas. Offentlighetsprincipen ska gälla alla huvudmän. Konfessionella friskolor ska förbjudas.
• Vi vill att skolpengen ska göras om från grunden. Skolpengssystemet ska ta större hänsyn till skolornas fasta kostnader och öka likvärdigheten. Ett skolpliktsavdrag ska införas för att kompensera kommunala skolor.
• Vi vill ha ett rättvist skolval för alla. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska inte kunna välja elever. Kötid ska inte få användas för urval av elever. Syskonförturen ska säkras så att familjer får en hållbar vardag. En gemensam antagning i offentlig regi ska införas till alla skolor.
  

Det så många har längta efter, att vinstförbud ska gälla i Sverige, blir nog besvikna. Det är endast ägarnas möjligheter att ta ut utdelning ur skolan som stoppas. S villkorar inte vilken associationsform de fristående skolorna ska ha, så aktiebolagen kommer att finnas kvar. Frågan är bara hur de som finns på börsen kommer att klar noteringen och krav på utdelningar.

Det som är nytt däremot är kontrollen över skolor. Någon statlig skolan eftersträvar S inte, men ett veto för kommunerna vid etablering av fristående skolor. Hur det ska gå till, när det är staten som ger tillstånd via Skolinspektionen för etablering ska hanteras blir intressant att se.

Kontrollen av skolor ska öka sägs det genom skärpt ägar- och ledningsprövning ska göras. Ska bli intressant hur den är tänkt att bli. Kommer SÄPO att kopplas in speciellt i ljuset av debacle med islamistiska fristående skolor, som Römosseskolan i Göteborg och deras nya etablering i Rågsved.

Någon form av marknad kommer alltså att bestå i skolan all den stund elever och föräldrar har möjlighet att välja skola. Samtidigt ska det bli intressant hur dessa idéer lyckas ta sig igenom Riksdagens utbildningsutskott. 
 

Marginell ökning av resultat för trettonåringar

Skolverket har kommit med resultatet för skolans trettonåringars betygsresultat för 2021. En upprepande läsning från föra året. Trenden fortfarande att en av fyra elever inte när betyg i alla ämnen sedan 2015. Om det beror på ökat antal elever eller något annat är oklart samt om covid-19 påverkat.

2020/2021 gick 121 000 elever i årskurs 6. Det är en ökning med 2 000 elever. Fördelningen mellan könen är en övervikt på antalet pojkar. De är till antalet 51 procent (62 400) pojkar av populationen och flickor 49 procent (58 900). Generellt är flickorna kunskapsresultat bättre än pojkarnas under 2021. Tittar vi på hur många elever som får godkänt betyg (A-E) är det endast 73,7 procent. Ser vi över perioden 2015 - 2027 är det en minskning med 6,8 procentenheter. Mellan 2020 - 2021 var ökningen 0,2 procentenhet.

 

Tittar vi på fördelningen mellan könen, har flickor om klarat alla ämne med minst betyget E sjunkit 0,6 procentenheter till 76,7 procent. För pojkar är ökningen 0,9 procent till 70,9 procent. 

Flyttar vi fokus till hur det ser ut i betygsfördelningen mellan de olika ämnena ser den ut som följande diagram:

Åter skiljer engelskan ut sig även detta år med betyget A+B på hela 41 procent. Därmed ligger betyget på 3 procentenheter lägre än 2020. Betyget F för engelskan har minskat med en procentenhet sedan förra året. Nästa ämne som inte ändrat sig är modersmål för betyg A+B på 32 procent 2021 och 1 procentenheter högre än 2020. Betyget F för modersmål är 4 procent och är lika som 2020. Betyget A+B för Idrott och hälsa ligger på 31 procent eller lika med 2020 samt Svenska som andra språk är oförändrat sedan förra året. Betyget F för Idrott och hälsa är en procentenhet lägre än förra året. För Svenska som andra språk har en förbättring på betyget F gjorts sedan 2020 med 3 procentenheter. Betyget A+B för matematik är ökat till på 27 procent eller en ökning med 2 procentenheter sedan 2020.

Tittar vi på betyget F är den mellan 2020 - 2021 på 10 procent för  matematik och för idrott och hälsa 6 procent.

Trenden på resultatet är fortsatt oroväckande sedan förra året trots den marginella ökningen. Vad är det som gör att skolan inte förmår att lyfta kunskapsresultaten? En fråga som måste beaktas är hur mycket covid-19 har påverkat resultat vt 21 trots att distansundervisning för årskurs 6 varit minimal?  

För övrig är frågan inte bara ett täcken på systemfel utan lika mycket frågan om vilka pedagogiska metoder skolan har och hur de påverkas av faktiska kunskapsresultat i de olika ämnena. Görs genomlysningar av hur många elever som faktiskt riskerar att inte nå kunskapsmålen på varje skolenhet. Jag har inte svar på frågan.

