Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 28 augusti 2022

Saknas naturvetenskaplig allmänbildning

Infrastrukturen är avgörande för vårt välstånd. Historiskt har Sverige varit rationellt med många framstående uppfinnare och entreprenörer som skapat industrier som byggt välståndet. Till detta har kapitalet och politiken varit följsamt i sin utveckling av spelregler och kapital för att skapa bärkraftiga företag.

I denna era var det naturvetenskap och teknik som styrde utvecklingen. Ingenjören hade ett Know-how hur problemen skulle lösas. Vi hade ett utbildningssystem som premierade framväxten av ingenjörer på olika kunskapsnivåer. Någonstans i slutet av tillväxten, av välståndet, kom andra aktörer in. Yrkestitlar som statsvetare, jurister, nationalekonomer, ekonomer, sociologer och karriärpolitiker började befolka makten och beslutande församlingar, långt bort från den verklighet de är satta att styra och stifta lagar kring. Här har vi det verkliga problemet.

Vår regering beskriver Peter Wennblad i SvD (26/8 22) med följande ord:

När man går igenom den socialdemokratiska ministärens akademiska meriter framträder en tämligen homogen skara makthavare. Utpräglade teoretiker, som höll till på biblioteket under studietiden, inte i laborationssalen.

För att lyckas i välståndsbyggandet måste det finnas människor i beslutande position med skit under naglarna som vet hur saker skapas i verkligheten och varför vissa naturtillgångar är nödvändiga i utformningen av välfärden. Därmed inte sagt att miljöhänsyn inte måste tas.

Det som skrämmer mest är följande konstaterande av Peter Wennblad (SvD 26/8 22):

Naturvetare och teknologer är sällsynta arter.

Under innevarande mandatperiod finns till exempel bara ett tiotal utbildade ingenjörer i hela riksdagen (men desto fler med examen i social ingenjörskonst).

Resultatet av detta blir att man sätter bocken till trädgårdsmästare. Resultatet blir känt, en steril gräsmatta.

Behovet att kunskap i naturvetenskap och matematik är stor i beslutande församlingar. Ett obligatorium vore att samtliga förtroendevalda, inte bar behöver kunskap om juridiken utan lika mycket teknik och naturvetenskap. Till och med matematik.

Detta gäller även de som är satta att granska politiken, journalister. Speciellt kanske matematik och statistik. Varje gång jag ser rapporteringar om skillnader mellan olika mättillfällen rapporteras det felaktigheter. När opinionsinstitut presenterar upp och nedgångar mellan partiers storlek ges skillnaden i avvikelse som procentenheter. Allt för ofta uttrycks skillnader mellan mätningar, som media presenterar, i procent mellan mätningarna. Om mätresultat ett är 70 procent och mätresultat två är 90 procent är skillnaden inte 20 procent utan 20 procentenheter. För skulle korrekt procentskillnad redovisas skulle den vara 29 procent.

Därför är det så viktigt att dagens elever drillas i NO-ämnena och matematik, för att vi åter ska få en kunskapsbas, som behövs för att Sverige fortsatt kan skapa välståndet i framtiden. Det duger inte bara med vetenskap och forskning, de är duktiga att skapa rådande kunskap, know-why. Det är ingenjören som vet hur det ska omvandlas till välstånd, know-how.

Media SvD      

  
 

lördag 27 augusti 2022

Våldskapitalet

 

Året 2022 har våldet och dödsskjutningarna blivit en allmän vara. Senast (26/8 22) inträffade en sådan, som i skrivande stund verkar omotiverad. En kvinna och ett barn i Årby, Eskilstuna, utsattes för ett dödligt våld, men klarade sig. Det har berört mig mycket. Under några år bodde jag i huset längst till vänster i bilden. När något som man har anknytning till inträffar blir det en extra dimension. 

Dessutom är jag i skrivandet inne på min tredje deckare. Har i den återvänt till min gamla hembygd Eskilstuna i berättelsen om våld i relationer. Däribland figurerar just Årby och Årbyskolan i berättelsen (bild nedan).

Även den har jag personliga minnen ifrån. Här gick jag sista året i grundskolan. En skola som var nybyggd 1967. Här var jag med om att spela in filmen Kånst för otta (konst för åtta), en popfilm som drev med reklamen på 1960-talet, i ämnet svenska.

Båda dessa ställen figurerar i deckaren, där skolan och dess elever blir utsatta för religionskrig, mobbning och fysiskt våld. Inte visste jag när jag började skriva att Årby skulle hamna i riksmedia med en grymhet som jag aldrig skulle lyckas med i fantasin, att frambringa i den virtuella värld en deckare eller berättelse är.

Våld och våldskapital har blivit en del av vardagen i Sverige. Naiviteten har brutits, det trygga folkhemmet är ett minne blott. I rådande valrörelse bjuder partierna över varandra i budskapet att knäcka de kriminella gängen. Tyvärr lär inte politiken lyckas med den bedriften. Allt för djupgående mekanismer behöver påverkas. En är att förebygga beteenden och värderingar hos barn och elever i förskola och skola. 
  

lördag 13 augusti 2022

Friare betygssättning

 

Från halvårsskiftet 2022 har skolan fått ett friare bedömningssystem vid betygssättning. "Trasmattans" tid är förbi, när man klippte sönder kunskapskraven för en betygsnivå i olika delar och undervisade utifrån dem för att eleven skulle nå kraven, det som kommit att kallas baklängespedagogik. Den tiden är nu förbi när skolan börjar höstterminen 2022.

Undervisningen ska nu utgå från syftet och centrala innehållet i varje ämne och sedan bedöma elevens sammantagna kunskaper vid de summativa bedömningen, utifrån de nya betygskriterierna.

