Kaxiga tanter

 

Kaxiga tanter har symboliserats av Internationella Engelska Skolans grundare Barbara Bergström. Skrev i en tråd på Facebook följande inledning:

Den kaxiga damen verkar var ett hatobjekt för många. Underligt i dessa tider när kvinnor ska lyftas fram som goda exempel på framgång mot oss män och patriarkatet. Man må tyck vad man vill om den verksamhet hon bedriver, jag skulle vilja se fler kaxiga kvinnor som hon.

Förstod att det skulle röra upp känslor. Speciellt från den del av befolkningen som inte gillar fristående skolor. Med förvåning noterar jag att hela 78 kommentarer gjorts i skiftande tonläge. Ska inte recensera inläggen utifrån den artikel som jag delade av Nina Solomin på SvD Kultur (13/12 21). Artikeln tar sin utgång i en artikel i DN av Björn af Kleen.

Noterar att tanter med invandrarbakgrund verkar skapa rubriker. Ta bara namn som Gunilla von Platen, Mouna Esmaeilzadeh, m fl har ett skönt förhållande till den svenska jantelags beteendet. De vågar sticka ut och göra verklighet av sin drömmar. Verkar störa de etniskt svenska kvinnorna som inte är lika framfusiga publikt.

Även tidningen Arbetet har också genom Lina Stenberg skrivit en ledare (14/12 21) med travestering på årets julkalender familjen Knyckerts, Hon skriver:

Med julkalenderns humoristiska tjuv-och-polis-tema på näthinnan blir DN-reportaget om Internationella Engelska skolan i förra veckan närmast överkomiskt. För visst verkar fotografiet på IES-grundaren Barbara Bergström i tonade glasögon, pälskappa och vit hatt taget ur vilket barnprogram som helst  med uppenbart utklädda skurkar. 

Men det hela är ju inte alls roligt. Jag tror inte att någon som läst reportaget känner sig nöjd med det svenska skolexperimentet.  

Ändå är friskolorna bara en del av ett större systemfel som behöver rättas till.

Åsikterna för och emot fristående skolor är som bekant många där motståndarna mobiliserat sig i kampen mot framförallt de skolkoncerner som tillkommit när grundar av skolor av en eller annan anledning gör exit.

Problem i skolan kan man diskutera om det är systemberoende eller verksamhetsberoende. Det är inte så enkelt att det bara är en orsak till skolans dåliga funktionssätt.

En ofta återkommande påstående är att det är fri etableringsrätt av fristående skolor. Något mer felaktigt påstående finns inte. Varje entreprenör som vill starta en skola måste söka tillstånd för den. I detta fall hos Skolinspektionen som ger tillstånd utifrån de regler som finns i skollagen. Här krävs omfattande underlag för att pröva ägare, ledning och verksamhetens utformning. Därtill omfattande kalkyler för de närmsta tre årens verksamhet på hur ekonomisk stabil den tänkta verksamheten ska vara.

Gången i ansökan är sedan att Skolinspektionen tar in synpunkter från aktuell kommun på möjligheterna till etablering i den kommunen ansökan gäller. Vid beslut vägs detta in tillsammans med lämpligheten hos ägare och ledning samt vilken stabil ekonomisk grund tänkt verksamhet ska ha. Studerar jag hur ansökningar beviljas är det  oftast redan etablera verksamheter som vill utöka eller nyetablera i ny kommun som beviljas tillstånd. Att starta en hel ny verksamhet utan upparbetad ekonomi är nästintill obefintlig.

Om man fått sitt tillstånd att bedriva utbildning kommer nästa nålsöga, lokalerna. Kravet för att driva verksamheten är att lokalerna har permanent byggnadslov för ändamålet. Med kommunens planmonopol har kommunen ett kraftigt styrinstrument för att inte bevilja bygglov till verksamheter där detaljplanerna inte pekar ut området för skolverksamhet.

Många är hindren för att få till en verksamhet. Därtill ska vid starten en etableringskontroll till från Skolinspektionen. Där säkrar staten att de resurser man ansökt om finns. När det sedan gått ett år är det en uppföljningstillsyn för att se om allt uppfyllts i verkligheten, utifrån styrdokumenten som lagar och förordningar.

Så det här med att tälja guld med täljknivar är inte fult så enkelt. Möjligen var det så på den tiden Barbara Bergström startade sin första skola på 1990-talet. Idag krävs det både finansiella muskler och kompetent personal för att driva skolor, oavsett vilken bolagsform man använder.

Media SvD, Arbetet