Det är viktigt att resultatanalysen av kunskaperna och betygen görs på ett enhetligt och adekvat sätt så de pedagogiska metoderna hjälper eleverna att få ett godkänt betyg (A-E), även om skollagen inte har något krav på lägst betyget E. Speciellt är signalen viktig för varje skolenhet när sexorna flyttar upp i högstadiet. Vad behöver varje elev för att lyfta sig till minst betyget E i alla ämnen i slutbetyg i nian. Varje skola behöver säkert ett kollegialt sätt att gör fortlöpande bedömningar av eleverna, minst fyra gånger under ett läsår, fram till vårterminen i årskurs 9.

Källa:
Betyg i årskurs 6, vårterminen 2021, Dnr: 2021:1433, Skolverket.

Stabilt med lite ökning för niorna 2021

Grundskoleeleverna som lämnar skolan 2021 är bättre än 2020 års nior. Vårterminen 2021 hade hela 86,2 procent behörighet till gymnasiet. Totalt ökade andelen behöriga med 0,6 procentenheter. Dock är det hela 13,8 procent eller 16 000 som inte klarat gränsen. En slutsats av detta kan vara att pandemin inte påtagligt påverkat slutbetygen trots att inga nationella prov genomfördes under läsåret 20/21.

Våren 2021 var det hela 115 710 elever som gick ut grundskolan. Ser vi till könsfördelningen är det 59 316 pojkar, varav 43 811 födda i Sverige och 56 394 flickor, varav 41 596 födda i Sverige. Pojkarna har en övervikt på 2 922 elever.

Tittar vi på elevernas familjebakgrund är det fortfarande så att föräldrarnas bakgrund spelar roll. 

Den intressanta notering som kan göras är att bland svenskfödda är andelen föräldrar något större för grupperna med lång eftergymnasial utbildning än förgymnasial eller gymnasieutbildning.

Glädjande är även att se procentfördelning per ämne. Historiskt är det Svenska som andraspråk (SVA) och Matematik (M) de ämnen som har störst andel betyg F. Fortfarande är SVA det ämnet som har störst andel F. Sedan förra året har SVA mindre andelen F, med 4 procentenheter lägre till 28 procent. M har ingen minskning skett utan ligger kvar på 9 procent betyg F. Tittar vi på andra änden av betygsskalan har ingen förändring gjorts för betyget A. Fortfarande är det engelska som ligger i topp med 23 procent följt av Idrott och hälsa på 21 procent och tredjeplats musik på 19 procent.

Tittar man på meritvärdens genomsnittligt ligger det på 223,9 poäng, en höjning med 1 meritpoäng från 2020. Tittar vi på hur det ser ut mellan pojkar och flickor är fortfarande flickor bättre meritvärdemässigt. För flickor var det 235,4 för 16 ämnen och 244,4 för 17 ämnen. För pojkar ligger det på 212,9 för 16 ämnen och 220,3 för 17 ämnen. 

Smolken i bägaren är fortfarande att elever slutar skolan utan betyg i ett, fler eller samtliga ämnen enligt bilden ovan. Våren 2021 uppnådde 78,1 procent av flickorna och 74,1 procent av pojkarna godkända betyg i alla ämnen, att jämföra med 78,6 respektive 73,7 procent året innan. Det innebär att flickornas andel godkända betyg har minskat och pojkarnas andel godkända betyg har ökat jämfört med det föregående läsåret.

 Fortsatt ligger här skolans utmaning i framtiden att lyfta elever så att alla får betyg i samtliga ämnen. Därtill alla elever som har en invandrarbakgrund med kortare eller längre bakgrund i Sverige.

Källa: Slutbetyg i grundskolan våren 2021, Skolverket, Dnr 2021:1562

 

Världens bästa skola

För att kunna jämföra vilka som är bästa skolor måste man mäta efter kända kriterier. Det missade Alliansen att genomföra 2008 när man bildade Skolinspektionen. Utredaren Davidson föreslog betygssättning av skolor enligt engelsk modell.

Med anledning av skoldebatten i SVT Agenda 10 oktober 2021 skriver Tove Lifvendahl en ledare i SvD om de olika retoriska knep som partiledarna tolkar skolan med. Här får två 80-talister stå modell för retoriken om världens bästa skola, Nooshi Dagostar och Annie Lööf. Alla har vi en självupplevd bild av skolan vi gick i. Jag var en av de första som gick ut grundskolan redan 1968. Då var grundskolans högstadium i mångt en spegelbild av realskolan med nio linjer att välja på. Det försvann för att sedan klumpa ihop alla i en enda linje genom grundskolan. Allt nog är det så att vill man skapa en skola, som ska betraktas som varande bäst i världen, måste det på ett objektivt sätt mätas utifrån internationellt erkända kriterier.

Mig veterligen finns det bara en känd internationell modell, utmärkelsemodellernas 1000 poängskala. I Sverige finns Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, som tillhandahåller dessa modeller. Ibrahim Baylan skapade redan 2006 en utmärkelse för att bedöma skolors kvalitet utifrån dessa internationella utmärkelsemodeller. Skolverket fick i uppdrag att handla upp detta. Uppdraget tilldelades SIQ som genom Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola har utvärderat, genom oberoende examinatorsteam, skolor som sökt denna utmärkelse. 

