Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 29 november 2010

Tydliga krav?

Nu är förlovningen sann - S och Alliansen är överens om betygssystemet. Riktigt vad det innebär ser jag svårligen, mer än att man inte bråkar om var betygskriterierna ska finnas. Men hur det ska bli tydligar av det kan man frågan sig.

Kunskapskraven är ju något som Skolverket fastställer i föreskrift och äges inte av den politiska nivån. Eller är det så att herrarna Damberg och Björklund har tänkt sig att lusläsa kunskapskraven i sin tvåriga utvärdering. Mycket verkar vara kosmetika för att lugna lärarfacken.

Eller ska man tolka överenskommelsen som ett sätt att dessarmera SD. Frågan är bara hur det i sig ger likvärdiga och rättvisa betyg.

Media SvD

söndag 21 november 2010

Dagens ord - dokumentation

Finns det något ord som upprör känslorna så mycket som ordet dokumentation? Kanske, men just nu är det ett ord som missbrukas på det grövsta för att slippa ifrån något obehagligt - det som är skrivet är skrivet. För det är ju något svart eller vitt över detta. Och skrivar man slarvigt kan det användas emot en. En hemsk tanke i alla kulturer där den muntliga traditionen är förhärskande.

Men vad står det där förhatliga ordet för? Brukar alltid vara som kärringen mot strömmen och söka källan för att få ett entydigt svar. Så gör jag även denna söndagförmiddag, en ordboksvandring. Min ordbok, Svensk Ordbok av 1986 års upplaga, säger att ordet betyder "insamlande och sammanställning av fakta".

Så enkelt det är, inga långa romaner man ska skriva utan sätta fakta på pränt. Det gör helt plötsligen ordet dokumentation mindre skrämmande. Fakta används ju för att kunna dra slutsatser och verifiera ett givet förlopp eller en händelse. Och fakta är själva grunden vi har att förhålla oss till, allt annat är tyckande och tro. Det senare grogrunden för de flesta konflikter och osämja.

En intressant debatt om detta förs hos Morrica och Christermagister. Kicka in och följ debatten om den störrsta händelsen i skolvärden, att det från 1 juli 2011 är lag på dokumention i skolväsendet. För att prata går men prata så det går är något helt annat.

torsdag 18 november 2010

Kärnvärde

Dagens fundering uppstod igår när jag hade en dialog med min partner. Vi kom att diskutera det fundamentala för alla verksamheter "Core Value". Om man försöker sig på en överättning till svenska skulle det kunna vara liktydigt med Kärnvärde. Kom att tänka på att Volvo sedan starten haft tre kärnvärden för hela verksamheten:
Kvalitet, Miljö och Säkerhet.
Konkurrenten Scania har:
Kunden först, Respekt för individen och Kvalitet - Gör rätt saker rätt.
Skulle man översätta detta till svenskt skolväsende skulle det kunna vara:

Barnet/Eleven först, Respekt för barn/elev, förälder och medarbetare och Kvalitet - Undervisa rätt saker rätt.
Är det något som skulle kunna beteckna värdegrunden i skolan? Givetvis ska den demokratiska värdegrunden finnas med, men jag upplever att förskolan och skolan skulle har betydligt bättre förutsättningar att lyckas om kärnvärdena ovan låg till grund för undervisningen.

För verksamheter som har gemensamma Core Value har visat sig framgångsrika. Om ovan beskrivna kärnvärden skulle omfattas av alla förskolor och skolor skulle vi se ett skolväsende som levererade barn och elever med förstklassiga verktyg och kunskaper för att klara vuxenlivet.

måndag 15 november 2010

Förmåga

En annan lapp på skrivbordet är ett citat av John Steinbeck:
Förmågan att idag tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise.
Ett citat som borde finnas på skolväggen eller varför inte även på allas vägg på kontoret eller hemma.

Tokar till sig

Jag har en liten lapp liggande på skrivbordsunderlägget. Rubriken är: Kriskommunikationsregler. Kom att tänka på att den är jättebra att snegla på dagligen, ifall det skulle toka till sig. Den är väldigt proaktiv.

  1. Tala alltid sanning
  2. Ta initiativet
  3. Gör det i tid
Tittar man på de politiska händelserna senaste veckan kan man funder på om sossarna följt reglerna.

Den första var undanflykten tills det var omöjligt. Här hanterade Persson det rätt 2006. Andra regeln är det väl en klar miss. Man verkar varit i koma sedan stjärnsmällen 19 september. Och sista veckans skriverier har initiativet legat hos SSU och inte partiledningen. För det tredje, den grövsta missen. Genom att inte göra det i tid kommer socialdemokratiska partiet att vara borträknat i svensk politik över ett år.

Om lappen legat framme hos berörda personer kanske vi sluppit den cirkus som varit. Ha alltid dessa tre punkter för ögona då äger du scenen. Annars äger media din scen.

söndag 14 november 2010

Lilla syster

Kompetent och påläst beskrivs den journalist som hamnat i blåsväder. Jag tänker på Karin Hübinette. Dagens intervju med henne i SvD är en skrämande läsning ur ett sätt. Utsatthet för ett enda fel, ha en syster som blev minister.