Skolverket släppte mitt i sommaren de nya allmänna råden för betyg och bedömningen. En gedigen och märgstarkt aktstycke som kräver sin man och kvinna att tröska igenom. Här beskrivs hur det nya arbetet med betyg och bedömning ska gå till.

När jag studerat instruktionerna kan jag inte låta bli att fundera över den frihet som skapats inom betygen E - A. Poängteras ska att för att få betyget E måste samtliga betygskriterier uppfyllas, där finns fortfarande en spärr kvar, men inte inom det godkända betygen.

För att förstå hur fritt det hela kommer att bli, även om provbetygen från nationella prov ska vara en delmängd i den sammantagna bedömningen vid terminens eller kursens slut, kan följande exempel från allmänna råden vara illustrativt:

Betyget A ska sättas om en elev sammantaget har visat utmärkta kunskaper. I undantagsfall kan lärarens sammantagna bedömning vara att elevens kunskaper bäst motsvaras av betyget A, även om elevens kunskaper i något avseende befinner sig på en lägre nivå. Elevens styrkor behöver då vara särskilt väl utvecklade och väsentliga för att motivera det högsta betyget. I ett mer vanligt förekommande scenario visar lärarens sammantagna bedömning att elevens kunskaper är mycket goda men inte utmärkta, eftersom de i väsentliga delar befinner sig mellan A och C. Då sätter läraren betyget B. Lärarens bedömning kan också vara att B är det mest rättvisande betyget om elevens kunskaper sammantaget bedöms till en nivå mellan A och C, även om någon liten del befinner sig på E.

 

Hade det varit som innan 1 juli 2022 med krav att uppfylla kunskapskrav hade säkert eleven fått ett E eller möjligen D. Betyget B som i exemplet ovan kanske ska betraktas som ett glädjebetyg, vad vet jag. Troligen kommer debatten om betygsinflation att öka nu när man inte kan beskylla bara de fristående skolorna för att sätt just sådana betyg, eftersom de nya kriterierna gäller alla skolor.

 


torsdag 4 augusti 2022

Vinsten och skolans uppdrag

Välkommet att skolsystemet diskuteras. Allt är inte frid och fröjd i dagens tillämpning av styrdokumenten, det oavsett det är kommunala eller fristående skolor. Där är jag och skolminister Lina Axelsson Kilhblom överens.

Sedan blir det problem. Låt mig ta de ändringar som riksdagen beslutat på initiativ från S-regeringen. För det första:

Kursplanerna har reviderats och får mer fokus på faktakunskaper och blir mindre detaljerade och därmed lättare för lärarna att använda.

Denna skrivning är en sanning med modifikation. Vad nya Lgr22 har lättat upp gäller kriterierna för bedömning av kunskap för åk 1-3. Däremot inte betygskriterierna i åk 6-9. De är fortfarande ett under av otydlighet.

Ytterligare ett kriterium som jag tycker är bra som riksdagen beslutat om är följande:

Skolinspektionen har från och med 1 juli 2022 fått skarpare verktyg för att kunna stänga skolor med allvarliga och återkommande brister.

Detta är intressant i ljuset av den rapport Skolinspektionen kommit med, om de skolor med långvarigt låga kunskapsresultat. Av 28 skolor är 26 kommunala skolor. Som kuriosa kan nämnas är att en av dessa skolor är den skolministern gärna refererar till, där hon var rektor innan det bar iväg som förvaltningschef i en kommun.

Det verkar som både jag och skolminister har en samsyn om systemets framtida struktur. Hon skriver följande i SvD (3/8 22):

Låt mig vara tydlig. Jag är för fristående skolor och jag är för att föräldrar och elever ska kunna välja skola på rättvisa villkor.

Men det är inte rimligt att elevpengen betalas ut i vinster och investeras i andra verksamheter i stället för att gå till elever. De fyra största skolkoncernerna har låtit 1,3 miljarder gå från elever till koncernägare föra året. Det motsvarar cirka 2 200 lärare. Att tala om den saken, är det att skjuta över målet om bättre kvalitet i svenska skolan?

Två saker man bör notera är, vad menar Axelsson Kihlblom med rättvisa villkor. Är det vinstförbud som är rättvisande villkor eller vad tänker skolministern på. För i det andra stycket i hennes replik på Begler och Sörmans debattinlägg (29/7 22) skriver hon två saker som det inte finns kausalitet mellan, utdelning till ägarna eller det som populärt kallas vinst och "stöld" av pengar till elever. Detta fenomen är lika väl förekommande i kommunala sammanhang, med skillnaden att pengarna inte hamnar i privata ägares fickor utan till annat än elever i skolan. Därtill finns det ingen kausalitet mellan att dessa 1,3 miljarder kronor skulle gå till nya lärare. Dessutom finns det inget samband mellan mer resurser och kvalitet.

Varje kvalitetsnivå är avhängigt av i vilken mån en verksamhet, i detta fall skolan, har förmåga att uppnå ställda kvalitetskriterier. Tyvärr finns det inga sådana i dagens skolan, även om det för fjorton år sedan fanns med i den Davidssonska utredningen inför Skolinspektionens tillblivelse 2008. Ska man prata om kvalitet och dess uppnående i offentlig verksamhet måste utvärderingen bygga på givna kvalitetskriterier. I skolans värld är det så bra att de finns i form av skolformsvisa läroplaner. Om dessa fick ligga till grund för utvärderingen av svensk skolan kunde vi se i vilken mån kvaliteten uppfylls eller inte. Skolkvalitet består av tre storheter, strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. När dessa tre samverkar har vi ett mått på i vilken mån skolan uppfyller det nationella uppdraget oavsett vem som driver verksamheten.

Media SvD

Pluraword:

Långvarigt låga kunskapsresultat

De expansiva och vinsterna

Vinstjakten