För ska vi få tillbaka en skola i världsklass är det hög tid att det skolpolitiska käbblet slutar. En av framgångar i Norden, på skolfronten, var att i Finland skapades en politisk borgfred kring skolan över partigränserna. Det behövs nu i Sverige eftersom de förslag som haglar i debatten föga råder bot på de brister skolan besitter. Ett system fungerar bara om den svagaste länken är stark nog.

Därför är det avgörande att skolpolitiken innehåller de förutsättningar som en gång Ibrahim Baylan eftersträvade. Utan att mät, efter givna och kända kriterier, kan man aldrig jämföra en skolas kvalitet och därmed bestämma hur strukturkvalitet-processkvalitet-resultatkvalitet hänger ihop.

Media SvD

Pluraword: Självskattning ett självbedrägeri 

SIQ: Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola
 

 

Liberal skolpolitik

Liberal skolpolitik åter på tapeten. Liberalerna presenterar idag (10/10 21) på DN Debatt ett förslag som innebär reform av friskolereformen från 1990-talet. När jag tittar på hur de olika partierna handlägger frågan om vinst i välfärden är det bara de rödgröna (V, MP, S) som vill ha ett vinstförbud. Samma gäller det här med kötider till fristående skolor, är en majoritet emot ett slopande av kösystemet.

Tittar man på hur landet ligger är tidsbegränsning av kötid några partier som går fram med. C skiljer ut sig genom att man vill ha ett tvådelat system, där hälften av platserna ska vara i en kö.

Anna Ekström och S har en tydlig uppförsbacke för att få igenom den utredningen om kötider och val genom lottning i Riksdagen innan valet 2022. Det enda man kan säga är att när L lämnade januariavtalet medförde det en tydligare profilering i skolpolitiken.

Liberalerna säger i sitt debattinlägg:

I den allmänna debatten låter det ibland som om existensen av friskolor och möjligheten till vinstuttag vore huvudproblemet i svensk skola. Så är det verkligen inte. Friskolorna är på flera sätt snarare en del av lösningen än själva problemet.

Den lösning L vill se är följande:

• Förstärkt ägarprövning. Med krav på långsiktigt ägande. Granska särskilt utländsk kapital. Inga nya konfessionella skolor.
• Höj kraven på skolchefer och rektorer.
• Gör skolinspektioner utan förvarning.
• Skapa en gemensam och inkluderande skolvalsplattform. Alla skolor, både offentliga och fristående, ska ingå i den.
• Inför en nationell istället för en kommunal skolpeng.
• Prioritera alltid legitimerade lärare.
• Inför en ny modell för att motverka betygsinflation.

Skarpa nya förslag från L, frågan är bara kommer de att åter rycka till sig skolfrågan de en gång ägde. Samtidigt som det mer och mer verkar som att skolfrågan kommer att klättra inför valet 2022. Ett är säkert att hur majoriteten i den nya Riksdagen kommer att avgör inriktningen på skolpolitiken.

Media DN1, DN2  

Skolan kostar lite mer 2020

 

Svensk skolas kostnad ökade 2020 med 2,1 procent till en totalkostnad för grundskolan 130,8 miljarder kronor varav den kommunala skolan kostar 108,6 miljarder och de fristående skolorna 18,4 miljarder kronor. Totalt för alla skolformer är totalkostnaden 308,5 miljarder kronor.

Kostnadsfördelningen mellan de olika skolformerna fås av bilden ovan. Den visar att grundskolan står för den större andelen kostnaderna följt av förskolan och sist gymnasieskolan. Ser vi till hur stor andelen fristående skolor per skolform är den 20,1 procent för förskolan, 15 procent för grundskolan och 25 procent för gymnasieskolan.

 

Undersöker vi Skolverkets rapport om skolkostnaderna och dyker ned i kostnaderna för grundskolan kan man se följande. Totalkostnaden för kommunala skolor är 118 200 sek per elev varav undervisningskostnaderna är 66 800 sek per elev eller 56,5 procent av totalkostnaden. Tittar vi på spridningsmåttet per elev är den dyraste elevpengen 177 600 sek och en undervisningskostnad på 122 400 sek per elev. Den lägsta kommunala elevpengen är 99 000 sek och en undervisningskostnad på 43 500 sek per elev.

För fristående skolor är totalkostnaden 108 100 sek per elev varav undervisningskostnaden är 60 300 sek per elev eller 55,8 procent av totalkostnaden. Spridningsmåttet per elev för fristående skolor är den dyraste eleven 167 700 sek och en undervisningskostnad på 110 800 sek per elev. Den lägsta fristående elevpengen är 86 200 sek och en undervisningskostnad på 44 700 sek per elev.

Förskolan

Den andra största kostnaden i skolväsendet är förskolan där 517 400 barn var inskrivna 2020. Den kostar totalt 82,1 miljarder kronor eller i snitt 158 000 sek per barn. Av alla förskolor är 20 procent fristående. Tar vi hänsyn till det kostar barnen i den kommunala förskolan 160 000 sek per barn och fristående förskolor 140 600 sek per barn. 