Man frågar sig hur dåligt ledarskap det finns i mediavärlden. Kan det bero på att det är murvlar själva som är ledare? Som alltid när man sätter specialister på chefsjobb blir det vansinnigt fel. Men det verkar som de är legio i organsiationer som drivs av hög kompetens.

Ur min synvinkel är det ett oerhört slöseri med begåvningar när man beter sig på detta vis. Vi pratar mycket om att hylla just kompetenta och begåvade medarbetare. När det gäller sticker dock det fula makt trynet upp. Nästan så man hyllar medelmåttor. Dom stör ju inte eller ställer till det.

En beklämmande bild personifierad i en person. Organisationer som lever på kunskap borde veta bättre att ta hand om sina medarbetare.

Media: SvD

lördag 13 november 2010

Göra skillnad

Kom att tänka på vårt sätt att uttrycka oss.

Ordkombinationen - göra skillnad - kan tolkas på både positivt sätt och negativt sätt. Positivt så här i november mörkret om man kombinera det med ordet ljusglimtar. Negativt med ordet segregation.

Vad viktigt det är, tänker jag, att vi alltid håller ordens betydelse levande för att kommunikationen ska blir rätt. Det är när vi inte har samma innebörd i orden som konflikter uppstår eller kränkningar inträffar.

Håll orden levande och gör gärna ordboksvandringar.

måndag 8 november 2010

Mormors lilla kråka

Den kända barnvisan verkar bra beskriva hur debatten och kunskapen kring vad som ska hända om drygt 7 månader i skolaväsendet är. En ostadig chafför på en hal väg.

Man verkar betrakta det som århundradets reform - en i sig riktig observation, i varje fall det största som hänt sedan 1962. Men det stora är inte SKOLA 2011 som några huvudmän verkar tro, utan nya Skollagen SFS 2010:800. Här sätts styrningsprincipern upp för förskolan och skolan. Och den tydliga mottagern av lagen är inte endast huvudmännen, som i den gamla lagen, utan också förskolchefer och rektorer.

Detta får till följd att rollerna i skolväsendet måste ändras så att kraven i lagen uppfylls. Björklund har varit full i Bellman och till vissa delar tjuvkopplat huvudmännens handlingsutrymme. Huvudmannen har bara makten över att planer, följa upp och utveckla utbildningen. Skrämmande, här kan inte fritidspolitiker längre lägga sig i hur utbildningen internt organiseras på enheterna och framförallt inte hur undervisningen bedrivs. Där är lagen tydlig.

Vidare har förskolan fått ett förtydligande av sin läroplan Lpfö98 och grundskolan en helt ny läroplan Lgr11, med tre kapitel. Där det första handlar om värdegrund mm. Kapitel 2 om mål och riktlinjer för alla och lärare för det pedagogiska arbetet och tredje kapitlet dom centrala innehållen i varje ämne. Kunskapkraven i varje ämne kommer som en föreskrift från Skolverket så småning om.

Och ska huvudmän, förkolchefer och rektorer var som mormors lilla kråka så slinker dom nog mer i diket rätt vad det är. Därför måste det först sandas med lite kunskaper om syfte och innehåll i de nya styrdokumenten för att kunna göra en konkret handlingsplan på hur detta ska realiseras hemmavid. När det är sandat är det dags att börja det stor RUT- och ROT-projektet för att lyckas nå golvet i Skollagen. Och det är bråttom om man ska bli klar till 1 juli 2011.

Bloggar: Christermagister, Tysta Tankar och Morrica.

torsdag 4 november 2010

Självkänsla på undantag

Med ett bedrövat hjärta läser jag alla berättelser i dagens SvD om barn som tappat självkänslan för att skolan inte klara sitt uppdrag. Den underbart belysande serien om Skolsvårigheter tycker jag slutar i moll. Är skolan fortfarande oförmögen att genomföra sitt uppdrag? Eller är det enstaka berättelse i en annars så bra förskola och skola?

Svaret är tyvärr att bilden är rätt sann om man ska tro Skolinspektionens granskningar. Skolväsendet har misslyckats i sitt uppdrag. Ett stor IG och bakläxa är vad som gäller. Speciellt så behöver nog skolan läsa 1 kap. 2 § i nya skollagen. Och rektorena och lärarna ska förstå att i nya skollagen har Barnkonventionen vävts in. Alla barns rätt ska tas om hand. Lärarna borde ha barnkonventionen uppslagen varje dag för att lyckas med sitt uppdrag.

Det ska inte vara så att dessa barn, som har någon form av diagnos som stavas adhd, Asperger eller autism, ska behöva lida ett helvete under uppväxten. Framför större empati och kunskap i skolas värld så vi slipper få trasiga människor och ett slöseri med kompetens.

