Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

torsdag 25 februari 2021

Slutet på historien


Onkel Harald Lauritzen dyker upp efter femtio års exil i Argentina i Sverige. Den forne SS Obersturmbannführer återkomsten skapar en upp och nedvänd värld för familjen Lauritzen. Man har under tiden från andra världskriget betraktat den forne SS-officeren som död. Eric Letang och hans advokatbyrå Spectrum får oväntat mycket att göra med onkelns återkomst.

Familjen tvingas samlas för att hantera efterdyningarna efter DDR fall och de tillgångar som varit frusna där sedan Sovjets ockupation. Det visar sig att familjens fastighetsbestånd i forna Tyskland finns att bekräfta genom avtal som varit säkrade i ett bankfack i Schweiz. En process inleds om skadeståndskrav mot den tyska staten.

Samtidigt har Eric massor att hantera kring moralpaniken kring pedofilskräcken och den häxjakt den skapas av feministrörelsen. Samtidigt som 1990-talskrisen skildras och vad den gjorde med samhället. Där det statsbärande partiet socialdemokraterna fortsätter sin kräftgång neråt i en kontext där rasism och högerextremism underskattas.

Berättelsen har kommit till sitt slut. Sagan om familjen Lauritzen leverne och öden sätter punkt efter hundra år, efter tio böcker, från Brobyggarna och framåt. Har du inte läst alla delarna har du en läsupplevelse framför dig, värd att lägga ner tid på. 

söndag 21 februari 2021

Socialt mixade elevgrupper

Socialt mixade grupper är en strävan som funnits sedan grundskolan kom till 1962. En strävan som gick bra att få till under tiden Sveriges skolor styrdes av politiker på detaljnivå och det till stor del fanns bara infödda svenska barn. Sedan valfriheten och fristående skolor blev en del av grundskolan har den sociala mixen minskat.

Den läroplan som brukar relateras till i debatten av svensk skola och den demokratiska fostran är Britt Mogårds verk Lgr 80. Där står följande:

Alla skall, oberoende av kön, geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i grundskolan. Skolstyrelsen bör verka för att eleverna grupperas så att en så allsidig social sammansättning som möjligt uppnås i klasser och arbetsenheter. (s 15)

Om just tillgång till utbildning innebär en social mixad grupp kan man fundera över. I nutida debatt om den segregerade skolan förs den utifrån linjen att fristående skolor och valfriheten inneburit "en socialt homogen elevgrupp vuxit fram som ett av de främsta kriterierna vid föräldrarnas val av skola. Detta har bidragit till en avsevärd devalvering av en av grundskolans huvud­syften: skolan som en social smältdegel" (SvD 21/2 21).

En vacker tanke att grundskolan ska var en social smältdegel. Några reflektioner kan görs. I storstäder har olika delar av städerna segregerats både klasstillhörighet som etnisk tillhörighet. På landsbygden har vi en naturlig homogenitet. Grundskolan med kommunala huvudmän har närhetsprincipen som grund för skolplaceringen. Det innebär att på landsorten är det etniskt homogena grupper i skolan, medan i storstäderna styr bostadssegregationen den sociala mixen. Kommunala skolor i de segregerade områdena har stora andel invandrade är det oftast en social smältdegel mellan olika nationaliteter och kulturer med oftast litet inslag av etniska svenskar. Önskas sociala smältdeglar är det hög tid att ta bort närhetsprincipen och tillåta valfrihet på så sätt som utredningen ”En mer likvärdig skola” (SOU 2020:28) föreslår. Frågan blir då hur obligatoriskt skolval ska gå till och vilka kriterier som ska gälla för den social mixen på skolenheter och klasser så man får en social blandning både etniskt som socialgruppsmässigt.

När jag, som en av de första eleverna i grundskolan på 1960-talet, ser tillbaka på min klass var vi etniska svenskar från olika samhällsgrupper. Allt från sådana som jag, arbetarunge, till tjänstemans barn och ortens fabrikörsbarn. Vi fick inblick i våra olika förutsättningar under skoldagen. När skolan var slut återgick vi till våra respektive sociala sammanhang. Tanken och tillämpningen gick bra under den tiden när majoritetssamhället dominerade. Idag är det mer komplext när vi har ett minoritetssamhälle som motsvar en femtedel av folkmängden. Detta minoritetssamhälle är också en mix med olika etniska bakgrunder och kulturer som skapar spänningar mellan dem och inte bara mot majoritetssamhället.

Socialt mixade elevgrupper går lätt att skriva och säga med ord. Svårare blir det att faktiskt genomföra den efterstävade mixningen. Frågan ligger på ett djupare plan. Vill föräldrar till etniska svenskar mixas med barn från andra etniska grupper. Vill föräldrar till invandrade barn, från utomeuropeiska samhällen, blanda dem med etniska svenska. Jag har inget svar på hur det skulle gå till, men det är en djupare fråga om hur en integrering blir verkningsfull för en socialt mixad elevgrupp.