Gymnasieskolan 

Den tredje största skolkostnaden i skolväsendet är gymnasiet med en totalkostnad på 45,2 miljarder kronor 2020.

Kostnadsfördelningen mellan de olika huvudmännen är för kommunala gymnasier 32,2 miljarder kronor, motsvara 73 procent av totalkostnaden. Fristående gymnasier kostar 11,1 miljarder kronor, motsvarar 25 procent av totalkostnaden. Slutligen region skolor kostar 0,5 miljarder kronor, motsvarar 1 procent av totalkostnaden. Kostnaden per elev för de olika huvudmännen framgår av bilden ovan.
   
För vidare djupdykning rekommenderas Skolverkets PM.

Källa:
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2020, Dnr: 2021:1665, Skolverket
 

Att vända en skola

                                      Illustration: Felicia Fortes

Nu finns det vetenskaplig forskning på hur man kan vända en skola. Vad bra tycker jag som sysslat med att förbättra skolor sedan tidigt 00-tal. Via den praktiska vägen har jag använt modeller för vad som utmärker framgångsrika verksamheter och använt dem för att att lyfta skolor.

För att varje förbättring av en skola ska ge resultat måste göras utifrån varje enskild skolenhets förutsättningar. Skolporten visar i en artikel följande slutsats av forskningen:

Egentligen är det förvaltningens och inte Skolverkets uppgift att kartlägga sina skolor och komma överens om vilka insatser som ska göras.

Samma gäller för de fristående skolornas verksamhetsledningar. Skillnaderna på varför somliga lyckas och andra inte beror i stort på stabiliteten i verksamheten. Dit hör att inte byta rektor eller lärare titt som tätt. Förbättringar av skolans utbildning tar tid. Tre år är en för kort tid. Mina erfarenhet är att gå från en skola med otrivsel och dåliga resultat till att elever går ut skolan med minst betyget E i alla ämnen tar fyra till fem år för att få stabilitet i utvecklingen. En del av detta är att lärarkollegiet och skolledningen har kläm på resultatutvecklingen på gruppnivå som årskurs, klass, eller annan grupptillhörighet. Samt jämför även detta mot de avstämningspunkter som krävs enligt styrdokumenten. Samtidigt är det av vikt att jämföra betygsfördelningen mellan ämnena lokalt, kommun och nationellt för att se mönster och samband på hur skolan lyckas i sin undervisning.

För sanningen är denna enligt forskarna:

Det visade sig att de framgångsrika skolorna utmärktes av samarbete och samordning, medan lärarna på de mindre framgångsrika skolorna tolkade sitt uppdrag på olika sätt, arbetade mer isolerade från varandra och delvis skyllde skolans misslyckande på eleverna.

Här har vi roten till varför varken politiker och många skoldebattörer förstår vikten av kommunikation och samverkans vikt för att nå framgång. Det är det inre rika livet på varje skolenhet som ger resultat, inte ändring i system som sådant.

Media Skolporten     
 

Löfvens ofullbordade

Regeringsförklaringen 2021-09-14 är Löfvens ofullbordade. Speciellt när det kommer till skolan. Man kan sammanfatta det med att Åstrands utredning går rak igenom och att Januariavtalet fullföljs. Vilket innebär att:

1. Svensk skola ska tillbaka till kunskapsresultat i världsklass. Men om resultaten ska fortsätta uppåt måste skolan bli mer jämlik. Förskolan och fritidshemmen ska förbättras, en förstärkning av skolbiblioteken påbörjas och mer resurser ska riktas till de skolor där behoven är som störst.
2. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska inte kunna välja elever. Därför behövs en gemensam antagning och mer rättvisa urvalsregler. Kommunala skolor har ett större ansvar än friskolor. Det ska avspeglas i finansieringen.
3. Fokus på kunskap och ordning och reda i skolan fortsätter.
4. Ett stopp för nya konfessionella friskolor ska införas och de befintliga ska kontrolleras bättre.
5. Den nationella planen för trygghet och studiero innehåller förslag om mobilförbud och tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det.
6. Ämnesbetyg i gymnasiet, i stället för kursbetyg.
7. Förutsättningarna för idéburna aktörer i välfärden ska förbättras. Verksamheten i ideella föreningar som beviljas statsbidrag ska vara förenlig med demokratins principer.

Med andra ord ska det bli intressant att se hur mycket av detta som faktiskt kommer ut som politiska förslag när det förhandlats i Utbildningsutskottet. Frågan är dock fortfarande HUR ska det genomföras i vardagen. Samtidigt ser man att det kommer bli en snedvridning finansiellt inom de fristående skolorna om de idéburna ska beviljas statsbidrag för verksamheten. Sedan är det en S definition som gäller ordet jämlik när det gäller resultat och inte samma förutsättningar för individen.

Källa:

Regeringsförklaringen 2021-09-14

 

Terrorns sinnebild

Ytterligare ett decennium har gått. Terrorns sinnebild är åter på tapeten. USA inledde kriget mot terrorn som nu avslutats med trupptillbakadragandet i Afghanistan. Vi får se hur utvecklingen blir, hur mycket terrorister kommer ha en fristad där, nu när talibanerna styr.