Man kanske skulle på lärosätena ha Milleniumseriens Lisbet Salander som övningsexempel. Smart som få men socialt inkompeten (Asperger). Som alltid gäller det att hitta nycklarna till varje indvid och förstärka de positiva sidorna hos dessa barn. Då kan de bevara sin självkänsla.

Tack SvD för en lärande och gripande läsning.

Media SvD

I kläm

Första utspelet från den nya förskoleministern Nyamko Sabuni är på dagens Brännpunkt i SvD om dagbarnvårdarna. De ska enligt ministerna har utbildning. Men kommunerna tycks tolka reglerna olika om barnens rätt till pedagogisk innehåll. Kommunerna verkar i vanlig ordning ha svårt för att inse att det är Skollagen som står över Kommunallagen. Undra hur det politiska landskapet kommer att klara detta med nya ledamöter i nämnderna och nya krav på deras roll?

Ministern skriver:

Barnomsorgspengen innebär att kommunerna är skyldiga att godkänna olika former av pedagogisk omsorg vid sidan om fristående förskolor och fritidshem.
Samtidigt kan man fundera över hur man ska lösa detta med rätt utbildning. Vad jag förstår av min vän på högskolan som utbildar förskollärare tar det 3,5 år att nå examen. Och att det inte verkar som det är någon närmare tillströmning till utbildningarna nu när man har tagit bort den dubbla möjligheten. Man undra hur det är tänkt och om vi kommer att få se en kris i barnomsorgen nu när den blivit en skolform?

Media SvD.

måndag 1 november 2010

Räddare i nöden

Staten verkar vara det som ska rädda den "ebarmliga" skolan enligt LR och nu också tillskyndat av Läraförbundet. Man kan fråga sig vad facken har för intresse att driva frågan hur den politiska världen ska organisera och styra skolans verksamheten. Om de inte lyckats i sina förhandlingarn med motparten SKL är det väl inte rikspolitiken som ska rädda lärarnas vardag.

Två saker ser jag som avgörande för de problem skolan har.

För det första gjordes kommunaliseringen i en tid där det var på modet att decentraliserad. Ekonomismen sköljde över det offentliga och allt som hette statlig styning skulle bort. En av huvudargumenten från Göran Persson var, enligt boken "Min väg, mina val", att överlåta hela arbetsgivaransvaret från staten till kommunerna. Lärarna vara kommunalt anställda men det var staten som satte anställningsvillkor och löner. I praktiken hade lärarna två herrar att tjäna.

Samtidigt ändrades styrningsprincipen från att varit hårt reglerad via SÖ och länskolnämnder till ett öppet system baserad på mål- och resultatstyrning. Här brast staten i sin roll som "utbildare" av lärare, rektorer och huvudmän när det gäller de nya styrningsprinciperna. Detta har fått till följd att lärarkåren 16 år efter införandet av läroplaner pratar om den nya läroplanen, fast den gällt sedan 1994. En klar bild över bristande kompetens hur man ska styra skolan.

För det andra hamnade Sverige i en ytterst svårt ekonomisk läge 1992 och staten måste börja sanera ekonomin. Vilket innebara att skolan också måste vara med att göra besparingar. Detta i samspel med att staten släppte all styrningskontroll blev grogrunden för de 290 påvendömenas mer eller mindre kompetenta sätt att realisera de lagar och förordningar som finns i skolan. En brist som fortfarande kan ses bland de lokalpolitiker som är satta att genomföra statens uppdrag.

Styrningskontroll över skolan har en sorgesam historia från inget i princip i början på 90-talet till att den dåvarande skolministern Ylva Johansson anammade näringslivets tankar kring systematiskt kvalitetsarbete. Det inrättades i slutet på 90-talet ett Institut som skulle kvalitetsgranska skolan. Problemet var bara att detta institut inte riktigt visste vad de skulle kvalitetsgranska och resultaten av granskningen ledde inte till några större förbättringsåtgärder ute i skolan.

Under Östros tid som utbildningsminister började det stora granskningsarbetet inom Skolverkets ram av svenska skolor. Detta uppdrag slutfördes vid årskiftet 09/10 genom den nyinrättade Skolinspektionen 2008. En inspektion som nu får vassare möjligheter att granska både lagligheten och kvaliteten i skolan.

Med denna exposé vill jag nog påstå att problem i skolan inte bara kan skyllas på bristande kompetens hos huvudmännen på att likvärdighet och rättsäkerhet har brustit. Den har också funnis hos professionen självt. Därför blir det lite konstigt när Metta Fjelkner avslutar sitt debattinlägg i dagens SvD med:

"Staten och kommunerna måste höja kvalitén och öka rättvisan och likvärdigheten i den svenska skolan". 
Det hjälper föga om dessa två ska göra det. Dom kan bara skapa förutsättningarna för en likvärdighet och rättvisa. Ytterst är det rektorerna och lärarna som själv måste inse att det är dom som måste leva efter de styrprinciper som ställts upp. Nu har förskolan och skolan ett gyllen tillfälle i och med nya skollagen och de nya läroplaner som kommit att äntligen börja jobba som det är tänkt.

Media SvD