Media SvD          

lördag 20 februari 2021

Ett läroverk

Poserar framför Eskilstunas Högre tekniska läroverk någon gång på 1950-talet. På bilden står jag bredvid en skulptur, på skolplanen, som jag alltid trott var ett lejon fram tills nu. Tydligen är det ett lodjurshona, med sin unge, skulpturen avbildar. 

Inte visste jag då att jag 1968 skulle gå upp för trapporna till skolplanen och entrén till Rinmangymnasiet. Här kom jag att tillbringa min dagar fram till 1973, med avbrott ett år. Under min tid på fackskolan och husbyggnadslinjen var det ett års praktik. Den gjorde jag läsåret 1969/70 på bygget av infektionskliniken på Mälarsjukhuset. I juni 1971 tog jag min första ingenjörsexamen, då som fackskoleingenjör.

På hösten hoppade jag på gymnasieskolans årskurs 2. Efter kohandlande med rektor Arne Malmér kunde jag med sommarskola hoppa över första året i gymnasiet. I juni 1973 var jag färdig med gymnasiet och min tid i Eskilstuna. Till hösten bar det av till huvudstaden och studier på KTH.

Här kom min vardag sedan att var under resten av 1970-talet fram till min andra examen som civilingenjör. Från folkskolan fram till sista examen blev det tjugo år i skolan. Värdefulla år både yrkesmässigt som privat resten av livet.
  

söndag 14 februari 2021

Sådd och skörd

Känslorna svallar sedan riksrätten mot Donald Trump inte mynnade ut i en fällning. Givet att supportrar jublar och nu ondgör sig över att en annan mobben ger sig på Trump försvarsadvokater. Det är aldrig rätt att fysiskt eller verbalt gå till handgripligheter, med hot och vedergällning, när skörden inte blev den man förväntat sig. När jag läst om detta bland vänner på FB slog mig Bibeltexter om sådd och skörd. Den första sanningen återfinns i 1 Mos 8:22:

Så länge jorden består skall sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra att skifta.

Eller den andra sanningen 1 Kor 15:37:

Och när du sår är det inte den blivande växten du sår utan ett naket sädeskorn eller något annat frö.

Vad som utspelat sig den 6 januari 2021 på Kapitolium är skörden av sådden av det nakna kornet, lögnen, som skördas. Skörden blev inte som många hoppats, trots att det varit uppenbart vilken kvalitet den hade. När man försvara den skörden är det inte märkligt att den ena ytterflanken skapar en mobb som vill skörda rättvisa utifrån sin bild av utfallet.

Så tänk alltid på vad du sår och vad du får skörda i ditt liv. Detta oavsett om det är något i ditt egna sammanhang eller det vi ser hända på den världspolitiska scenen och som inte stämmer med den egna uppfattningen. Man behöver inte acceptera skörden, men respektera att den kan bli annorlunda. Eller som det i det militär brukar heta, att gilla läget och handla därefter på ett respektfullt sätt.

 

fredag 12 februari 2021

Hackare gjorde det för demokratin

Den 6 januari 2021 stod demokratin inför sitt allvarligaste hot. Mobben anföll då symbolen för all demokrati i världen, Kapitolium. Bilderna som kablades ut över världen var chockerande. Tur att vi i dagens samhälle har en digital teknik som möjliggör övervakning i realtid, ett omvänt 1984. På de stora media nätverken kunde vi se hur mobben stormade Kapitolium. Samtidigt fanns videos, bilder och olika filer på webben hur händelserna faktiskt gick till så att inte bara makten kan ge sin bild.

Innan de stora plattformsbolagen Amazon, Google och Apple bestämde sig för att skärma av Parler från internet riskerade en väldigt stor mängd av poster att raderas, lyckades några hackare med bedriften att tanka ner över 56,7 terabytes. Det handlar om svindlande 412 miljoner filer som inkluderar 150 miljoner fotografier och mer än en miljon videofilmer. Hackarna överlämnade dem sedan till FBI för utredning.

Normalt tycker vi att tilltaget att hacka servrar inte är en god idé. Speciellt när det gäller säkerhetspolitik och affärshemligheter. Då betraktar vi det som spioneri. Men denna gång var det lovligt, eftersom demokratin måste försvaras mot mobben och elementen som tog till våld för att kidnappa det amerikanska presidentvalet. Man till och med dödshotade den förre vice presidenten Pence. Skrämmande.

Hon som hackade Parler säger det upplyftande med tilltaget:

”Jag hoppas att det kan användas för att göra folk ansvariga och förebygga mer död. Jag tycker att folk har rätt till sin åsikt så länge de kan agera civiliserat. Vi såg vad som kan hända om så inte är fallet”, har hackaren sagt.

Hon tillägger:

”Jag hoppas inspirera människor som mig att använda sin förmåga för liknande avslöjanden inom politiken. Vi har slirat nerför en brant under lång tid, det tog oss till vad som hände i Kapitolium.”

Länge leva sådant som stöttar demokratin och att folk har civilkurage att utföra handlingar mot dem som vill förstöra.

Media SvD