När man så här två decennier senare ser tillbaka på den den dagen är det nya historier som dyker upp. Nyhetsmedier berättar historier om vad som hände när tvillingtornen rasade. Själv har jag varit upp i ett av tornen på nyåret 1982. Jag och min fd affärspartner var i The Big Apple på ett förlängt julsemester. En av dagarna gjorde vi studiebesök på radiostationen som låg högst upp i tornet. En nivå dit "vanliga" människor inte hade tillträde till. Att se de enorma svänghjulen som tog upp vindkrafterna för att hålla huset stabilt. Samtidigt som man sedan observerade hur snabbt stålskelettet försvagades tack vare den kraftiga brand som uppstod och trycket uppifrån gjorde att de nedre delarna av huset rasade ihop.

Alla har vi en bild av var vi var den dagen, 11 september 2001. För tio år sedan skrev jag om den på bloggen (länk nedan). Idag är det mer ett konstaterande att vi har en mer komplex tillvaro. Ökad radikalisering och jihadist våld existerar fortfarande. Vi har högre säkerhetstänk i flygandet. Tilliten till varandra är rubbad och drömmen om fri rörlighet i Europa är ett minne blott. Hur terrorn kommer att fortleva får vi se, våldskapitalet är stort i de kulturer där fundamentalismen styr samhällsordningen. 

De två tvillingtornen är för alltid inskriven i historien som starten på den internationella terrorn. Låt oss alltid bekämpa de osunda tankemönstren och det våldskapital detta skapar.

Pluraword

En förunderlig dag       

Jorden runt på 80 dagar

 

Såhär nästan 150 år senare är det med eftertanke jag läst boken Jorden runt på 80 dagar. Pojken i mig vakande till liv när jag läste. Nästan som jag var tillbaka på mitt pojkrum på Klostergatan 21 i Eskilstuna. En underbar berättelse med miljöer som Savile Road i London och Reformklubben. Vadet som gjorde att Phileas Fogg startade sin världsomvälvande resa. En resa som fångar pojken i mig och många före mig.

Boken är skickligt skriven med en tidlöshet, även om det hela utspelas på 1800-talet. Vi hamnar på alla möjliga upptänkliga platser under resan. Några är Bombay, Yokohama och San Francisco. Med förvecklingar och strul, med tidtabellen för att klara vadet. Läsaren får på köpet en lektion i matematik och dess påverkan genom i vilket väderstreck en resa går. Alla vet vi idag när vi sitter på planet ut i världen, det här med tidsskillnader. Inte lika lätt på den tiden, kunskapen var inte så stor och resan gjordes med olika färdmedel. Vägvalet var avgörande för att vinsten av vadet. Hade resan gått västerut hade förlusten varit där.

Pojken får en dos äventyr, matematik och romantik. Behållningen var lika stor att läsa berättelsen i mogen ålder som om jag skulle gjort det för sextio år sedan. 

Rasism i skolan

Rasism i skolan är skrämmande. Att det finns personal i skolan som kränker och diskriminerar elever är oförsvarbart. Bilden ovan har inte med det jag nu kommer att ta upp.

Skollagen är tydlig i kraven om kränkningar och diskriminering i skolan. Skollagen (2010:800) har ålagt skolans huvudmän strikt ansvar för kränkningar i skolan. I dess 6 kap 9§ stipuleras:

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 

Hur det såhär 10 år efter att skollagen började tillämpas fortfarande kan pågå kränkningar i en omfattning som inte är acceptabla. Rädda Barnen har i en rapport slagit fast att vart tionde barn har blivit utsatt för rasism av skolpersonal. Rapportförfattaren Samira Abutaleh Rosenlund säger i SvD (30/8 21):

Det här är allvarligt eftersom skolan har en skyldighet att främja mänskliga rättigheter och behandla alla barn lika.

Tilläggas kan att FN Barnkonvention är numera svensk lag sedan 2020. Så det är fler lagrum som sätter krav på skolan och dess personal. I artikel berättar  Kanza Rehman om sin skolgång och att rasismen blev värre när hon började gymnasiet:

Folk vände ryggen till mig när jag pratade med dem, någon spottade på mitt skåp. Det var en lärare som sa ”jag ser att du inte passar in här, du borde nog börja på Angeredsgymnasiet.” Jag gick många gånger till kurator och rektor men de sa bara att jag skulle skriva till andra skolor för att byta. Det tog lång tid innan de till slut reagerade.

I min naivitet trodde jag att skolhuvudmännen ständigt arbetar med förebyggande arbete kring kränkning och diskriminering på deras skolor. Tyvärr, tydligen inte. Staten har satt nolltolerans på dessa frågor och man frågar sig i vilken utsträckning Skolinspektionen, vid sin tillsyn eller vid anmälningar från vårdnadshavare, hanterar ärende av detta slag.

Skolan måste bli bättre på att fullfölja sitt uppdrag när det gäller demokratisk fostran och efterlevnaden av normer och värden. Där elevhälsan är den enhet i skolan som fullt ut ska se till att ett förebyggande arbete finns kring kränkningar bland elever och ständigt ha dialog med skolpersonalen om deras förhållningssätt till elever. Frågan är hur barn födda av utländska föräldrar ska kunna integreras i det svenska samhället om de ständigt bemöts med främlingsfientliga uttalanden. Hög tid att huvudmännen ser till att deras skolor föregår med gått exempel kring elevers skolgång fri från rasism och mobbning.

Media SvD 

 

Språket, dumbom!

Språket är avgörande för att göra sig hörd. Allt oftare höjs röster att allt fler svenskar har problem med språket. En underlig sak, eftersom vi aldrig varit mer skriftspråkliga idag än förr. Sociala medier har givit var och en möjlighet att uttrycka sin tankar och åsikter skriftligt.

Samtidigt vittnar många lärare om att dagens elever inte får med sig språket på det sätt de borde. Inte bara bland barn med invandrarbakgrund tycks problemet finnas. Enklast sättet att lära sig ett språk för nyanlända är att umgås med befolkningen i majoritetssamhället. Att dagligen träna läsa, prata och skriva svenska. Invandrade personer hade förr lättare att ta till sig språket, de bodde svenskar i områden där de bosatte sig. Idag är bilden annorlunda. Henrik Höjer tar upp frågan i nättidningen Kvartal (22/8 21). Han skriver:

Häromåret satt dottern och jag på pendeln in till centrala Stockholm. Jag noterade att inget sällskap omkring oss talade svenska. Vi hörde arabiska, afrikanska språk och andra okända ord och meningar. Jag upplevde, ska jag erkänna, en motvillig olust. Är detta Sverige? Är detta mitt hemland? Notera att jag reagerade på språket och ingenting annat. Sin hudfärg och sitt ursprungsland kan ingen människa påverka. Men ett språk kan de allra flesta lära sig.

Här har vi en stor utvecklingspotential. För att bli delaktig i Sverige måste man kunna svenska. Dagens skola skiljer på svenska och svenska som andra språk. I vilken grad detta är ett missriktad välvilja att barn med invandrarbakgrund inte ska lära sig språket som majoritetssamhällets barn är för mig konstigt. Även om barnen har ett modersmål hemma är det begränsande för att delaktigt kunna skapa sig en framtid i Sverige. 

Ett annat problem är de kulturella skillnaderna mellan svenskar och de med invandrarbakgrund. Många har flytt till Sverige från kulturer där kvinnor ska vara hemma och sköta familjen. Andra kommer från lägre skikt i hemlandet där analfabetismen råder. En extra börda för barnen i skolan eftersom de inte naturligt kan träna hemma med de läxor de fått i skolan. Här har vi de stora anledningarna till att många elever går ut grundskolan utan behörigheter till vidare studier. Samtidigt har vi ett problem med den manliga kulturen bland invandrade. Henrik Höjer skriver:

Många (kvinnor, egen anm) är inte vana att vara ute i samhället. De har ofta inte gått i skolan. De ska vara hemma, ta hand om barnen och laga mat och städa, det är vad de lärt sig. Och av kulturella skäl är männen ofta inte så förtjusta i att deras fruar jobbar ute bland främmande män.

Det är uppenbarligen här vi har ett stort jämställdhetsproblem. De politiska tänkandet och besluten verkar har fastnat i hur Sverige utvecklats en gång i tiden, från klassamhälle till jämställdhet mellan könen, och glömt att det inte bara är att låta folk fly hit, för att citera Henrik Höjer:

Sveriges politiker har drivit på en samhällsutveckling där allt fler inte känner sig som hemma i sitt eget hemland.

Det finns invandrade som levt trettio till fyrtio år i Sverige utan att kunna en stavelse svenska. Kan man inte språket är man inte en del av samhället och kan inte göra sin röst hörd. Samtidigt påverkar det menligt Sverige om inte man aktivt arbetar med kulturfrågor, samtidigt som svenska språket lärs in. Här måste framtida invandringspolitik riktas om, om vi inte ska se fortsatta problem med ett majoritetssamhälle, som lever efter mottot individens frihet och ansvar, och ett minoritetssamhälle där kollektivet och hedern styr före individen ansvar för sina handlingar. 

Parallella samhällen är av ondo.   

Media Kvartal

 
 

Brottsplatser och miljön

 

Skrivandet underlättas för min del genom en kombo av miljö och plats där berättelsen planteras. Alla har vi en sinnebild av den fysiska platsen i verkligheten. När jag skrev deckaren Uppbrottet planterade jag berättelsen i min gamla hembygd, Eskilstuna. Anledningen till det är att jag har en känslomässig bindning till platserna som beskrivs.

När jag besökte Eskilstuna (11/8 21) fick jag en ingivelse att fotografera fyra av brottsplatserna. Översta vänstra bilden är porten till Tingshuset, där första mordet sker tidigt första maj. En kombo att det just händer på första maj i den gamla industristaden, arbetarrörelsens högtidsdag, där socialdemokratin regerat i staden sedan förra seklet var ungt var kittlande. Ond bråd död på denna viktiga dag, även om demonstrationstågen idag inte är lika stora som i fornstora dagar. Dessutom är det just här i den gamla staden en gång skråväsendet regerade. Industrin växten fram genom att på andra siden Eskilstuna ån skapades den fria staden där inte skråväsendet gällde. Här kunde vem som starta utan beroende av mästare och lärling.

Bilden till höger överst är platsen där rektorn för Mälardalens Högskola miste livet. När jag växte upp var denna del av Eskilstuna ett sluten värld. Här låg en av alla industri med sina typiska grindar där arbetare och gods passerade in och ut dagligen. Platsen var precis infarten till industriområdet. När produktionen flyttades till andra ställen, eller slogs ihop med andra företag, frigjordes dessa områden och allmänheten fick tillträde. Idag är det tekniska konsulter, utbildningsverksamheter och mindre företag som huserar i lokalerna.

Bilden nederst till höger är den mindre publika delen av Hisingsbacke. Där fotot är taget var på vintrarna en tummelplats för barn att åka bod och t-fat förr i tiden. Om det är så idag vet jag inte. På andra sidan mot Intagsgatan fanns en ordnad park med avsatser, bänkar, blomplanteringar och skulpturer. Uppe på kullen innan träden mister en av de burgna boende i patriciervillorna på Djurgårdsvägen sitt liv. Ett undangömt ställe där det inte är lätt att bli upptäckt.

Nedersta högra bilden är monumentet över S:t Eskil och en av hörnen till det som en gång i världen var Eskilstuna Hus, ett slott där kungligheter huserade innan slottet brann ned till grunden. En del av marken har en av Eskilstunas äldsta folkskolor sin plats. Där har många barn fått sina första lärospån sedan 1903, även jag mellan 1959-1966. Mordserien i boken sluttar just vid statyn av S:t Eskil.

Ytterligare två mordplatser finns i berättelsen, som bygger på verkliga händelser i andra miljöer och sammanhang, men som ligger på andra platser än centralt i Eskilstuna. Samtidigt är det författaren privilegium att tänja sanningen i en berättelse både på personer, karaktärer och handlande. En frihet jag inte har kunnat haft när jag skrivit fackböcker, där fakta och stringens gäller. När man numera är fri herre fortsätter jag med nya skrönor med min barndomsstad som tummelplats.

Klimatets framtid

Debatten är igång sedan IPCC lämnade sin rapport (9/8 21) om tillståndet för klimatet i världen. Två vägar finns, den ena att spela på klimatångest eller se rapporten som en lägesrapport och se framåt. Personligen ser jag den senare som den framgångsrika vägen. I historien har det alltid varit ingenjörerna som tagit kunskapen om VAD och omvandlat det till HUR för lösa problemet.

När rapporten kom började medierna att fråga ut forskare och politiker på HUR vi ska göra. I min värld har dessa inget att göra med HUR man tekniskt löser minskade utsläpp eller på vilket sätt vi får en fosilfri värld. IPCC sätter ett antal mål och slutdatum för att inte komma till en tippingpoint. Frågan är bara hur vi ser till att detta inte inträffar. På Facebook hade jag och Mats Pertoft (MP) en lite meningsväxling om vilken roll olika aktörer ska spela. Politiker som han är framhåller han givetvis deras avgörande roll. Jag försökte argumentera för att det som står i politikers makt är att skapa infrastrukturen kring klimat och miljö. Dit hör regler (EU-direktiv, lagar och förordningar) och finansiering. Här kan styrningen av AP-fondernas investeringar var vägledande. Hur mycket är de med och investerar i nya produkter och företag inom miljöfrämjande verksamhet. Hur mycket investeras i klimatsmart teknik? 

Mats framhåll också forskarna avgörande roll som en del av lösningen. Forskning ska alltid prövas, eftersom den rådande kunskapen på intet sätt är en sanning, utan just så långt har kunskapen nått. Det är här vi behöver ingenjörerna. De är tränade på tillämpad naturvetenskap och hur man löser problem för att få fungerande teknik. Det var just de som en gång för 100 - 150 år sedan såg till att omvandla Sverige från ett fattigt bondland till den högteknologiska välfärdsnation vi är idag. De gjorde de tillsammans med dåtidens finansiärer, dit familjen Wallenberg spelade en stor roll, eftersom pengar och teknik måste giftas ihop för att skapa bärkraftiga lösningar på tekniken.

När jag ser hur rapporteringen sker är det ett element jag saknar, ingenjören. Journalisterna hugger både forskare och politiker för att rapportera och vältra sig i klimatångest och ställa någon till svars för eländet. I och för sig är nyheter för det mesta fokuserad på det som tokat till sig, men ska det få någon effekt inom klimatområdet är det hög tid att släppa in ingenjören i debatten och rapporteringen. Gunnar Wetterberg har förtjänstfullt lyft detta både i ledare i Expressen 2019, som jag skrev ett blogginlägg om (se länk nedan) samt hans pedagogiskt skrivna bok, Ingenjörerna (se länk nedan).

Så medierapporteringen borde fokusera mer på det tredje området, hur löser vi klimatet. Först då kan vi få förståelsen över vad som behövs göras internationellt, nationellt och som individ. Miljö är ett komplext område som tarvar kunskap så vi inte gör om samma misstag som vi ingenjörer historiskt gjort.

Pluraword:

Från know-why till know-how      

Ingenjörerna      

Ingenjörerna

Tänk dig att du får läsa om ditt eget yrke. Det har jag fått, tack vare Gunnar Wetterberg som satt ingenjörerna på spåret. En odyssé från pyramidernas ingenjörer till dagens ingenjörer som utvecklar det digitala samhället.

Eskilstuna är sedan 1600-talet en utpräglad industristad, sedan livländaren Rademacher kom till staden för att hantera järnet. Här utvecklade Munktell, Stenman, Rinman m fl industrin där ingenjörerna hade en naturlig del av utvecklingen, allt från att lösa problemen med produkterna till att utforma produktionen. Så yrkesvalet var rätt naturligt för en grabb i den miljön, fast inte valet av inriktning. Naturligt hade man valt maskinlinjen, jag valde istället husbyggnad. Har funderat på varför. Kommit fram till att jag nog fascinerades av rivningen och bygget av husen på andra sidan Klostergatan. Där stod grabben många timmar i vardagsrumsfönstret och spana. Det var det gjorde valet av den tekniska linjen i högstadiet på grundskolan vidare till den treåriga fackskolan med att bli fackskoleingenjör i husbyggnad 1971, för att fortsätta på Väg- och vattenbyggnadssektionen på KTH med civilingenjörsexamen 1979 i byggteknik och produktionsekonomi.

Med min egen resa har det varit intressant att läsa historien om oss ingenjörer och betydelsen för att utveckla Sverige, från fattigt bondland till den högindustrialiserade välfärdsstat vi har idag. Från att gått från livet i den närmsta byn, till järnvägens utbyggnad, som möjliggjorde möten med andra. Inte bara möten utan också utbytet av varor mellan olika verkstäder. Volvo är ett bra exempel på detta. Hur Gustav Larsson handlade upp chassi, växellådor, motorer, mm och monterade ihop komponenterna i Torsland från olika verkstäder i Sverige. Det intressanta var att från starten 1928 var det inte personbilarna som gjorde att man överlevde utan tillverkningen av lastbilar. Om vi håller oss kvar i Göteborg, staden kännetecknades inte bara av sjöfartsnäringen utan också av industrierna. Här uppfann Sven Wingqvist det sfäriska kullagret som ett resultat av att lagren på spinn- och vävmaskinerna ständigt gick sönder, eftersom fabriken stod på blåleran i Götaälvdalen. Ur det skapades SKF, ett idag högst internationell ledande verkstadsföretag. Detta företaget skapade Volvo genom Assar Gabrielsson och Gustav Larsson.

Min egen bransch har också betytt mycket för välståndet. Minns själv uppväxten, i först lägenheten föräldrarna hade fanns bara toalett, inte bad. Det fick man gå ned i källare för att göra på bokade tider. Samma var det med tvättande. Där fick man köpa ved och värma upp grytan för att tvätta på bestämda tider, för att sedan torka tvätten i speciella torkrum, som dessutom, i händelse av krig, skulle vara skyddsrum. Tack vare företag som Electrolux och Axel Wenner-Gren fick vi dammsugare, kylskåp och frysar. Via Ruben Rausing fick vi Tetra Pack och en annan distribution av färskvaror som mjölk, grädde och andra drycker. För att återknyta till väg- och vattenbyggarna, det var de som skapade möjligheten att utnyttja råvattentäkter och skapa vatten- och avloppssystem som drogs in i husen genom kommunala VA-system. Vi gick från Lubbe Nordstöms SkitSverige till en hög hygienisk standard med mindre sjukdomar som följd.

Mycket var bekant i berättelsen om oss ingenjörer i boken. Gunnar satte mig också på nya spår, sådant jag inte sett på min yrkesfärd genom livet. Tack för det. Samtidigt bör man komma ihåg när vi läser om dagens kända verkstadsindustrier, de ömsat skinn flera gånger sedan starten. Electrolux från dammsugare till familjens vitvaror, ABB från trefas till global spelare i robotiseringen. Samma med Atlas Copco från gruv- och anläggningsmaskiner till att skapa lufttomma rum. Den som ömsat skinn mest är Ericsson. De har gått från telefoner via växlar till digitala eran med 5G, alltså fem till sex stora teknikskiften har ingenjörerna varit med och gjort på Ericsson.

Med svung och djupa kunskap som Gunnar besitter har han skapat en berättelse värd att läsa utanför tekniker skrået. Med driv i språket förklarar han den samhällsutveckling Sverige varit med om under de senaste dryga 150 åren. Där ingenjörerna varit en väsentlig del, för det är nu så att forskningen i all sin ära bara står för att ska kunskaper om VAD och VARFÖR, know-why, medan ingenjören är pragmatikern som tar kunskapen om naturvetenskap och teknik och drar den till praktisk tillämpning, genom att ständigt pröva den så dess funktion blir användbar, know-how.